Lucka 3: Gästbloggare

Idag ska vi inleda med julkalenderns första gästbloggare.

Hon bor i Småland (Sverige, odlingszon 4) och är en riktig förebild när det kommer till att odla egen mat. En inspirerande trädgårdsbloggare som bjuder på massa fina tips och otroligt vackra bilder!! Rekommenderar att ni kikar in på hennes fina blogg (länk längst ner i inlägget).

Rost och rädisor

Anette Brunsell

Här kommer hennes inlägg:

EGNA TOMATER TILL JUL

Jag heter Anette Brunsell och har fått äran att gästblogga idag. Min stora passion är tomater Nej, då tänker jag inte på mataffärens bleka kopior utan de man odlar själv. Det finns flera tusen sorter att välja bland. Jag älskar smakrikedomen, alla olika färger och former. Mitt hushåll är självförsörjande på tomatprodukter och gör av med cirka 60 kg på ett år. Först och främst äter vi förstås dem färska och helst solvarma, men jag gör också tomatbasröror, såser, ketchup, lägger in, konserverar, syltar, torkar och marinerar. 

En av utmaningarna varje år är att ha egna färska tomater till jul. Tänk att stolt kunna ställa fram sallader på julbordet av egenodlat, garnerade med lysande röda söta godistomater. Det känns helt enkelt jättekul, tillfredsställande och utmanande. Det ena sättet är att odla särskilda vintertomater med lång hållbarhet och det andra att ha några miniplantor som krukväxter året runt. 

Wilma är en sån liten fönstertomat med röda mycket söta och smakrika cocktailtomater. Ger hundratals frukter under lång period. Busken blir ca 40 cm på en säsong. Tomater härstammar ursprungligen från Sydamerika där de är fleråriga, men vårt klimat tvingar oss att odla dem som säsongsväxter och även storleken sätter vanligen käppar i hjulet för övervintring, men eftersom Wilma är så liten och fortsätter växa fungerar det bra att odla henne inomhus som krukväxt i flera år och hon fortsätter att leverera hela tiden. Efter tre, fyra år blir plantan rätt ranglig och ful. Då tar man enkelt en stickling och låter henne börja om. På det viset har man färska tomater året runt. Växtbelysning ökar skörden på vintern och handpollinering är att rekommendera inomhus. Plantan på bilden är 2 1/2 år.

Det andra sättet är att odla sorter med lång hållbarhet som italienska Principe Borghese, en röd medelstor tomat med liten spets i änden och tjockt skal. Första året jag odlade denna, skördade jag och åt som vanligt. De smakade absolut ingenting. Sen lärde jag mig att de liksom vinteräpplen behöver lagras en tid för att eftermogna och låta smakerna fördjupas, men inte för kallt, rumstemperatur eller nån grad svalare är perfekt och de ska vara fullvuxna och ha fått färg innan man hänger upp dem. 

Vesuvio Giallo gillar jag nästan ännu bättre. En gul, halvstor tomat med mycket smak och tjockt skal, avlång med spets i änden som är karaktäristisk för de här tomaterna. Traditionsenligt förvaras vintertomaterna upphängda i klasar och kallas därför också piennolotomater. Piennolo betyder just klase på italienska.

Både Principe Borghese och Vesuvio Giallo blir höga, behöver bindas upp och tjyvas. Passar bra i växthus, men det är inget måste. Varmt skyddat utomhusläge brukar också fungera.

De här sorterna ska inte förväxlas med vanliga sorter som man tar in för att de inte hunnit mogna på busken. De kan visserligen se goda ut och vara värdefulla när man inte har nåt annat, men får aldrig den där riktigt goda tomatsmaken. Skillnaden är främst att vintertomaterna klarar lagring mycket bättre och att smakerna fördjupas. Vintertomaterna ska alltså vara fullvuxna och ha fått färg innan man hänger upp dem. 

Den som vill läsa mer om tomater är välkommen att följa Tomatkalendern på rostochradisor.blogspot.com där jag kommer att presentera 23 sorter fram till jul och skicka med en del tips och trix. På instagram heter jag @atligatradgarden

Önskar dig en fin vecka

Tack Anette för att du ville vara en del av min julkalender!
/Kitty

Ps. Idag är sista dagen att delta i tävlingen som pågår i lucka 1.

Vinterförvaring & Fika

Så var det dags att fundera över vinterförvaringen för känsliga växter och sådant som står i krukor och inte jordslås.
Ja... Behövde ju faktiskt inte fundera så mycket, utan jag fick åka till min väninna Maj och lyfta av dem på hennes gård. Senare kommer de att åka in i hennes källare.

Har haft en stor korg på terassen hela sommaren med en större plastkruka inuti. I den var det planterat en Kirella 'Autumn shades', en Cornus 'Ivory Halo' och en Parthenocissus quinquefolia 'Engelmannii'. Alla dessa är ju egentligen vanliga trädgårdsväxter, men eftersom de står samplanterade i en kruka så får de åka in denna gång.

Heucherella hybrida Kirella 'Autumn shades'
Haltiankukka kallas den på finska, tror man pratar om Kirella på svenska (Eller kanske Klockvippa). Har inte hittat nåt riktigt svenskt namn.

