Bygger vidare på odlingslotten...

Idag har jag tänkt visa er lite från min odlingslott.
Vi ska titta tillbaka på hur det såg ut förra hösten och hur det har utvecklats under denna säsong.
Mera enskillt om själv grödorna och skörden tänkte jag visa i ett annat inlägg, nu blir det mera vad jag gjort med ytorna, material jag använt osv..

Vi börjar med en liten jämförelse där bilderna är tagna från samma vinkel med exakt 1 år emellan.

Här ser ni att ytan som var full av kartong, lastpallar, pallkragar osv nu är avstädad, rensad, marken är intäckt och halm med nya bäddar uppbyggda. Dessutom är alla gångar upputsade och täckta pånytt.

Bädden i mitten på bilden högst upp är 2018 då där växte potatis och nedre bilden ser man massa ringblommor och lejongap mm. Det var min blom- och lökbädd, men nästan all lök är skördad.
I pallkragen närmast hade jag nyss planterat ut jordgubbar 2018, och nu har de växt till sig och producerar bär.

Som ni ser så har mitt täckmaterial börjat förmultna och ogräs växer i alla gångar och överrallt.
Iår har jag rensat gångarna (med hjälp från min mamma, som har egen odlingslott inne i stan), satt ut nytt tidningspapper och täckt in med rejält lager halm. Kan meddela att det går åt massvis med tidningar innan man har täckt in så här många kvadratmeter!
Jag vill odla så naturligt som möjligt, använder inga material som inte förmultnar och bekämpar aldrig ohyra med gift. Jag använder mest mekanisk bekämpning och vid större angrepp såpavatten eller Spruzit som är ett biologiskt preparat.

Under semestern i början av juni tog jag tag i det som varit mitt mål iår, att komma vidare och förstora odlingsytan på min lott.
Hittills har halva min lott (som är totalt 200 kvm) varit gräs och lagringsplats för olika material. Det är mycket jag vill odla och vissa grödor behöver större bäddor än andra ex. potatis, pumpor och kålväxter m.fl.. För att lyckas med 4 års växelbruk så behöver jag fler av de större bäddarna. Sedan finns det grödor som jag vill odla mer av än jag hittills haft plats för, ex. morot, frilandsgurka, ärter och bönor m.fl.

När jag flyttade lastpallarna där jag lagrat kartong och säckar med löv så var marken ganska bra, så jag kunde enkelt putsa upp och dra lite rötter av kvickrot och nässlor.
Jag hade nämligen satt kartong och halm under innan jag satte ner lastpallarna.

Sedan kunde jag täcka in och göra grunden till en ny bädd.
Denna bädd är bredare än de andra bäddarna här, perfekt för pumpor som annars täcker in mina gångar direkt ifall de planteras på för liten yta. Här kan jag plantera ett gäng, som sedan får växa lite över varandra med sina långa utlöpande stjälkar. Bädden blir även bra för potatis som ska kupas, till kål som behöver långt planteringsavstånd, eller varför inte en blomsteräng?
Bädden kommer bli lite bredare ännu innan den är klar.

Ny bädd som gjordes 11.7.19

Markytan har nu blivit intäckt och bädden har blivit bredare.
Bädden ska ännu toppas med en bättre blandning jord och naturmaterial, 8.8.19

Innan jag gjorde den nya breda bädden, så hade jag faktiskt gjort en annan bädd. En C-formad bädd blev det, eftersom jag hade min sandhög i vägen fortfarande.

Börjar med att visa hur jag lämnade det förra hösten efter att ha förstorat lotten med hela 4 pallkragar... Ingen stor förändring, under den säsongen, men allt är ett steg i rätt riktning.

Jag fick börja med att flytta på raden med små lastpallar som stått som barriär mot gräset. Under lastpallarna hade jag tomma jordsäckar för att kväva/hindra rötterna att ta sig in på det färdigt täckta området runt pallkragarna. 

Odlingslotten får ny odlingslimpa i början av juli.

