Så var det dags för den årliga nyårsfesten.
Som tradition är det jag som står för blommorna. Ibland blir det arrangemang i stickmassa och ibland buketter. Iår blev det en bukett som reflekterar naturen.
Detta använde jag:
En knippe med 10 vita tulpaner
7 st texasgräs
1 limegrön prärieklocka
En knippe grankvistar (några torra utan barr)
Några grankottar (helst kvar på sin gren)
videkvistar
Iår blev det alltså en låg rund bukett.
Gillar när det är lite spretigt, så här får både vide och gran sticka ut lite hit och dit, tillsammans med prärieklockands knoppar som kommer upp en bit ur buketten.
Granens täta gröna barr gör sig bra som utfyllnad, men passar även som manchett runt buketten.
Med hjälp av gräset kan man markera/stärka den runda formen.
När man tittar uppifrån så ger kottarna ett djup i buketten, samtidigt som de höjer känslan av naturen.
Prärieklockan hade jag bara en kvist av, men eftersom jag gjorde så pass låg bukett kunde jag dela den i tre kortare kvistar. Blev passligt mycket av den, men den gör sin grej. Den bryter det skogsgröna med sin ljusa vackra limegröna nyans. Gillar denna sort som är lite lockig i kronbladen.
Så här blev då den färdiga buketten.
Buketten tog jag sedan med hem till våra vänner där vi firade nyårsafton.
Min kompis Marie hade dukat i lugna toner av vitt och grått. Buketten gjorde sig riktigt bra där på bordet med sin naturliga feelis. Det gav liv i dukningen.
Middagen gjorde vi tillsammans,
och den blev en succé!
På menyn hade vi:
Oxfilé
ugnsrostade morötter
hemgjorda franskisar
bearnaisesås
sallad
Salladen gjordes på issallad och gröna skott av mangold och krasse, körsbärstomater, rostade solrosfrön. fetaost och granatäpple.
Vi har jämngamla barn som funkar så bra tillsammans. Det skiljer bara tre månader mellan pojkarna och 1 år mellan flickorna, sedan har de också en lillebror som snart blir 3 år. (Mina barn är dom med glasen i mun... Alltid ska man göra sig till på bild.)
Vi slog ihop desserten och nattmaten (för att alla var så mätta) och serverade cheesecake, kladdkaka, glass och nykokt kolasås samtidigt som vi plockade ihop de salta munsbitarna på tortillachips.
Vi har dessa snacks varje år. Den ena är med mozzarella, tomat och basilika, medans den andra är med kyckning och svartpepparost. Under fyllningen på båda varianterna finns en klick creme fraiché som är smaksatt med dijonsenap och curry.
Så himla gott!
Ska avnjutas med champagne eller vin, (men går bra med annat också).
Sedan skålade vi in det nya året med lite skumppa!
Hur vill vi sammanfatta året 2018 då?
Jag vet inte riktigt... Det har varit ett tufft år för mig!
Jag startade januari med att på med i en grupp för att komma in i en hälsosammare livstil och hitta tillbaka till nya träningsrutiner. Gick helt bra innan jag blev förkyld i februari. Men jag fortsatte att satsa på en bra kost ändå.
I slutet av februari åkte vi på våran första flygresa med familjen.
8 dagar i spanien låter väl kul? Visst.. vi hade det riktigt bra, om man bortser från att hela familjen lyckats dra på sig angina, jag knappt åt eller sov de 5 första dagarna och sedan blev det storm där. De sa att de inte haft så dåligt väder på 30 år... Men visst hade vi sol också, i början. Sedan fortsatte anginan för mig ända in i april. Varje gång en kur var över så kom det tillbaka, jag åt 4 kurer antibiotika innan det gick om.
I april blev min man sjuk, och jag var tvungen att ta hand om honom också. Lyckligtvis varade det endast ca 3 veckor innan vi kunde någotsånär återgå till den normala vardagen.
I maj hade jag väldigt stressigt med jobb, trädgården, odlandet och livet överlag. Dessutom fick vi reda på att våran vän som var på bättringsväg efter kampen mot cancer nu fått diagnosen om hjärntumör. Det kan inte vara sant?!!
