söndag 6 oktober 2019

Odla vitlök

Vitlök, Allium sativum

Vitlöken säljs som sättlökar på hösten.
De har en lång utvecklingstid och sätts därför helst på hösten (det finns sorter som ska sättas på våren och vissa sorter går både på hösten och våren). De rotar sig på hösten och inväntar sedan att jorden ska tina upp på våren så att de kan fortsätta växa. Det finns många olika sorter/grupper av vitlök, men kommer inte gå närmare in på dem nu. I mitt inlägg som skrevs förra året har jag skrivit lite om dem, (men det finns flera olika sätt hur de delar in, exempelvis engelska har flera indelningar än vi använder).

Det jag kommer göra nu är att visa vilka sorter jag kommer odla under inkommande säsong och ge lite tips angående plantering, jord, växtplats osv.


Germidour

Underbart vacker vitlök med mild men ändå fyllig smak.
Det perfekta valet för ugnsbakning eller på grillen.


Messidor

Pålitlig sort som alltid ger jämna och stora skördar.
Mycket fin, mustig smak som gör den användbar i alla sammanhang.



Förra säsongen odlade jag två andra sorter och resultatet blev riktigt lyckat!
Iår satte jag två helt nya sorter som jag inte testat tidigare, eftersom jag var lite sent ute och sortimentet hade hunnit minska i trädgårdshandeln.

Det första du ska tänka på är att ha en välgödslad och dränerande jord.
Vitlöken vill ha en näringsrik, lucker och mullrik jord, därför är det bra att gödsla upp och jordförbättra innan klyftorna grävs ner. Välj en solig växtplats och tillför gärna kalk, eftersom vitlöken trivs i en pH-halt runt 7,5.
Jag gräver ner en hink bokashi och svänger ner lite sönderklippt blast mm. Att tillföra biologiskt material hjälper dig att få en lucker, mustig och fin jord med massor av levande microorganismer och maskar som gör jobbet åt dig.

Lökar som står blött har en tendens att börja ruttna, därför bör du tänka på att ha en bra och genomsläpplig jord och gärna odla i lådor eller upphöjda bäddar.


Utplantering
Jag börjar med att skala av de yttersta lagren på löken och bryter sedan loss klyftorna.
Kolla att de har fin spänst och inte är mjuka eller mögliga.

Jag placerar ut klyftorna med roten neråt och den spetsiga toppen uppåt. Först är de bara lätt tryckta ovanpå jordytan, för att jag ska se hur mycket utrymme de behöver. Sedan vill jag gärna minnas vilken sort som växer i vilken rad. Jag dokumenterar med kameran och senare ska jag även skriva skyltar att sätta ut.


Som ni såg på de första bilderna så kommer vissa lökar ensamma i förpackningen och vissa kommer två och två. Detta beror oftast på indelningen med lökstorlekar. Den som kommer ensam (i mitt fall "Messidor") är en större lök 60/80 och de som kom två i förpackningen ("Germodour") har mindre storlek 55/60.

Så när jag plockade ut dem så blev första raden sorten "Messidor" med 9 klytor och sedan blev det nästan 3 fulla rader av "Germidour" som totalt hade 22 klyftor.



Baksidan av etiketten har en tydlig och bra beskrivning som visar plantavstånd, planteringsdjup och hur löken uppför sig under växtperioden. Vitlöken kan skördas redan på sommaren om man vill, men risken är att den ännu inte klytat sig. Jag brukar ofta ta en liten bit av blasten under sommaren när jag vill få in lite vitlökssmak i maten.



Nästa steg blir att gräva ner klyftorna.
Det gör man enkelt genom att trycka ner den ordentligt eller genom att göra ett hål med fingret och ställa ner klyftan. Detta lite beroende på hur mjuk jord man har.

Jag märker ut området där mina klyftor är nergrävda med pinnar i varje hörn. I denna odlingslåda ska jag till våren sätta bönor. Jag har lämnat utrymme för det, men ifall vitlöken ännu inte kommit upp när jag sår/planterar så vet jag hur nära de är så att jag inte stör dem.