Här är det bottnat med tidningspapper och katong. Sedan har jag fyllt upp med hästgödsel, ensilage, torra löv, min gamla lösviktsjord ur högen och det översta är förbättrat med biolans torvmylla.

Den här limpan ska gästas av potatis iår, så det blev ett tjockare lager jord på toppen. Stannade upp lite när bäddarna tog slut efter att bara ca 1/2 av potatisen blivit utplanterad. 

Sättpotatis som legat på jordbädd länge och hunnit bilda små nypotatisar, 4.7.19

Smått irriterad på sandhögen som var igenväxt med ogräs, och hela tiden ivägen, så började jag rensa ur den. Jag behövde komma lite längre med limpan, eftersom alla potatisar inte hade rum.

Den här odlingslotten skulle ha varit klar redan med odlingsytor över hela, om inte allt material och andra högar hela tiden stått i vägen.

Det tar så mycket längre tid när man måste ta sig fram bit för bit och flytta på grejer vartefter. Och vart skulle jag ha satt sanden sålänge? Den skulle antagligen ha varit ivägen igen om en tid...

Nå, nu är högen uppanvänd, marken är rensad och täckt med tidningspapper, kartong och halm.

Vi fick skyffla sanden ovanpå halmen (där en ny limpa ska byggas upp) steg för steg för att ta oss fram mot potatisbädden. Till sist var högen slut och marken jämn så att vi kunde täcka in det sista. ÄNTLIGEN!

Nu har jag nått följande hinder, den gamla jordhögen.
Kommer istället att fortsätta framåt på andra sidan (där jag gjorde den breda bädden) eftersom jag redan har gamla jordsäckar och kartong med lastpallar på för att kväva ogräset under (syns 3 bilder högre upp i inlägget). Där kan jag enkelt sedan lyfta bort "tyngderna" och täcka in marken ordentligt för att bygga upp mer bäddar så att jag får använda av jordhögen.

Lyckades dra på mig en riktigt svår förkylning som däckade mig på söndag, så nu har det stått stilla igen. När jag tillfrisknat ska jag fortsätta så att jag har bra förutsättningar när våren kommer.

Jag brukar kallså morot och spenat mm här på vårvintern, men har inte höstsått något. Det är nämligen en hel del djur som bökar på här på vintern, mest rådjur å harar, så det känns bortkastat. Höstsådder och sätta vitlök kan jag göra här hemma i köksträdgården istället.

Blev ett långt inlägg dethär, även om jag lämnade bort en del av det jag planerade att ta med... Hoppas ni orkade ända till slutet.

/ Kitty 

Odlingslotten, hur går det?

Idag regnar det ute och jag känner mig helt ostressad av att sätta mig en stund framför datorn och fundera tillbaka på odlingslotten, där jag spenderade några timmar i solen igår.

Jag har inte haft riktigt tid och ork att ta mig an sysslorna på lotten, så det känns som om jag ligger lite efter. Då jag hittar passande tillfällen åker jag dit (ca 6km hemifrån, så inte så långt borta), mer än så kan man inte göra.

för ca 4 veckor sedan var jag där och sådde de första fröna, rödbetor.
Ett par gånger har de fått vatten, men det är ungefär all kärlek jag hunnit ge dem. Igår när jag kom dit var det som en matta av ogräs, så jag fick rensa för att se var rödbetornas rader fanns.

Ute på kanterna saknas några plantor efter att duken hade lossnat när det gick hårda vindbyar. Duken slet upp en del av plantorna, men jag får helt enkelt lappa i med lite mer frön. Det är ingen stor skada skedd, det sprider bara ut skörden lite mer.

Gulbeta 'Yellow Cylindrical'

Rödbeta 'Forono'

Jag odlar tre olika sorters rödbetor i pallkragen:

En rad av en plattrund sort
Rödbeta 'Egyptische Platronde'

Två rader i mitten av den avlånga
Rödbeta 'Forono'

Och en rad av en avlång gul sort
Gulbeta 'Yellow Cylindrical'

När jag sår frön försöker jag att hålla lite avstånd för att senare slippa gallra. Självklart faller det nåt extra frö här och där ibland, men sedan är det inte heller 100% grobarhet på fröna. Lite måste man alltid gallra, men när man sår glest kan man vänta lite längre och möjligen få en pytteliten beta eller lite blad till salladen på köpet vid gallringen. Gallrar man inte en tät sådd så blir det inte till någon vettig skörd. Grönsakerna/rotsakerna har helt enkelt inte plats att utvecklas och växa när de står för för nära varandra.

