Morotsskörd och Bokashi

Nu har jag slutskördat den sista odlingsytan med morötter.
Har knappt fått nåt i frysen iår, bara ett par påsar sopprötter, men inga morotsslantar. Jag har bara odlat sommarmorötter, mest 'Sugarsnax', 'Harlequin mix', 'Deep purple' och några blandade påsar av orange morot.

En sak är säker, nästa år ska jag odla ÄNNU MERA morötter!
Vi har skördat vartefter behovet dykt upp, och det har verkligen varit en lyx att springa ut till köksträdgården när man ska fixa mat eller snacks. Att ha egna morötter från sommar till höstvintern, det är något jag inte vill vara utan. Har ju haft morötter på odlingslotten också, men de skördade jag först för att sedan ha närmare att hämta då jag inte är lika ofta till lotten. Har odlat ungefär 13 meter morot, men det var för lite...

När odlingslådan var tom skyfflade jag upp jorden i halva lådan och grävde ner bokashi, sedan lika på andra sidan. Det blev två bokashi hinkar i denna 110 x 120 cm stora låda. Det kommer att göra susen inför nästa odlingssäsong. Kolla bara på denna gottande blandning av biologiskt avfall som ligger och ryker i kylan.

Jag har en riktigt fin jord här i köksträdgården.
Jag har använt delvis med påsjord, och delvis med naturgödsel, biologisk material från trädgården och bokashi. Nu har jag en jämn och fin yta och den ska jag faktiskt fylla redan i höst.

Vad gör ni i köksträdgården på hösten?
Förbereder ni jorden inför kommande säsong?
Sår ni nåt redan nu eller sätter vitlök?
Låter ni vissnade grödor stå kvar eller putsar ni upp odlingsytorna?

Kommentera gärna och berätta!

/ Kitty 

Förstoring av köksträdgården!!

I januari grävde maken upp gräs slänten mot skogen för att göra mera utrymme bredvid garaget. När man startar ett projekt, så är det lätt att det spinner vidare till ett större projekt.
(inlägg om det med före-efter bilder och skisser ser ni här)

Nu är våren här, snön är ett avlägset minne och grönskan ökar för varje dag.

Grovt grus i storleken 0-32 ligger nu utmed hela nya muren...

Men vi håller på och gräver bort mera gräs... Mellan ladan och köksträdgården... och bredvid köksträdgården... Det är ganska pickligt att gräva bort gräs och ogräs som trasslat sig in mellan naturstenarna, men vi ska tro jag fått bort allt... eller det mesta iallafall.

Den övre delen blir förstoring av köksträdgården med pallkragar. Hade velat ha likadana lådor som vi byggde till köksträdgården, men har inte tid att bygga just nu. Det går ju alltid att byta ut dem senare.

För att minska på ogräsarbetet så satte jag markduk ovanpå fyllnadsjorden, efter att grässvållen och överlopps mull skrapats bort. Sedan placerades pallkragarna ut. Tanken är att de tre mindre kragarna ska innehålla örter och bilda som en kant/häck in till nya delen av köksträdgården, som sedan leder vidare till porten.

På morsdag (i söndags) hann jag köra ut bark och fördela det mellan kragarna.

En kant ska ännu anläggas innan jag kan fixa det sista med barken. På nedre delen, där jorden är bortgrävd, kommer vi fylla med 0-32 grus och sen ska vi täcka in det med natursingel, även bakom garaget täcks gruset med natursingel.

Vi har tillfälligt flyttat bort mitt planteringsbord och plockat bort betongplattorna som var under så att vi får grunda om och fixa mer grus. Sedan sätter vi plattorna tillbaka (som jag nu köpt mer av för att få grunden under bordet större, eftersom jag knappt hade något att stå på innan.

Fick hjälp av min lilla blivande trädgårdsmästare så vi hann fylla flera av kragarna som nu står klara att ta i bruk.

Först vek vi tidnignspapper uppefter kanten för att jorden inte ska sippra ut i barken från nedre kanten av kragen eller i hörnen där gångjärnen är glisa.. Sedan fyllde vi dem med jord och löv-gräs-räffs från grannens. Lådan på bilden ovan fick även en hink bokashi från i vintras som stått ute.

Jag hade gärna haft dubbla pallkragar för att få upp höjden till 40 cm, men jag hade inte fler än såhär... ännu...