Man kan med fördel täcka jordytan med löv. Det jämnar ut temperaturen lite och kan även hålla grävande katter borta, samtidigt som det fungerar som täckodling.

Underhåll
Vitlök är relativt lättodlad och kräver nästan inget arbete under växtsäsongen. Om våren är torr kan man vattna den ca 1 gång/vecka (beroende på vädret). Håll bort ogräs och tilläggsgödsla en gång i maj ungefär.

Skörd
När man ser att blasten börjar vissna, runt juli-augusti beroende på var man bor, är löken klar att skördas. Låt lökarna torka utomhus, helst under tak. Sen kan löken förvars torrt och luftigt, eventuellt i en fläta (vissa sorter har för hårda stjälkar för flätning).
En vitlök som skördas för sent i augusti har i regel kortare lagringstid. När klyftorna släpper försämras hållbarheten.

Vitlöken innehåller rikligt med vitaminer, mineraler och eteriska oljor.
100 g vitlök innehåller ca: 158,4 kcal och 15 mg C-vitamin.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Har ni odlat vitlök?
Vilka är era favoriter?
Har ni någon sort ni aldrig misslyckats med?
Ifall ni kommenterar och svarar på dessa frågor så får ni gärna skriva var ni bor och vilken odlingszon ni har.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Som ni säkert upptäckt, så har jag inte hunnit uppdatera bloggen så ofta som jag brukar. Har nog material till massor av inlägg, men inte tiden till att fullfölja dem. Men var inte oroliga, de kommer nog! I vinter kommer jag antagligen att skriva om hur min odlingssäsong varit och lite om trädgården mm. så fortsätt kika in bara!

Är rätt flitig på Instagram, så där kan ni följa mig på @dromgarden_kitty om ni vill se vad jag sysslar med då jag inte hinner skriva på bloggen!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

onsdag 18 september 2019

Blommor på odlingslotten

Så var vi plötsligt halvvägs in i september.
Lördagen bjöd på en underbart solig dag och jag hann vara två varv ut till odlingslotten, totalt 5 timmar. Njöt av varje sekund!

Jag skördade en del, men satte mest tid på att rensa och fixa. Nu när vi fått lite regn så är det inte bara mina grödor som växt. Det fanns en hel del ogräs också. Runtom hela odlingslotten var det som ett buskage av brännässlor och kvickrot.

Idag tänkte jag visa lite vilken glädje blommor och färg gör när man samplanterar i sina odlingar.

Eftersom allt har sin tid, blommar olika tidigt osv, så tänker jag blanda bilder från 27.7.19 och 14.9.19, så det är nästan två månader mellan bilderna.

Vallmo och blåklint blir en fantastisk kombination. Vart efter vallmon blommat ut så står de dekorativa med sina frökapslar.

Jag hade massor av självsådd vallmo på odlingslotten, men stor del har jag rensat bort. Där de fick fortsätta att växa tätt inpå varandra blev de betydligt klenare, men bara man gallrar ordentligt och ger dem utrymme så blir de fina och kraftiga.

Låter du vallmokapslarna vara kvar kommer du alltid att ha självsådd vallmo!




Vallmon blommar som sagt mitt i sommaren, men enstaka blommor fortsätter och jag har ännu någon lite här och där på odlingslotten som blommar. Men vallmon har tre olika stadier som är väldigt fina. Det första stadiet är när de är i knopp och just ska spricka upp. Det andra stadiet är när blomningen är som rikligast. Det tredje stadiet är deras underbara frökapslar.

De två bilderna nedan är fotograferade från samma plats. Den första bilden från 27.7 och den andra fotograferad i lördags 14.9.



Vill man inte att vallmon ska sprida sig, så bör man klippa bort kapslarna innan de öppnar sig.