Sommaren var varm och torr.
Det var ett tufft år som trädgårdsmästare i trädgårdshandel, och lika tufft att orka med den egna trädgården och grönsaksodlingarna. Man hade lite solsting nästan varje dag efter jobbet... Samtidigt ska man försöka hinna med hemmet, familjen och så vill man gärna räcka till för andra också som behöver hjälp och stöd.
I slutet av juli gjorde vi en femdagars semester på höga kusten. Fantastiska vyer fick vi se och det var riktigt roligt att komma bort en stund från vardagen. Har inte skrivat om det på bloggen ännu, men det kommer troligen i vinter, med filmklipp och allt.
Sommaren gick och augusti kom. Vi miste våran vän... Kvar lämnade hans fru och tre döttrar. Sorgen var stor och dagarna tunga. Orkade inte riktigt ta hand om mig själv, och allt jag kämpat för under året började vända. Hade lyckats gå ner 14 kg även om jag knappt hunnit/orkat träna...
I september begravdes vår vän. Allt kändes fortfarande så overkligt, så orättvist...
Min säsong på jobbet närmade sig sitt slut och oron över vintern kröp allt närmare. Vad skulle jag söka för jobb?? En dag lyfte jag luren och gjorde ett samtal till ett företag som intresserat mig redan tidigare.
Den första oktober började jag på mitt nya jobb, som grafiker på Forsberg printed communication. Jag och maken slapp på en date till Vasa med middag, teater och hotellövernattning. Hem kom jag dessutom med en ny systemkamera. Men hem kom jag även med en förkylning! Hade lyckats dra på mig ett envist förkylningsvirus som varade i ca 5 veckor. Det var en tuff tid att vara ny i branchen och försöka lära sig allt, samtidigt som kroppen var trött och huvudet inte fungerade pga viruset.
I november kom Sara Bäckmo till Jakobstad och jag fick dessutom göra en exclusiv intervju med henne efter föreläsningen. Hon ger mig stor inspiration!
Så var vi plötsligt i december. Stressens månad!
Det var fullt ös på jobbet, mycket spring med julfester och kalas. Julkalendern på bloggen tog också en hel del av min fritid. Sen var det jul och nyår, några extra lediga dagar, mycket familjetid. Verkligen behövligt!
*** * ***
Känns som att jag gav er ganska mycket negativt av detta år, men faktum är att det faktiskt varit tufft! Jag har varit med om många roliga stunder också, nya upplevelser och ett nytt jobb dessutom.
Jag har mycket att vara tacksam för!
Jag är så tacksam över att jag har en familj som bryr sig om mig, en man och två underbara barn. Jag har fantastiska vänner och ett jobb där jag trivs. Vi har ett hus att bo i och en trädgård där jag får andas.
Det är nog de viktigaste sakerna för mig.
Materiella saker är inte viktiga. Jag behöver ingen ny och fin bil. Den gamla bilen jag har är bekväm att köra och tar mig dit jag behöver. Jag behöver inte vara rädd om den när jag kör mina plantor och jordsäckar till odlingslotten där jag odlar största delen av våra grönsaker.
Jag vill önska er alla ett gott nytt år!
Och för alla er som haft ett jobbigt 2018 så håller vi tummarna att 2019 ska bli lite lättare!
Jag vet inte riktigt... Det har varit ett tufft år för mig!
Jag startade januari med att på med i en grupp för att komma in i en hälsosammare livstil och hitta tillbaka till nya träningsrutiner. Gick helt bra innan jag blev förkyld i februari. Men jag fortsatte att satsa på en bra kost ändå.
I slutet av februari åkte vi på våran första flygresa med familjen.
8 dagar i spanien låter väl kul? Visst.. vi hade det riktigt bra, om man bortser från att hela familjen lyckats dra på sig angina, jag knappt åt eller sov de 5 första dagarna och sedan blev det storm där. De sa att de inte haft så dåligt väder på 30 år... Men visst hade vi sol också, i början. Sedan fortsatte anginan för mig ända in i april. Varje gång en kur var över så kom det tillbaka, jag åt 4 kurer antibiotika innan det gick om.
