måndag 25 mars 2019

Kallsådd på hängande hyllor i växthus


Vintersådd/Kallsådd, kärt barn har många namn.

Kallsådd är något man kan göra på flera olika sätt, men som namnet säger, så görs det när det ännu är kallt.
Det kan påbörjas redan i januari och pågå in i april, lite beroende på i vilken växtzon man bor i. Jag bor strax i utkanten av Jakobstad (Finland) som ligger i zon 4 (ungefär som Umeå i Sverige).

Du kan kallså och sätta ut i plastbackar, du kan gräva bort snön ur odlingslådorna och så direkt på en ny yta jord som breds ut och du kan självklart så i bäddar också.

Man kan även köra samma princip i växthus och plocka ut tråg och krukor med sådder på hyllor och bord, eller så direkt ner i bäddar/odlingslådor ifall man har det. En del gör tunnlar inne i växthuset för dubbla skydd som ger ännu tidigare skörd.

På söndag hade vi jättefint väder, men riktigt blåsigt, i lä var det dock riktigt härligt att njuta av solens värme med en kopp kaffe.
Sådderna, de gjorde jag inne i förrådet.


Gjorde både bredsådder i tråg, kluster i krukor och små pluggbrätten där jag sådde enskilda frön.

Kluster:
Dill 'Como'
gräslök

Bredsådd:
4 olika färger av Vallmo
2 olika rosenskära
spetskål 'Kalibos'
2 olika plocksallat
mangold 'Feurio'
spenat 'Reddy'
Komatsuna
Rödbeta 'Bulls blood'

Brätten med 6 pluggar:
2 olika grönkål
Svartkål 'Black magic'
Savoykål 'Vorbote 3'




Gillar att odla grönsaker med olika bladfärger. Det blir snyggt både i köksträdgården och på tallriken. Dessutom har de alla lite olika smaker, växtsätt och tillagningsmöjligheter, vilket ger en variation i sig.


När sådderna är gjorda är det bara att bära ut och ställa på hyllorna jag byggt, egen design.
Det kommer ett inlägg snart där ni kan se hur jag gjorde och ungefärlig materialåtgång mm.
Sätt snö på sådderna för att fröna ska få fuktighet och gro när det blir varmare. Sen är det att hålla koll på dem ifall det behöver fyllas på med snö eller vattnas.
Se efter så att det inte blir för blött! Och kom ihåg att dina tråg ska ha hål i botten!



Såhär på våren då solen ännu ligger ganska lågt så dröjer det lite längre innan det når köksträdgården.
Närmast  på bilden nedan kan man se att vi skyfflat upp en del snö där den nyaste delen av köksträdgården är, så det är rätt snötäckt där ännu. Men det smälter snabbt nu och man kan redan skymta pallkragarnas kanter. Närmast växthuset har jag grävt ur två av odlingslådorna och satt locket på. I den ena av dem sådde jag palsternacka i november och den andra ska jag kallså i snart.


När solen sedan nådde mitt lilla växthus så blev det rätt så varmt där (även om ena trangeln uppe i taket ännu är vid öppet). Nästan all snö jag hade satt på sådderna hade smältat bort.


Kallsådder i växthus


Sådderna står väldigt glest och flera hyllor är oanvända ännu, så jag kommer ha rum med massor av sådder här. Jag använder även plastbackar för att driva upp plantor för utplantering.

Här nedan är ett filmklipp från sådden där jag ger lite tips och ideér.


Trevligt att just du kikade in här hos mej!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

fredag 22 mars 2019

Biokol? - Därför ska jag testa!


Biokol har varit på tapeten ett par år nu, men för många är det ännu en obekant produkt.

Biokol har en unik förmåga att lagra näring i jorden.
Den binder fukt och näringsämnen, men bryts ner långsamt. Detta gör den perfekt att ha i odlingsjorden samtidigt som du gör en insats för klimatet. Du kan använda den direkt i din jord, som strö i komposten eller torrtoaletter. Biokolen har även egenskapen att dämpa lukt.  Fungerar också som reningsfilter som fastlägger skadliga ämnen.
Blanda 1-2 delar biokol på 10 delar jord, eller mer.

Lika mycket koldioxid som binds via fotosyntesen i växterna när de lever, åker tillbaka till atmosfären via mikroorganismernas andning när växterna dött och förmultnat.
Det går åt mycket fossil energi till att binda luftkvävet i konstgödsel. Man pratar om positivt och negativt klimat i trädgården. Använder man konstgödsel är trädgården klimatnegativ och med naturgödsel är den klimatpositiv.