Hur ser man det då?
Jo, man kan se att vissa kapslar ser ut som om de skulle ha ett öppet galler under hatten på kapseln. När dessa kapslar lutar så häller det ut massor av frön. Vill man samla dem kan man ta en papperspåse/kaffefilter och bara skaka ur fröna. Gissar att en kapsel kan räcka till en bädd på minst två meter med vallmo.


Lökbädden,
som senare blev hela odlingslottens blickfång fullspäckad av blommor i alla de färger!

Jag satte ut tre olika sorters sättlök här. Först kommer gullök, sedan bananscharlottenlök och längst bort rödlök. Jag grupperade löken så att på en del ställen kom ett tomt utrymme mellan grupperna och ibland slingrade bara på mitten så att jag fick tomma ytor på ytterkanterna. Dessa tomrum fylldes dock väldigt snabbt med mina vintersådda ringblommor och lejongap. När jag rensade bädden i yttre bakhörnet (där det var massa blommor föregående säsong) så hittade jag lite självsådda ringblommor, och vita blåklint mm som jag flyttade hit.

Måste nog säga att detta varit en av de finaste bäddarna under hela säsongen, tack vare lökens tidiga grönska. Medans blommorna växte till sig så såg det aldrig tomt eller glest ut här när det var så mycket lökblast.


Bananscharlottenlöken har alltid ett par lökar som går upp i blom.
Banancharlotten är en mild och god lök som blir rätt stor och oval i formen. Några av lökarna får långa stjälkar med en jättefin vit och runt lökblomma (likt allium-lökar i blomrabatten).


Gillar kontrasten mellan de runda ringblommorna och den spetsiga lökblasten.

Ringblomma 'Lemon zest' och gullök 'Stuttgarter'

Men när löken sedan är skördeklar så viker sig blasten, och det är inte det snyggaste.
Ringblommorna är en sort som är låg och kompakt, vilket hjälpte löken att hållas mera upprätt. Där löken inte hade något stöd ligger den ganska fult.

Dags att börja skörda!
Jag skördade inte allt på en gång, utan i sektioner, sort för sort. Bar hem ett stort gäng lökar 3-4 gånger innan allt var skördat. Några enstaka lökar står här ännu idag, de som blommar och de som sitter fast tillsammans med de som blommar. Bananscharlottenlök ger ofta två fina lökar från varje sättlök, och ifall en gått upp i blom och jag bruter loss den andra, så tappar den fästet och vinkar.



Första sektionens lökskörd av en 500g påse sättlök. Började med den mittersta delen av bädden med banancharlotten lök 27.7.2019.

Tomutrymmet som bildades efter skörden gav mer plats för blommorna som under sensommaren växt till sig och nästan täckt in hela bädden. Här samsas många färger, men jag blir så glad av dem varje gång jag kommer till odlingslotten.


Mix av lejongap 14.9.2019
Jag har nu i två år njutit av lejongap, håller fortfarande på med samma fröpåse, en mix från Nelson garden. Nu tar jag egna frön och märker dem enligt färg.


Finns ju lite andra ringblommor ochså här. Höga och låga, enkel- och dubbelblommiga, vita, gula och orange. Skönheten här nedan hittade jag i ytterkanten av en gång. En självsådd fin ringblomma som har en mörk undersida på kronbladen.



I en liten pallkrage såddes en aprikos-orange ringblomma tillsammans med dotterns 4H-solrosor.




De såddes ganska sent, så det blev inga baddare precis, men vi njuter av dem ändå.
Älskar solrosor!
Ska ha ännu fler nästa år. Helst en hel bädd!


Alla blommorna på odlingslotten är självsådda eller vintersådda i plastback.

Ibland driver jag upp  inomhus, men iår är de uppdrivna hemma i köksträdgården.

Såhär har det sett ut, från kallsådd i mars till strax efter utplantering i juni.