I bädden längst ut på kanten satte jag potatis den 19.5.

Det är alltid lite riskabelt här längre norrut, när man inte kan försäkra sig om att frostnätterna är över. Förra året han blasten frysa ner två gånger för mig!

(Se mer om det här)

Jag har inte ens haft fiberduk på dem iår, och har ännu inte hunnit göra någon marktäckning på den bara jorden. Ändå ser de riktigt fina ut. En del plantor stod lite mörkt under tiden de låg och förgrodde på jordbädd, så de fick lite långa stjälkar. De brukar nog buska till sig och bli stabila ändå sen de kommer ut på friland, så det har ingen större betydelse. Man kan ju faktiskt klippa av stjälkarna och sätta dem i vatten och rotas. Sen är de bara att plantera ut och vänta på potatisen. Tog sticklingar av de långa stjälkarna förra året, som snabbt fick långt rotsystem, men fick aldrig ner dem i jorden. Det behöver säkert bli en lång och bra höst för att de ska hinna ge skörd, åtminstone norröver.

Har ca 2/3 av potatisen oplanterad ännu, eftersom bäddarna där de ska växa finns inte ännu...

I övrigt finns MASSOR av jobb på lotten nu!

Jag måste rensa alla bäddar och gånger och täcka in gångarna pånytt. Mitt täckmaterial har förmultnat och nu växter det med kanonfart! Alla bäddar där jag sått/planterat ut grödor måste täckas med gräsklipp eller annat täckmaterial, annars är ogräset tillbaka på nolltid och jorden är snustorr. För att jorden ska hålla sin fukt och bli lucker och fin så behövs täckodlingen. Jag ser sådan stor skillnad på de ytor där jag inte haft täckmaterial (beror ofta på att materialet eller tiden tagit slut).

Det syns tydligt var jag haft vallmo och borstnejlikor som blommat förra säsongen... Jag har aningen med småplantor kan jag påstå! Många ryker när jag ränsar ur jorden och förbereder mina bäddar. De som klarar sig får vara kvar. Jag älskar vallmo och de får gärna dyka upp här och var och blomma mellan grönsakerna.

När jag sådde morötter för någon vecka sedan så var tanken att täcka jorden innan sådd, och bara göra fåror där fröna kunde sås in. Så blev det inte och nu har ogräset börja dyka upp i samma tid som moroten börjat gro. Ser inte heller exakt var mina rader går, så nu får jag vänta lite så att jag inte kväver flera meter med morötter.

Nu har jag också fått ut en pallkrage med ärtor.

Finns gått om stöd att använda från naturen efter att de röjt upp området och lämnat kvar rishögar här och där. Intill den inre kanten, mot den andra pallkragen, Tryckte jag ner långa grenar. Jag tänkte nämligen sticka ner långa grenar i den lådkanten också. Tanken är att göra en båge för bönor mellan pallkragarna. Då blir det bönor i ena kragen och sallad i den andra, med en båge av bönor som binder ihop dem båda.

Jag hade blötlaggt märgärten 'Kelvedon Wonder' som såddes. Nina satt och planterade ut uppdrivna plantor av ärter på sin lott. Några plantor blev över som hon kom och gav till mig, det var en sort som vi kallar för NÖT-ärten. Namnet har den fått för att det delats ut frön av en ärtsort i vår trädgårdsförening (NÖT - Norra Österbottens Trädgårdssällskap) då vi hade 70 års jubileum för två år sedan. Sorten får jättestora, saftiga och goda baljor.

Jag har fixat till nästan alla pallkragar nu, så snart har jag bara att plantera ut mina färdigt uppdrivna plantor och så mera frön.