Biokolen ger dig en bördigare jord med porös struktur, som dessutom blir svartare och balanserar pH-värdet. Det skapar en gynsa plats gör mikrolivet i jorden och gynnar även mykorrhiza. 
Mykorrhitsa är en svamprot, ett symbiosiskt förhållande mellan svampens mycel (svamptrådar) och växtens rötter, där den hjälper rötterna att ta upp vatten och närsalter. Den stärker rotsystemet, kan förebygga sjukdomar och ökar tillväxten.

Man kan även ladda biokolet med urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi!
Häll vätskan över biokolen och låt stå en eller ett par veckor.

Biokol och granulerat ekogödsel frön köksträdgården svängs ner i jorden.

Lådan nedan skulle jag så i direkt (höstsådd av palsternacka), så jag grävde bort ett par hinkar jord innan jag gödslade upp min jord och svängde ner ett par skyffeltag av biokol. Denna gång hade jag inget stallgödsel hemma, men använde istället ett ekologiskt gödselgranulat för köksträdgården. När jag svängt ner allt biologiskt material, gödsel och biokol så hällde jag tillbaka jorden för att få en såyta utan nytillsatt gödsel.


Själv har jag tänkt testa biokol en längre tid, men det har bara inte blivit av. I höstas hade jag äntligen fått skaffat hem biokol från den lokala trädgårdshandeln. Att det ska vara så svårt när det såldes där man jobbade?

Det var på hösten jag hade hem biokolen, men säckarna lämnade att stå en tid då jag fick ett segt flunssa virus som varade 1,5 månad. För att vara uppe i Österbotten (zon 4 i Finland) så är det svårt att tänka sig att alla fotona i detta inlägg är tagna den 17:e november! Vanligen har vi redan snö då, men de senaste åren har man inte riktigt haft koll på när de olika årstiderna riktigt växlat. Men helt okej för mig att kunna fixa i köksträdgården inför vinter efter att jag tillfrisknade i november.


Jag började med att rensa bort vissnade växtdelar i mina nya pallkragar (förstorade köksträdgården förra våren).
I pallkragarna har jag byggt upp egen jord med hästgödsel, torrt gräs- och lövräffs från vårstädningen, lite små kvistar och grenar, gammal jord från krukor mm och sedan toppade jag med köpejord i säck. Några lådor fick även en dos bokashi.

Att bygga upp egen jord är både ekonomiskt smart, men även långsiktigt för mikrolivet och strukturen i jorden.

När jag gräde i jorden nu kunde jag hitta enstaka löv och kvistar, men annars så hade allt förmultnat. även om det var rätt kallt och i mitten av november så lyckades jag få syn på maskar i min jord, mina jordarbetare.


Växter som ska ränsas bort behöver inte slängas, utan kan svängas ner i jorden.
Jag vill svänga om min jord och gödsla upp den färdigt, åtminstone där jag vet att det ska vintersås eller odlas tidig vår då man kanske inte har helt upptinad jord på djupet ännu.


När de olika biologiska materialen förmultnar så sjunker jorden ihop.
Skulle jag vinterså i denna låda så kan den stå kvar såhär, för att jag ska ha rum att hälla på en ny upptinad jordyta på vintern då jorden är frusen. Annars kan man fylla upp färdigt så att odlingsytorna står redo på våren. Och jo, det går lika bra att fylla på jord på våren.

Jag fyllde upp många av mina odlingslådor eftersom jag ville tömma en pallkrage för att ha en plats där jag kan gräva ner bokashi och göra ny jord med biologiskt material. Ett smart sätt att hela tiden producera ny jord. En livfull jord.


Ännu kan jag inte berätta om resultatet eller egen erfarenhet av biokol. Detta blir första säsongen, så det ska bli intressant att se om jag märker någon skillnad i de odlingslådor som blandats upp med kolen.


Har ni testat biokol?
Kommentera gärna vad ni erfarat och ifall ni upptäckt någon skillnad.

Var detta nytt för dig?
Kommentera gärna och berätta om detta var något nytt för dig och hur du upplevde nyheten.

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

måndag 18 mars 2019

Vintersådd i plastback


Igår passade jag på att så den första plastbacken med vintersådder. Det kommer nog bli några till, men nu är jag pågång iallafall.