Imorgon tänkte jag åka och plocka hem en blombukett från lotten!
Ha en skön fortsättning på veckan!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

söndag 25 augusti 2019

Skörderecept: Kikärt- & rödbetsbiffar




Kände för att göra kikärtsbiffar och ugnsrostade rödbetor. Men när jag kom in med mina rödbetor så hade jag ändrat mig. Jag ville ha biffar gjorda på både rödbetor och kikärter!
Testade mig fram lite med mängder och kom till ätt rätt så bra resultat, tycker jag iallafall. Hela familjen åt biffarna med god aptit, så jag antar att det var lyckat.

Vill ni ha receptet??



Kikärt- & rödbetsbiffar

ca 15-20 biffar, 6 portioner

Ingredienser:
1 burk kikärter (ca 240g utan spad)
4-5 rödbetor (ca 500g)
1 lök
0,6 dl maizena
2 ägg
1-2 vitlöksklyfta
2 tsk torkad timjan
en lös näve basilikablad
1 tsk het chilisås (eller färsk chili)
1 tsk citronsaft
1,5 tsk salt
1-2 tsk grönsaksbuljong
peppar

(Vill man göra veganska biffar går det säkert att använda kikärtsspadet istället för ägg, men har inte testat själv, eventuellt kan man öka mängden maizena om det blir för vattnigt)

Gör så här:
1. Häll av kikärterna och sätt dem i matberedaren.
2. Tillsätt allt utom rödbetorna och mixa till en smet. Du väljer själv hur grovt du vill ha det.



3. Byt ut kniven till en skiva som river fint och riv ner rödbetorna i kikärtssmeten.


4. Hetta upp en panna och stek biffarna ett par minuter på båda sidorna.
Smeten är ganska lös, men man kan forma till dem efter att man släppt ner dem i pannan.
5. Man kan ställa in biffarna ett par minuter i ugnen ifall man tycker att det behövs.



Servera med exempelvis potatis, sallad och ört-chilikryddad creme fraiche toppad med pumpafrön.


Hälsosamma och goda biffar!
Sen är det ju roligt att ha mat på tallriken där största delen kommer från egen gård!
Av detta hade jag själv odlat rödbetorna, löken, vitlöken och potatisen.


Rödbeta
Rödbetan är bra för immunförsvaret och innehåller mycket kostfibrer som främjar de goda tarmbakterierna. Det höjer blodsockret långsamt och ger en bra balans som håller mättnadskänslan längre. 
Flera studier har visat att rödbetsjuice kan sänka blodtrycket.
En av hemligheterna är att rödbetan innehåller nitrat och betain. Ett sänkt blodtryck minskar risken för hjärt-, kärlsjukdomar och stroke.
Andra nyttigheter i rödbetor är B-vitaminet folat, som är nödvändigt för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av nya röda blodkroppar. Brist på folat, eller folsyra som det heter i form av kosttillskott, ger blodbrist och är särskilt viktigt för gravida för att förhindra vissa fosterskdor.

Rödbetor innehåller även betacyanin som ger den röda färgen.
Betacyanin tycks förhindra tumörtillväxt, parasiter, infektion och har en positiv inverkan på blodets reningsfunktion. Rödbetan har visat sig stärka immunförsvaret i lever och immuncellerna. Kisel är en annan ingrediens i rödbeta som har betydelse för hud, hår, naglar, ligament och skelettets hälsa.