Denna växt påminner om Klockvippan, (tror att det är en hybrid av Klockvippan). Det är en blandning av Alunrot (Heuchera) och Spetsmössa (Tiarella). Den har samma typ av växtsätt, blad och blom som en Heucherella. Den har vackra gråaktiga brokiga blad och fina blomspiror med  små rosa klockor.

Växten är ny för mig. Skaffade två plantor i maj då trädgårdsföreningen var på besök till Österbackas handelsträdgård i Terjärv.
Jag har en ännu i kruka på terassen (den ni ser på bilden nedan), som jag har tänkt jordslå för att övervintra i rabatten. Känner jag mig själv så kommer jag snart att vara överraskad av vintern och konstatera att plantan ännu står i krukan, liksom de andra Alunrotarna som jag tänkt plantera ner...

I högen med växter jag lassade ur bilen fanns även den marktäckande rosen 'Rody' som övervintrade i källaren förra vintern också, en jumboplanta av Astilbe Arendsii 'Brautschleier', en rödbladig Japansk lönn (klarar ej vintern på friland här hos oss) och en liten Rhododendron 'Helsinki university.

Rhododendron 'Helsinki University'

Den lilla Rhododendronplantan köpte jag i våras.
Tanken var att den skulle planteras ner i vår skog, men så långt kom jag aldrig. Den har stått hela säsongen i en kruka (där den nästan fördubblat sin storlek), och nu får den flytta in i Majs källare för vintern. Nytt försök nästa år.

Sorten är mycket härdig (zon 1-5 i Finland).
Den har ett runt och jämnt växtsätt och blir ca 1,5-2 m hög och blommar i rosa. Den trivs bäst i halvskugga-skugga, men blommar lite bättre i halvskugga. Den gillar fukt och sur jord, liksom andra rhododendron, och är inte så näringskrävande.

Gullklematis
Clematis tangutica 'Anita' 

Köpte en fin småblommig klematis, ganska lik 'Paul Farges', men den påbörjar sin blomning betydligt tidigare. Tänkte att den skulle passa bra på andra sidan i porten till köksträdgården. Där står en 'Multi blue', men den blommar alltid jätte sent och den växer sig nästan lika hög som porten innan den blommar (högt uppe så att man knappt lägger märke till blommorna). Att ha denna vita gullklematis på ena sidan och 'Paul Farges' på andra, gör att det inte ser så blandat ut, men blomningstiden blir längre.
Det borde vara en bra och härdig sort. Den går i zon 1-4 här i Finland.

Nu var jag ju inte bara där för att droppa av växter, nej nej.
Blev en nästan 4 timmar lång fika också med massa snack! En hel del jobbsnack blev det också eftersom vi båda bytt jobb i höst. Man vill man ju höra om allt, hur man trivs, och hur den andre har det helt enkelt. Sen så lider vi ALDRIG av att bli utan diskussionsämnen. Har aldrig hänt oss! Nej, det är nog mera så att vi får avbryta för att natten kommer emot.

Det blev te, juice, pastejer, kokt ägg, fröknäcke, lakritsdadlar och frukt. Ett perfekt mellanmål (middag) sådär direkt efter jobbet.

Man tar sig allt för lite tid att boka in dejter med sina vänner.
Livet rullar på och alla är upptagna med det ena och det andra. Jag ska verkligen jobba på att hitta mer tid till stunder som denna, för de är så viktiga. Tack Maj för all gofika och pratstunden!

Och nu är jag ett steg längre i trädgården.

/ Kitty 

Trädgådsjobb - njutning & terapi

Känner mig ganska nöjd att jobba denna söndag. Hade fredag och lördg ledigt denna vecka, och det hände massor i trädgården. Alla rabatter är inte riktigt klara och ett äppelträd ska ännu beskäras högre i toppen, dit jag inte nådde upp. att man kan må så bra av att vara ute?!! Terapi, men gratis!

 I övrigt har jag ganska långt klart på bakgården iallafall. Buskar och träd har fått sig ett varv med sekatören och gräset är räffsat och bortfört. En del av löv/gräshögarna använde jag, men vi kommer till det längre ner...

Astrakan storklar (planterat 2007, och gav sin första skörd förra året) har en ympkvist av Suislepp som ympades in samma år som det planterades. När jag beskar trädet ympade jag in två grenar till med sorten Suislepp. Den sorten har gett ett par äppel i 3-4 år redan, betydligt tidigare än moderträdet. Nu önskar jag att vi inte har några köldknäppar, för egentligen är det aningen tidigt att ympa på friland så här långt norrut. Förra våren ympade jag även in sorten Gallen på samma träd.

Varje vår klipper jag in 2/3 av Aronians tillväxt för att få en rund och tät krona.

Köksträdgården hann jag aldrig rensa ur på hösten, så allt oskördat ligger vissnade i lådorna.

Två av lådorna fick stå som övervintringsplats för en del perenner. Jorden var ännu frusen där efter att vi hade två köldnätter (därav det extra täcket på lådan med vintersådden), men jag fick krukorna upplirkade. Lämnade kvar de perenner som var jordslagna utan kruka.