Många av pallkragarna gjordes förra året. Jag fyllde upp kragarna till 2/3 med stallgödsel, ihopräffsade löv och gräsklipp. På toppen blandade jag den torra och dåliga lösviktsjorden tillsammans med en fin ekologisk påsjord.

Nu har jag svängt om jorden och fyllt på med mera material.

Jag har sedan öst på med ett generöst lager löv-gräsräffs och slängt en minilastpalle ovanpå för att det inte ska blåsa bort (har haft ganska hård vind senaste dagarna).

När jag sedan är redo att plantera i mina pallkragar så kan jag bara lyfta av pallen och ta en grop i löven och plantera. I en del av lådorna kommer ganska små plantor, så då kommer jag svänga ner en dela av löven i jorden för att få ett tunnare lager löv.

Igår hade jag även sällskap av Nina under en del av tiden.

Det är roligt att ha en vän som granne på odlingslotten. Ibland när man själv kanske är trött och inte känner sig värst inspirerad att åka ut till lotten och jobba så kan man inspireras av varandra och få mera energi tillsammans. Vi jobbar på våra egna lotter, pratar lite och har fikapaus. Mycket trevligt och givande!

Nina vs. maskrosorna 1-0... idag iallafall.

Många gånger känns det på våren som om man inte riktigt kommer igång som man planterat. Ändå står man där med bäddarna prunkande och massor av skörd senare under säsongen. Ännu är det ju inte för sent, vi har ju bara precis hoppat över linjen till juni månad.

För er som inte är bekant med mina odlingar så har jag även en hel del pallkragar och odlingslådor här hemma i min köksträdgård. Jag har alltså två odlingsplatser att dra igång, så det finns ju nog en del annat redan som växer här hemma.

Har ni bloggar där ni skriver om odling?
Kommentera då gärna så att jag hittar in till era bloggar :)

/ Kitty 

Biokol? - Därför ska jag testa!

Biokol har varit på tapeten ett par år nu, men för många är det ännu en obekant produkt.

Biokol har en unik förmåga att lagra näring i jorden.
Den binder fukt och näringsämnen, men bryts ner långsamt. Detta gör den perfekt att ha i odlingsjorden samtidigt som du gör en insats för klimatet. Du kan använda den direkt i din jord, som strö i komposten eller torrtoaletter. Biokolen har även egenskapen att dämpa lukt.  Fungerar också som reningsfilter som fastlägger skadliga ämnen.
Blanda 1-2 delar biokol på 10 delar jord, eller mer.

Lika mycket koldioxid som binds via fotosyntesen i växterna när de lever, åker tillbaka till atmosfären via mikroorganismernas andning när växterna dött och förmultnat.
Det går åt mycket fossil energi till att binda luftkvävet i konstgödsel. Man pratar om positivt och negativt klimat i trädgården. Använder man konstgödsel är trädgården klimatnegativ och med naturgödsel är den klimatpositiv.

Biokolen ger dig en bördigare jord med porös struktur, som dessutom blir svartare och balanserar pH-värdet. Det skapar en gynsa plats gör mikrolivet i jorden och gynnar även mykorrhiza. 
Mykorrhitsa är en svamprot, ett symbiosiskt förhållande mellan svampens mycel (svamptrådar) och växtens rötter, där den hjälper rötterna att ta upp vatten och närsalter. Den stärker rotsystemet, kan förebygga sjukdomar och ökar tillväxten.

Man kan även ladda biokolet med urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi!
Häll vätskan över biokolen och låt stå en eller ett par veckor.

Biokol och granulerat ekogödsel frön köksträdgården svängs ner i jorden.

Lådan nedan skulle jag så i direkt (höstsådd av palsternacka), så jag grävde bort ett par hinkar jord innan jag gödslade upp min jord och svängde ner ett par skyffeltag av biokol. Denna gång hade jag inget stallgödsel hemma, men använde istället ett ekologiskt gödselgranulat för köksträdgården. När jag svängt ner allt biologiskt material, gödsel och biokol så hällde jag tillbaka jorden för att få en såyta utan nytillsatt gödsel.