Ni funderar säkert varför jag inte visar mer på muren. Ni får vänta lite på det... Jag kommer skriva om det i ett separat inlägg. Dessutom har jag ett par kantstenar som ska på plats först. Hade även lovat ett filmklipp, och det kommer ni få se, sen då jag hinner redigera...

/ Kitty 

Bokashi på vintern

Nu är det ett par månader sedan jag haft igång några bokashi hinkar.

Sanningen är att mina lock är spårlöst försvunna och jag har hela tiden glömt att köpa nya när jag varit till stan.

Nu har jag lock och dessutom köpte jag ett par nya hinkar också, så att jag inte blir utan innan våren.

När man gör bokashi på vintern är det lite annorlunda, inte mycket, men lite.

Hur man tar hand om matavfallet under tiden hinken fylls är lika som vanligt. Sen kan det stå två veckor kvar inne för att fermenteringen ska ske och alla microber ska hinna göra sitt jobb.

Det är nu det skiljer åt jämfört med årstider då vi har bar jord.

Hinkarna kan ställas ut. Det gör inget fast de fryser. Microberna dör inte, de går i vila tills det tinar upp på våren. När jorden tinat upp så att det går att gräva är det bara att göra grop i odlingslådan/-bädden och hälla ner innehållet. Det går även att ha en större behållare (med lock!) som står ute dit man tömmer ut avfallet under vintern ifall man inte vill använda så många hinkar.

Det rekommenderas att ha 20 cm jord ovanpå matavfallet.

Ordentligt med jord ovanpå gör att du kan plantera eller så dina grönsaker/blommor direkt, utan att de sätter sina känsliga små rötter direkt i avfallet. Det gör även att det kommer tillräckligt långt under för att man inte ska få besök av oinbjudna gäster.

Matavfallet blir till jord på ca två veckor!

Såhär enkelt är det:

1. Börja med att sätta en tidning i bottnet. Då är det enklare att tömma ur hinken.

EM Bokashi strö

2. Varje gång du tillsätter matavfall så strör man över lite EM Bokashi (ser ut som kli).

3. Varva med rivna tidningar mellan lagren, speciellt ifall du har blötare matrester.

Mina vanliga hinkar har ingen kran, så det är svårare att tappa ur lakvattnet. Men genom att trycka en tidning mot avfallet och försiktigt hälla ur den fungerar.

4. Mellan lagren kan man även kasta snytpapper eller hushållspapper som man använt.
Även de blir enkelt till jord.

5. Tänk på att inte sätta för tjocka lager matrester.
Sätt tunnare lager, med strö mellan, innan du sätter mer. Annars kanske inte fermenteringen sker lika effektivt.

Samma gäller storleken på det du slänger i.
Exempelvis äggskal krossar jag i handen innan jag slänger ner dem i hinken.
Större grönsaker/frukter/skal skär jag i mindre bitar.

6. Bokashi ska vara lufttätt!
Det betyder att locket ska vara tätt, men även att man inte öppnar locket flera gånger per dag. Ha en mindre hink/behållare i köket dit du slänger resterna under dagen. Till kvällen öppnar du din bokashihink och häller över, för att bara behöva göra det en gång.

Mera om EM Bokashi kan ni läsa i inlägget jag skrev efter en kurs jag deltog i på Sunds förra året.

Tänk dig att du under vintern gör ca 10 hinkar bokashi. Vid nerbrytningen går det ihop en aning, men det är ändå en stor mängd. Hur mycket jord blir det inte??!! Härlig, mustig, näringsrik och levande jord! Gratis. Sådant du annars skulle ha kastat i skräpet.

/ Kitty 

November i köksträdgården

Nu har jag äntligen rensat ut och vänt ner bladresterna i de flesta odlingslådorna, förrutom där jag har grönkål, svartkål, jordärtskocka och persilja som ännu ska skördas.

Idag tog jag mig lite tid att bläddra igenom tidigare års odlingsplaner.
Det är viktigt att titta tillbaka för att få rotation på grödorna, växelbruk.
Jag har bara tre lådor med lock som jag använder för vintersådd, det gör det lite knepigt. Det väljer i vilka lådor jag kan göra den tidiga sådden och vilka som står till förfogande för det som ska sås senare eller sorter som ska sättas ut färdiga plantor av.