Vintersådd/kallsådd av olika slag underlättar mycket i uppdrivningsskedet, inte minst för att det sparar utrymme på odlingsbordet.
När man sår ute på friland så kommer grödorna upp när fröet anser att temperaturen är bra, då har man redan igång odlingen innan marken tinat upp, vilket betyder lite mindre jobb på våren.
När man sår i tråg som ställs i plastbackar har man dem ute i halvskugga där de får växa upp i ett svalt klimat med naturligt ljus. Detta ger dej starka fina plantor som inte behöver någon avhärdning, utan kan planteras ut direkt på friland, aningen tidigare än de som förkultiverats inomhus.

Jag kör med samma princip under tidig vår, då det ännu inte går att så direkt i jorden.
Jag sår i tråg, pluggbrätten och krukor som ställs i plastbackar. Toppen för sådant som inte behöver så många veckors utvecklingstid och sådant som ska drivas för att planteras ut när de första grödorna slutskördas och skapar en ledig odlingsyta.


Denna låda rymmer 6 tråg (beroende på storlek).

Jag sådde tre sorters blommor:
Mörklila blåklint 'Black Beauty'
Gul ringblomma 'Lemon zest'
Färgmix av Lejongap

Blev tre sallads-/kålsorter:
Pack Choi
Lila Pak Choi 'Arax'
Maché-/Vintersallat 'Vit'



Trågen fylls med vanlig trädgårdsjord. Strö ut fröna och täck med lite jord. Platta till lite med handen. Släng över ett snötäcke och sätt på locket. Ställ lådan i halvskugga.




Glöm inte att det ska finnas några hål i bottnet av plastbacken och en rad med hål uppe i kanten.
Detta för att vattnet ska kunna rinna igenom och för kondens.

Använd lådor med bra lock som går att knäppa fast eller annars håller fast bra.
Annars är risken att vinden tar locket, eller att nån katt, hund eller barn har bort locket. Ställ lådan på en plats där det inte är så mycket rörelse så att någon stjälper den.



Här hittar ni ett filmklipp om ni vill se då jag vintersår i plastbackar.

I lördags var jag tillsammans med Maj Ahlvik och höll en 4 timmar lång föreläsning (vi åt nog en lunch emellan) om odling och vintersådd i Korsholm.
Vi hade en back up plan att fylla ut dagen med att prata om sådant som blir aktuellt i trädgården till våren. Men våra åhörare var riktigt intresserade och hade massor av frågor som skapade dialog under hela föreläsningen, så det blev inget om det.

Vi fick spida på i slutet för att hinna igenom allt jag hade tänkt prata om!
Det är inte alls svårt att fylla 4 timmar med snack och diskussioner om odling!
Inga problem alls!


det är så roligt och inspirerande med kurser!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

onsdag 13 mars 2019

Recept: Gratinerad pumpa


Pumpa. En relativ ny grönsak i mina odlingar.
Men vad ska man göra av den?

Det finns faktiskt en hel del olika recept för pumpa exempelvis pumpakaka, pumpapaj, pumpasoppa, gryta med pumpa, inlagd/picklad pumpa, gratinerad pumpa osv...

Idag ska jag visa hur jag tillreder spagettipumpa på ett busenkelt sätt.

Spagettipumpa är lite annorlunda i struktur. Redan när man skär upp den kan man se att köttet nästan ser ut att ha porer, att den ser ut som packad spagetti.


Gratinerad spagettipumpa

Med små pumpor kan en halva serveras direkt på tallriken, men redan när de är lite större så blir en halva för stor till en portion.

Jag börjar med att halvera dem och smörjer in med lite olja innan jag saltar och pepprar. Sedan svänger jag dem upp och ner och sätter ca 1cm vatten i formen. In i ugnen under aluminiumfolie ca 1h på 175 grader.


Detta är alltså 4-6 portioner, beroende på hur hungrig man är.

Fyllning:
ca 120g (5 medelstora) champinjoner
1 röd paprika
1 medelstor morot
1 liten/medelstor lök
50 g fetaost
2 dl riven ost
ca 2 dl kokt quinoa
bladselleri
chili

olja
örtsalt
peppar
paprikapulver
torkad timjan
grönsaksbuljong
curry

Tärna löken, svampen och paprika. Riv osten och moroten.
Koka upp quinoa enligt anvisningen på förpackningen. Min förpackning innehöll 4 portioner, och ca halva var tillräckligt. Vill man ha quinoa som tillbehör eller att blanda i salladen så kan man koka lite extra.

