Isen och ångande öppet hav

I måndags åkte jag och dottern ut till Lillsand i Fäboda.

Sandstranden, där vi brukar simma på sommaren, bara några kilometer från stan.

Denna dag var det dock -17 grader och sugen på att simma var man inte alls!

Då man står där på stranden brukar ögat nå långt ut till horisonten. Inga öar (förrutom den lilla nära stranden), bara Sverige som nästa anhalt. Denna dag kunde man inte se långt alls. Luften var så kall att det steg upp ånga ur det öppna havet. Men vackert, det var det allt!

Här ska jag bjuda på några bilder

Ala tyckte att det var jätteskoj att följa med ut till havet, även om det var SVINKALLT! Hon sprang på stranden och klipporna. Hon sjöng, skrattade och var bara den underbaraste!

På bilden under ser man hur vågorna buckat upp isvallar när det var så hårt väder.

Den långa sandstranden bakom brukar vi sola och leka på sommartid. Här är långgrunt, perfekt för barnen att simma och leka. Dröjer nog ganska många månader dock innan vi blir sugna på ett dopp i havet.

Det var nästan så att vi sprang till bilen sen! Det var så kallt att det bara isade i benen och tårna!

Men jag ångrar inte att jag åkte ut hit. Det var riktigt uppfriskande!

Vad jag kan älska naturen, och att fotografera naturen!
Även om jag är en sådan person som gillar grönskande årstider (Trädgårdsmästare/trädgårdsnörd ni vet), så skulle jag nog sakna vintern om vi inte hade någon. Det är vintern som gör att vi har värmen att se framemot och variation!

(Kan hända att det dyker upp nån film sen...)

Kitty