Jag har 11 lådor i köksträdgården hemma.
Den ena syns inte på bilden ovan, men den är full av hallon och björnbär ändå.

Låda 1: där växer rabarber. Jag har grävt bort en del och planterat i en avsågad tunna. Åtminstone överlevde den förra vintern då det var ett tjockt islager på jorden, som sedan smälte och blev till en bassäng. Men jag kan konstatera, de blir inte alls lika stora som rabarberb i odlingslådan.

Låda 2: Använder jag för vintersådd. Där blir det palsternacka och sallad i första omgången, sen fyller jag antagligen på med mer sallad och nån rad med ärter i andra omgången. Mina salladsplantor brukar jag skörda av under hela säsongen eftersom jag sällan använder huvudsallad. Jag skördar mest blad för blad. Förrutom 'Little Gem', den skördar jag hel eftersom de knyter ett litet huvud. Fantastisk sort!

Låda 3: Här vintersår jag spenat och vintersallad nästa år. När den är slutskördad blir det ärter och rödbetor som får tur. Rödbetor har jag inte lyckats med nåt vidare här... tror jag har fel sorts jordmån eller nåt. På odlingslotten har jag lite mera sandlera i jorden, där blev de bättre. Jag fördrev småplantor att sätta ut iår, kan ha med saken att göra också. Nytt försök nästa år! Vill ha massor av rödbetor att sätta i frysen!

Låda 4: En av de nya lådorna som jag bara odlat i under två säsonger. 2016 var det sallad, spenat och rosenskära där. 2017 hade jag grönkål, kålrabbi, persilja, sallad och citronkoriander. 2018 blir det lök och morötter.

Låda 5: Eftersom min 2 m höga armeringsspaljé är fäst i denna låda så har jag alltid bönor och luktärter här, vissa år även ärter. Helt klart blir det bönor även nästa år, iår hade plantorna för kallt och skörden blev minimal. Det enda som finns i lådan nu är oregano som är en perenn (som gärna frösår sig överallt). Förra året var det morötter här, året innan kålrabbi och denna sommar tomater. 2018 ska jorden få vila lite och jag sätter nyzeeländsk spenat som får välla ut över kanten.

Låda 6: Vintersådden 2017 var morötter, sallad 'Little Gem', vintersallad och Salladssenap 'Osaka Purple'. Det betyder att jag hade både kålväxter och morot här. I vinter ska jag så dill, persilja och rädisa här. Efter skörden så är det persiljan som kvarstår, men då kommer jag fylla på med en ny omgång dill.

Låda 7: Nyligen flytttad "Örtlåda" för att få rum med en stor ny odlingslådan (låda 4). Den är full med isop. Älskar isop, men använder den väldigt sällan. Här ska jag halvera lådan så att jag får en smalare rad isop och på sidan en rad med snittselleri, eller annan krydda som jag vill odla mycket av. Snittselleri är toppen som bas i örtsalt, men även god som färskhackad i grytor, soppor och såser.

Låda 8: Här står ännu svartkålen. Den är så vacker! Har knappt använt av den, men tål kyla bra och kan stå länge kvar i köksträdgården. Nästa säsong gör ja lika som i låda 4 och varvar med lök och morötter. Löken är bra att samplantera med kålväxter och morot eftersom dess starka doft gör det svårare för ohyran att hitta fram till sin favoritgröda.

Låda 9: Även denna hör till de nybyggda som odlats i under två säsonger. 2016 var den full av morötter och lite snittselleri. 2017 purjolök, sallad och nyzeeländsk spenat. Därför blir denna låda perfekt för olika kålsorter nästa år. Kålväxter tar ofta mycket utrymme, men jag behöver inte ha så stora mängder här, jag har ju min odlingslott också.

Låda 10: En av de små "örtlådorna" som flyttades för att ge rum till de nya stora lådorna (låda 9). Sparris och jordärtskocka finns där som bäst. Hade tänkt att jag skulle flytta på kockorna näta vår vid skörd, men nu vet jag inte riktigt var jag ska placera dem...  Sparisen får stå kvar, men jag skulle gärna odla mera örter här, inte bara krukodla örter... och blommor...

Under etiketten "Odlingsplan" hittar du mina tidigare planer. Mönstren jag ritat upp på dem stämmer inte exakt med verkligheten alltid, men ditåt...