Fräs lök, svamp och morot i lite olja.
Tillsätt paprika och kokt quinoa.
Krydda.
Ställ åt sidan tills pumpan är klar.


Ta pumpan ur ugnen och häll bort vattnet. Dra loss fruktköttet med en gaffel i samma riktning som åringen. Det blir som spagettiliknande remsor, helt av sig själv. Placera skalen tillbaka i ugnsformen.




Blanda ner pumpastrimlorna och bladselleri i fyllningen.
Smaka av så att den är tillräckligt kryddad, pumpan stjäl rätt mycket smak när den är så neutral. Och det blir rätt mycket pumpa!

Blanda i osten och vänd försiktigt ner fetaosten. Skeda fyllningen i skalen.



Toppa med ost och gratinera ca 10-20 minuter på 175grader i mitten av ugnen.


Denna gång blev det en vegetarisk variant.
Man kan lika bra fräsa lök, paprika, köttfärs och tillsätta pumpa. Tillsätt lite köttbuljong istället för grönsaksbuljong.



Gillar när man får servera direkt ur pumpaskalet.
Bon apetit!


Har några pumpor kvar...
Få se vad det blir av dom.

HÄR hittar ni ett annat pumpa recept, en god sockerfri paj!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

lördag 9 mars 2019

Omskolning av chili och tomater


Beroende på när du drog igång dina sådder, så kan det hända att du befinner dig i tidpunkten för omskolning nu.

För mig är det chili som skolats om.
Chili sådde jag 9.2, och ett par veckor senare sådde jag till lite mer som nu är riktigt små och har bara fått hjärtbladen ännu. Förrådet har jag gjort i ordning och äntligen har jag fått flytta ut de andra plantorna också. Värmeelementet är inställt så att temperaturen ligger mellan 14-18 grader beroende på utetemperaturen. Morgonen är alltid svalare, men under dagen blir det varmare när växtbelysningen är igång (6.30-21.30).


När jag skolar om använder jag en substrat/plantjord som är gödslad. Jag fuktar den och blandar i lite perlit, det håller jorden lite luftigare runt rötterna.

Iår har jag drivit upp chili i torvbriketter (som ni kan läsa om HÄR, och en annan variant av torvbriketter HÄR).
Det är betydligt enklare att skola om det som är uppdrivet i bricketter eller pluggbrätten, då man inte behöver pilla upp dem ur jorden där de växer tillsammans ett helt gäng.

Man kan tydligt se hur rötterna börjat tränga ut ur pluggen och de små håren/kapillärrötterna ser friska och fina ut.


Pluggbrättet har ett litet hål i bottnet som gör det enkelt när man vattnar plantorna via brickan, och sedan vid omskolning kan man knuffa upp pluggen med fingret för att skona plantan. Jag fyller ungefär halva krukan med jord och gör ett hål i mitten där jag placerar plantan. Ju längre skaft, destu djupare släpper jag ner pluggen. Sedan är det bara att varsamt fylla upp med jord och försiktigt trycka till den lite. Den får inte bli för hårt packad, men inte heller för löst.

När jag skolar om bredsådda plantor börjar jag oftast med mindre krukor (typ 6-9 cm stora), men med pluggarna tar jag 10-11 cm krukor för att få plantorna tillräckligt djupt ner i jorden.


Nyskolad chili 'Vampire'
Några plantor var ganska små ännu, så de får växa till sig lite och blir antagligen omskolade samtidigt som de jag sådde senare. Purjolöken bredsåddes två sorter av och nu är de omskolade i ett pluggbrätte. Brukar odla ca 10-20 purjolökar, men iår har jag 45 plantor.



Nedan hittar ni ett filmklipp som jag gjorde förra året då tomaterna skolades om.
Principen lite samma, men dessa är bredsådda i tråg.


Nu ska jag så mina tomater!
Jag brukar vänta med det till ca 10-15 mars för att de inte ska växa sig för stora innan jag får ut dem. Har inte plats helt enkelt!

Har ni förslag och önskemål på ämnen ni vill att jag skriver om så är det bara att tipsa i kommentarsfältet.

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Finlandssvenska bloggtoppen