I april blev min man sjuk, och jag var tvungen att ta hand om honom också. Lyckligtvis varade det endast ca 3 veckor innan vi kunde någotsånär återgå till den normala vardagen.
I maj hade jag väldigt stressigt med jobb, trädgården, odlandet och livet överlag. Dessutom fick vi reda på att våran vän som var på bättringsväg efter kampen mot cancer nu fått diagnosen om hjärntumör. Det kan inte vara sant?!!
Sommaren var varm och torr.
Det var ett tufft år som trädgårdsmästare i trädgårdshandel, och lika tufft att orka med den egna trädgården och grönsaksodlingarna. Man hade lite solsting nästan varje dag efter jobbet... Samtidigt ska man försöka hinna med hemmet, familjen och så vill man gärna räcka till för andra också som behöver hjälp och stöd.
I slutet av juli gjorde vi en femdagars semester på höga kusten. Fantastiska vyer fick vi se och det var riktigt roligt att komma bort en stund från vardagen. Har inte skrivat om det på bloggen ännu, men det kommer troligen i vinter, med filmklipp och allt.
Sommaren gick och augusti kom. Vi miste våran vän... Kvar lämnade hans fru och tre döttrar. Sorgen var stor och dagarna tunga. Orkade inte riktigt ta hand om mig själv, och allt jag kämpat för under året började vända. Hade lyckats gå ner 14 kg även om jag knappt hunnit/orkat träna...
I september begravdes vår vän. Allt kändes fortfarande så overkligt, så orättvist...
Min säsong på jobbet närmade sig sitt slut och oron över vintern kröp allt närmare. Vad skulle jag söka för jobb?? En dag lyfte jag luren och gjorde ett samtal till ett företag som intresserat mig redan tidigare.
Den första oktober började jag på mitt nya jobb, som grafiker på Forsberg printed communication. Jag och maken slapp på en date till Vasa med middag, teater och hotellövernattning. Hem kom jag dessutom med en ny systemkamera. Men hem kom jag även med en förkylning! Hade lyckats dra på mig ett envist förkylningsvirus som varade i ca 5 veckor. Det var en tuff tid att vara ny i branchen och försöka lära sig allt, samtidigt som kroppen var trött och huvudet inte fungerade pga viruset.
I november kom Sara Bäckmo till Jakobstad och jag fick dessutom göra en exclusiv intervju med henne efter föreläsningen. Hon ger mig stor inspiration!
Så var vi plötsligt i december. Stressens månad!
Det var fullt ös på jobbet, mycket spring med julfester och kalas. Julkalendern på bloggen tog också en hel del av min fritid. Sen var det jul och nyår, några extra lediga dagar, mycket familjetid. Verkligen behövligt!
*** * ***
Känns som att jag gav er ganska mycket negativt av detta år, men faktum är att det faktiskt varit tufft! Jag har varit med om många roliga stunder också, nya upplevelser och ett nytt jobb dessutom.
Jag har mycket att vara tacksam för!
Jag är så tacksam över att jag har en familj som bryr sig om mig, en man och två underbara barn. Jag har fantastiska vänner och ett jobb där jag trivs. Vi har ett hus att bo i och en trädgård där jag får andas.
Det är nog de viktigaste sakerna för mig.
Materiella saker är inte viktiga. Jag behöver ingen ny och fin bil. Den gamla bilen jag har är bekväm att köra och tar mig dit jag behöver. Jag behöver inte vara rädd om den när jag kör mina plantor och jordsäckar till odlingslotten där jag odlar största delen av våra grönsaker.
Jag vill önska er alla ett gott nytt år!
Och för alla er som haft ett jobbigt 2018 så håller vi tummarna att 2019 ska bli lite lättare!
/ Kitty
Låter ni har haft det lite kämpigt 2018 så nu önskar jag dig ett bättre och roligare 2019! GOD FORTSÄTTNING :)
SvaraRaderaVarm kram från Titti
Önskar dig ett fantastiskt 2019 - nu kan allt bra bli bättre !
SvaraRaderaHa det så gott !
Kram/Isa
Varma Kramar från norra Sverige. Du är en sann inspiratör. Men glöm inte bort att vårda dig själv i livets brus!
SvaraRadera