Kikärter
 Oavsett om kikärtor mixas till en hummus eller äts som de är så har de massor av positiva effekter på hälsan.
Kikärtor innehåller massor av näringsämnen, bland annat antioxidanten mangan som är viktig för ett friskt skelett och folsyra som bidrar till ett normalt nervsystem och är nödvändig för cellernas ämnesomsättning. Genom att äta kikärtor får du också i dig mycket fytonutrienter, som hjälper till att skydda våra celler från skador av gifter, kemikalier och stress.
Kikärtor är också en bra källa till protein, och är därför extra bra för dig som vill minska ner på  eller helt utesluta animalier ur din kost. 100 gram kikärtor innehåller 7,2 gram protein, vilket motsvarar ungefär tio procent av den totala proteinmängden som Livsmedelsverket rekommenderar per dag. Protein är också den viktigaste byggstenen i kroppen, och hjälper dig att behålla ett friskt skelett och bygga upp nya muskler och annan vävnad.
Kikärtor innehåller också mycket fibrer, som forskare på senaste tiden har förstått är extra viktigt. De goda bakterierna i tarmfloran behöver nämligen fibrer för att överleva, och hela 80 procent av ditt immunsystem finns i tarmarna. Fibrer hjälper också tarmarna att röra på sig, vilket förhindrar förstoppning, och bidrar till ett stabilt blodsocker. Genom att hålla blodsockret stabilt förhindrar du att energinivåerna och humöret dippar under dagen. Det kan också hjälpa dig att gå ner i vikt eftersom fibrer, tillsammans med protein, mättar mer på mindre mängd mat.
Det finns också forskning som visar att kikärtor, tillsammans med bönor, skyddar hjärtat och hjälper till att hålla kolesterolet i schack, något som förmodligen beror på det höga fiber- och antioxidantinnehållet.

En snabb och lättlagad biff som passar fint för lunchlåda till jobbet!
Hoppas ni ska gilla!

Släng inte spadet!
Mer på bloggen snart om vad du kan göra med det!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

tisdag 13 augusti 2019

Bygger vidare på odlingslotten...

Idag har jag tänkt visa er lite från min odlingslott.
Vi ska titta tillbaka på hur det såg ut förra hösten och hur det har utvecklats under denna säsong.
Mera enskillt om själv grödorna och skörden tänkte jag visa i ett annat inlägg, nu blir det mera vad jag gjort med ytorna, material jag använt osv..

Vi börjar med en liten jämförelse där bilderna är tagna från samma vinkel med exakt 1 år emellan.
Här ser ni att ytan som var full av kartong, lastpallar, pallkragar osv nu är avstädad, rensad, marken är intäckt och halm med nya bäddar uppbyggda. Dessutom är alla gångar upputsade och täckta pånytt.

Bädden i mitten på bilden högst upp är 2018 då där växte potatis och nedre bilden ser man massa ringblommor och lejongap mm. Det var min blom- och lökbädd, men nästan all lök är skördad.
I pallkragen närmast hade jag nyss planterat ut jordgubbar 2018, och nu har de växt till sig och producerar bär.


Som ni ser så har mitt täckmaterial börjat förmultna och ogräs växer i alla gångar och överrallt.
Iår har jag rensat gångarna (med hjälp från min mamma, som har egen odlingslott inne i stan), satt ut nytt tidningspapper och täckt in med rejält lager halm. Kan meddela att det går åt massvis med tidningar innan man har täckt in så här många kvadratmeter!
Jag vill odla så naturligt som möjligt, använder inga material som inte förmultnar och bekämpar aldrig ohyra med gift. Jag använder mest mekanisk bekämpning och vid större angrepp såpavatten eller Spruzit som är ett biologiskt preparat.




Under semestern i början av juni tog jag tag i det som varit mitt mål iår, att komma vidare och förstora odlingsytan på min lott.
Hittills har halva min lott (som är totalt 200 kvm) varit gräs och lagringsplats för olika material. Det är mycket jag vill odla och vissa grödor behöver större bäddor än andra ex. potatis, pumpor och kålväxter m.fl.. För att lyckas med 4 års växelbruk så behöver jag fler av de större bäddarna. Sedan finns det grödor som jag vill odla mer av än jag hittills haft plats för, ex. morot, frilandsgurka, ärter och bönor m.fl.

När jag flyttade lastpallarna där jag lagrat kartong och säckar med löv så var marken ganska bra, så jag kunde enkelt putsa upp och dra lite rötter av kvickrot och nässlor.
Jag hade nämligen satt kartong och halm under innan jag satte ner lastpallarna.