Sen är det inte bara fördelar med öppen jordyta som är färdigt förberedd för nästa säsong... Nej, det är tyvärr andra som gillar det också... Katter! Jag sätter ut bågar, liggande pinnar, galler och allt jag hittar för att förhindra dem från att använda det som "kattlåda", men finns det en låda utan hinder så är de där direkt!

Har ni bra tips på sådant som katter inte gillar?!
Kattskräck har jag strött ut ett par gånger. Det fungerar en tid, men behöver förnyas när det regnat ett par gånger. Den luktar så illa... Hur är det med citron, peppar och dylikt? Har ni testat? Kommentera gärna och ge mig bra tips hur jag ska göra för att hålla dem borta.

Lådan på bilden ovan hade en sån mustig jord!
De vita trådarna som syns där nu är bara rötter från purjolöken. Nu har jag svängt ner gamla växtdelar av de grönsaker som fanns här. Satte några nävar ekologiskt gödsel för köksträdgård också. I våras hade jag grävt ner bokashi här. några små äggskal fann jag, men inget annat! Bara fin och mustig jord.

Jag grävde ner bokashi i båda de stora lådorna (låda 4 & 9). Det var första året jag hade bokashi, men inte sista! I övrigt är det bara växtdelar och löv. Jag täckodlar också med gräsklipp och växtdelar, vilket ger en mer fuktighetshållande jord under torra perioder och mindre krav på extra bevattning.
Jag gillar min jord och den ser ut att må bra. Den innehåller stora fina maskar som gör ett fint jobb med att luckra upp och gödsla min jord.

Snart får jag börja fundera på odlingslottens odlingsplan också!
Den odlingsplan jag gjorde innan följdes inte alls. Mina bäddar är inte alls placerade som på ritningen. Detta har att göra med uppbyggnaden av lotten. Jag byggde ut vart efter jag hade tid att jobba där, satte lök när jag fick en bädd ledig, satte ut plantor, sådde frön. Allt gjordes vart efter. Jag hade en hög stallgödsel i vägen ett tag, så då fortsatte jag på sidan för att senare gå tillbaka och förlänga bädden då högen var borta. Allt sådant gjorde att bäddarnas form och riktning blev som det passade då.

/ Kitty 

Bokashi föreläsning på Sunds

Igårkväll närvarade jag på en intressant och inspirerande föreläsning om
Bokashi EM.

Det var ingen vanlig föreläsning. Marina Gotthardt-Ivars hade kommit upp till Österbotten för att berätta mera om användningen och tankarna bakom EM. Stor del av kvällen gick ut på att åhörarna fick ställa sina frågor och hon gav svar, berättade och visade. En väldigt avslappnad och öppen föreläsning med andra ord.
(Ni kan träffa henne igen under Sunds trädgårdsdagar 19-20 maj)

Marina Gotthardt-Ivars

EM BOKASHI

Gör levande jord av ditt köksavfall

Miljövänlig näråtervinning året runt i ditt kök.

Naturligt, enkelt, inga växthus gaser och naturens egna mikrober.

EM är en förkortning av effective microorganisms.

Uppfanns av Professor Teuro Higa i Japan på 1980-talet.

Microbiolog och lantbrukare Higa är grundare för bolaget som nu drivs av hans son. EM kom till efter att han började forska i hur man skulle kunna ta vara på sitt avfall istället för att kasta bort det, eftersom Japan fylldes av sopor.

Denna mycket speciella blandning av 80 olika microber tillsammans arbetar mycket bättre i naturen än de gör var för sig ensamma.

När man komposterar med bokashi kan man ta tillvara allt biologiskt matavfall, även kött och fisk (rått eller tillrett). Microberna vill ha ett lufttätt klimat, därför ska man vädra sitt avfallskärl så lite som möjligt. Samla ditt matavfall i en mindre behållare under dagen och häll över det i komposteringshinken till kvällen. Avfallet varvas med EM strö (ca 1msk/liter avfall) som sätter igång fermenteringsprosessen. Tryck till avfallet för att få bort luftfickor som gör att microberna inte kommer åt allt avfall.

Beroende på hur många man är i familjen och vad man äter så fylls en hink på ca 2 veckor. För en del kan det ta några dagar och för någon annan en månad, men det har inte så stor betydelse.