Lite fisck jag vänt om jorden i lådorna på lördag, men det var rätt mycket "iskakor" där ännu. Men de är iallafall urrensade och kryddväxterna nerklippta.

I tunnan har jag testat att göra en "varmbänk". Jag har varvat färsk hästdynga med det torra gräset och löven som krattades ihop från gården. man brukar använda halm, men jag tog vad jag hade. Hällde på varmt vatten för att start processen. Det är nog varmt där, men jag har inte fått ut termometern ännu, så jag vet inte hur varmt.

Nu ska jag åka iväg till jobbet. Mer från trädgården ser ni redan imorgon!

Kitty

Blommig fredag: "De första"

Veckorna och dagarna bara flyger förbi känns det som. Veckans Blommig fredag bjuder på temat "De första" och självklart ska jag försöka bidra med något. Här har ju våren precis kommit igång, så några blommor finns ännu inte i trädgården, förrutom penséerna på terassen.

Idag är den första dagen jag riktigt jobbat på i trädgården.
Och jag har njutit till max!
Hästdynga har jag hämtat från en väninnas stall och jag har även ympat in två nya grenar på ett äppelträd! Ympning såhär tidigt är ganska riskfyllt här, borde ha väntat 2-3 veckor, men jag tog risken och gjorde det nu.

Några krokusar har börjat visa sina knoppar, det är alltid de gula som blommar först hos mig, men i övrigt så är de bara gröna och slutna ännu.

Alla i familjen, utom sonen som var på språng, har jobbat i trädgården idag. Jag har rensat flera rabatter, beskurit träd och buskar, tagit upp övervintrade perenner ur odlingslådorna och mycket mer.

Årets första dag i trädgården kändes suverän... Men nu är jag genomfrusen!

Dottern har både räffsat, serverat vatten till oss, "hjälpt till", utforskat skogen och planterat lingon i sandformar... :)

I köksträdgården har de första grönsakerna kommit upp.
Det är rädisa och spenat som grott. De sådde jag i mitten av mars på friland, helt utan förhoppningar. Så nu är glädjen stor!
Här kan du läsa inlägget: "Hur går det med vintersådden?"

Det var intressant och spännande att gå ut och se efter växterna idag efter två köldknäppar. Imorsse låg temperaturen på noll grader, men vi hade -7 inatt, så ännu är det fruset även om vi har 6 grader varmt nu. Men penséerna hade klarat sig jättebra och likaså mina små grönsaker i odlingslådan!

Titta in hos Bland Rosor och Bladlöss för fler inlägg i samma tema!

Kitty

Trädgårdsjobb 1:a november

Här är jag fortfarande sjuk, tycks ta sin tid det här...

Igår hade jag ett ögonblick på dagen då jag ändå kom mig ut. Solen var uppe och lyste över trädgården, men förstås hann jag aldrig fotografera något innan den hade gått bakom träden.

Mobilen låg i fickan, så något förevigades, nämligen en av sakerna på min checklista som äntligen blev gjort. Förra hösten när jag grävde upp hörnet på bakgården tog jag tillvara Sköldbräcka, Darmera peltata, som hade växt mellan buskarna. Satte alla rötter i en låda. När vi hade grävt, bytt jord, täckt med duk och bark, så ställdes lådan bakom stenen i väntan på plantering (de trivs i lite skuggigare lägen). Då kom snön!

Sköldbräckorna låg otäckta i lådan under snön hela vintern.

Till våren tänkte jag att det säkert var kört, men lät lådan ligga kvar.
Och vad hände sedan? Jo, tecken på liv visade sig!

27 juni 2015

27 Juni 2015

Jag har tänkt plantera dem hela sommaren, men det har aldrig blivit av! När jag igår skulle lyfta upp lådan så följde en hel del bark med. De hade nämligen fått långa fina rötter som växt igenom hålen i lådan och hittat fukt i barken!

Jag separerade de grova ytliga rotbitarna och klippte av sånt som såg dåligt ut. De växer med ytliga rötter (lik dvärgiris), och från dem går finare rötter ner i jorden. Satte två bitar till sidan som jag planterade där lådan hade stått. Efter att ha planterat en av de mindre rotbitarna i en kruka, som ska ner i vinterförvaring, så orkade jag inte mer.

Konstaterade helt enkelt att det får lämna!

Sedan slog mig en tanke, lyfte på luren och ringde min bloggsyster Nina. Lite senare var en påse rötter av Sköldbräckan tillsammans med två Hosta plantor levererade hem till henne!

Nedan kan ni se hur de ser ut i verkligheten, blommorna som kommer tidigt på våren, sedan fullstora i grönska och sist senhöst med Höstsilverax i bakgrunden.

Bilder lånade här och här!

Har nog fotograferat dem själv någongång, men nu hittade jag inte de bilderna...

Hann få ner några andra plantor i vinterförvaringen också (läs:mina odlingslådor i köksträdgården...), men oj så mycket det ännu finns att göra..
Men, tar ingen panik, nog har mina krukor i snön överlevt tidigare år också!

Kitty