Sedan kunde jag täcka in och göra grunden till en ny bädd.
Denna bädd är bredare än de andra bäddarna här, perfekt för pumpor som annars täcker in mina gångar direkt ifall de planteras på för liten yta. Här kan jag plantera ett gäng, som sedan får växa lite över varandra med sina långa utlöpande stjälkar. Bädden blir även bra för potatis som ska kupas, till kål som behöver långt planteringsavstånd, eller varför inte en blomsteräng?
Bädden kommer bli lite bredare ännu innan den är klar.


Ny bädd som gjordes 11.7.19

Markytan har nu blivit intäckt och bädden har blivit bredare.
Bädden ska ännu toppas med en bättre blandning jord och naturmaterial, 8.8.19

Innan jag gjorde den nya breda bädden, så hade jag faktiskt gjort en annan bädd. En C-formad bädd blev det, eftersom jag hade min sandhög i vägen fortfarande.

Börjar med att visa hur jag lämnade det förra hösten efter att ha förstorat lotten med hela 4 pallkragar... Ingen stor förändring, under den säsongen, men allt är ett steg i rätt riktning.


Jag fick börja med att flytta på raden med små lastpallar som stått som barriär mot gräset. Under lastpallarna hade jag tomma jordsäckar för att kväva/hindra rötterna att ta sig in på det färdigt täckta området runt pallkragarna. 

Odlingslotten får ny odlingslimpa i början av juli.
Här är det bottnat med tidningspapper och katong. Sedan har jag fyllt upp med hästgödsel, ensilage, torra löv, min gamla lösviktsjord ur högen och det översta är förbättrat med biolans torvmylla.



Den här limpan ska gästas av potatis iår, så det blev ett tjockare lager jord på toppen. Stannade upp lite när bäddarna tog slut efter att bara ca 1/2 av potatisen blivit utplanterad. 


Sättpotatis som legat på jordbädd länge och hunnit bilda små nypotatisar, 4.7.19



Smått irriterad på sandhögen som var igenväxt med ogräs, och hela tiden ivägen, så började jag rensa ur den. Jag behövde komma lite längre med limpan, eftersom alla potatisar inte hade rum.

Den här odlingslotten skulle ha varit klar redan med odlingsytor över hela, om inte allt material och andra högar hela tiden stått i vägen.

Det tar så mycket längre tid när man måste ta sig fram bit för bit och flytta på grejer vartefter. Och vart skulle jag ha satt sanden sålänge? Den skulle antagligen ha varit ivägen igen om en tid...


Nå, nu är högen uppanvänd, marken är rensad och täckt med tidningspapper, kartong och halm.

Vi fick skyffla sanden ovanpå halmen (där en ny limpa ska byggas upp) steg för steg för att ta oss fram mot potatisbädden. Till sist var högen slut och marken jämn så att vi kunde täcka in det sista. ÄNTLIGEN!


Nu har jag nått följande hinder, den gamla jordhögen.
Kommer istället att fortsätta framåt på andra sidan (där jag gjorde den breda bädden) eftersom jag redan har gamla jordsäckar och kartong med lastpallar på för att kväva ogräset under (syns 3 bilder högre upp i inlägget). Där kan jag enkelt sedan lyfta bort "tyngderna" och täcka in marken ordentligt för att bygga upp mer bäddar så att jag får använda av jordhögen.



Lyckades dra på mig en riktigt svår förkylning som däckade mig på söndag, så nu har det stått stilla igen. När jag tillfrisknat ska jag fortsätta så att jag har bra förutsättningar när våren kommer.

Jag brukar kallså morot och spenat mm här på vårvintern, men har inte höstsått något. Det är nämligen en hel del djur som bökar på här på vintern, mest rådjur å harar, så det känns bortkastat. Höstsådder och sätta vitlök kan jag göra här hemma i köksträdgården istället.

Blev ett långt inlägg dethär, även om jag lämnade bort en del av det jag planerade att ta med... Hoppas ni orkade ända till slutet.

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Finlandssvenska bloggtoppen