När man fått hinken full ska den stå orörd i rumstemperatur 2 veckor innan man tar ut den och gräver ner. Trampa ner lite så att det får bra jordkontakt. Man kan ha en skilld låda var man gräver ner komposten eller gräva ner i odlingen, men inte för nära grödornas rötter. En riktlinje är att gräva ner den minst 20 cm ifrån eller ha åtminstone 20 cm jord ovanpå ifall man ska så frön på platsen. Då hinner materialet brytas ner till jord innan rötterna når dit. Nerbrytningen tar ca 2-3 veckor.

Från att ha köksavfall till att ha egen jord tar alltså bara 6 veckor!

2 veckor att fylla kärlet,

2 veckor orört i rumstemp och

2 veckor nergrävt i organiskt material.

Avfallet blir inte till jord i komposteringshinken, utan fermenteras och ser i princip likadana ut när de grävs ner.

De luktar inte som sopor annars gör, eftersom microberna fått arbeta i syrefritt utrymme och fermentera avfallet. Lukten kan jämföras med vinäger, eftersom det är en surningsprocess och ph sjunker till ca 3,5.

Mjölksyrebakterier hindrar lukt och mögel.

Det går flera diskussioner runt citrusskal och ifall det är bra att sätta dem i avfallet. Frukter som inte är ekologiska kan ha hårt besprutade skal, en del sätter med dem och en del inte. Det är ingen garanti att EM lyckas bryta ner bekämpningsmedlen.

Vätskan som uppstår, lakvatten, ifall man har mera vått material kan tappas ut genom kranen och användas som gödselvatten. Späd ut lakvattent enligt 1 dl/10L. Det är väldigt surt, så börja med svag dosering för att inte chocka växterna! Kan även användas inomhus. Ifall växten får för stark dos kan den få gula kanter på bladen. Svag dos oftare är bättre.

Det finns även produkter i flytande form.

EM, en grundbakterie sammanställt av 80 goda bakterier/microber.

A+, en sockermelass som är den stabilaste kulturen.

Dessa kan man t.ex. använda om man vill vattna upp en större odlingsyta eller åker.

Vill man göra eget bokashiströ så behöver man:

10 dagar, lufttätt kärl, rumstemperatur, vatten, ex. vetekli (eller någon typ av spån/husk) och givetvis microberna. Här blandar man av produkterna på bilden nedan.

Visste ni att man även kan fermentera nässelvattan?
Nässelvatten stinker rätt starkt av gödsel (skit), men efter fermentering luftar det av örter!

Man kan även fermentera stallgödsel för att få en ren och frisk balans/microkultur i den.

EM används även till djur, i hönshus, biodlingar och vattenrening.

Om man inte har en "jordstation" under vintern så kan avfallet stå kvar i hinken. Helst ska de förvaras i minst 6+ grader, eftersom microberna vill ha 6-25 grader för att må bra. Om avfallet fryser så går de i vila, men vaknar när det tinar upp.

Jordstationen kan användas för att ta tillvara brukad jord från krukor, gräsklipp, löv osv. Tillsammans bryts de ner och blir till en levande och näringsrik jord som kan tillföras i hela trädgården. Blanda upp med befintlig jord 1/3 bokashi och 2/3 jord.

Microberna äter kolhydraterna i avfallet som bildas till kol, som blir kvar i marken. Binder kväve och fosfor, bryter ner och koncentrerar näringsämnena från soporna. Det tar tillvara det goda och producerar aminosyror. Det förbättrar fotosyntesen och ger starka plantor. Starka plantor överlever dessutom skadeangrepp bättre.

Nu har jag bara skrapat lite på ytan, men jag hoppas att ni lärde er något nytt om bokashi och att jag kunde inspirera fler att kompostera sitt avfall. Genom att kompostera minskar vi antalet plastpåsar i soptunnorna, får egen jord (ekonomiskt) och minskar dessutom utsläpp av växthusgaser som uppstår vid förbränningen.

Finns det företag, restauranger/storkök, dagisar eller skolor som vill göra ett projekt för att ta hand om mera avfall, lätta på naturen och göra nytta av jorden så ta kontakt!
Det har redan spridit sig till flera restauranger som samarbetar med producenter och dagisar/skolor som gjort egna odlingar som används i hushållsläran.

Här finns en fin hemsida med bl.a filmklipp om bokashi användning.
Här hittas Marinas fb-sida.

Kitty