Själv har jag tänkt testa biokol en längre tid, men det har bara inte blivit av. I höstas hade jag äntligen fått skaffat hem biokol från den lokala trädgårdshandeln. Att det ska vara så svårt när det såldes där man jobbade?

Det var på hösten jag hade hem biokolen, men säckarna lämnade att stå en tid då jag fick ett segt flunssa virus som varade 1,5 månad. För att vara uppe i Österbotten (zon 4 i Finland) så är det svårt att tänka sig att alla fotona i detta inlägg är tagna den 17:e november! Vanligen har vi redan snö då, men de senaste åren har man inte riktigt haft koll på när de olika årstiderna riktigt växlat. Men helt okej för mig att kunna fixa i köksträdgården inför vinter efter att jag tillfrisknade i november.

Jag började med att rensa bort vissnade växtdelar i mina nya pallkragar (förstorade köksträdgården förra våren).
I pallkragarna har jag byggt upp egen jord med hästgödsel, torrt gräs- och lövräffs från vårstädningen, lite små kvistar och grenar, gammal jord från krukor mm och sedan toppade jag med köpejord i säck. Några lådor fick även en dos bokashi.

Att bygga upp egen jord är både ekonomiskt smart, men även långsiktigt för mikrolivet och strukturen i jorden.

När jag gräde i jorden nu kunde jag hitta enstaka löv och kvistar, men annars så hade allt förmultnat. även om det var rätt kallt och i mitten av november så lyckades jag få syn på maskar i min jord, mina jordarbetare.

Växter som ska ränsas bort behöver inte slängas, utan kan svängas ner i jorden.

Jag vill svänga om min jord och gödsla upp den färdigt, åtminstone där jag vet att det ska vintersås eller odlas tidig vår då man kanske inte har helt upptinad jord på djupet ännu.

När de olika biologiska materialen förmultnar så sjunker jorden ihop.
Skulle jag vinterså i denna låda så kan den stå kvar såhär, för att jag ska ha rum att hälla på en ny upptinad jordyta på vintern då jorden är frusen. Annars kan man fylla upp färdigt så att odlingsytorna står redo på våren. Och jo, det går lika bra att fylla på jord på våren.

Jag fyllde upp många av mina odlingslådor eftersom jag ville tömma en pallkrage för att ha en plats där jag kan gräva ner bokashi och göra ny jord med biologiskt material. Ett smart sätt att hela tiden producera ny jord. En livfull jord.

Ännu kan jag inte berätta om resultatet eller egen erfarenhet av biokol. Detta blir första säsongen, så det ska bli intressant att se om jag märker någon skillnad i de odlingslådor som blandats upp med kolen.

Har ni testat biokol?
Kommentera gärna vad ni erfarat och ifall ni upptäckt någon skillnad.

Var detta nytt för dig?
Kommentera gärna och berätta om detta var något nytt för dig och hur du upplevde nyheten.

/ Kitty 

Morotsskörd och Bokashi

Nu har jag slutskördat den sista odlingsytan med morötter.
Har knappt fått nåt i frysen iår, bara ett par påsar sopprötter, men inga morotsslantar. Jag har bara odlat sommarmorötter, mest 'Sugarsnax', 'Harlequin mix', 'Deep purple' och några blandade påsar av orange morot.

En sak är säker, nästa år ska jag odla ÄNNU MERA morötter!
Vi har skördat vartefter behovet dykt upp, och det har verkligen varit en lyx att springa ut till köksträdgården när man ska fixa mat eller snacks. Att ha egna morötter från sommar till höstvintern, det är något jag inte vill vara utan. Har ju haft morötter på odlingslotten också, men de skördade jag först för att sedan ha närmare att hämta då jag inte är lika ofta till lotten. Har odlat ungefär 13 meter morot, men det var för lite...

När odlingslådan var tom skyfflade jag upp jorden i halva lådan och grävde ner bokashi, sedan lika på andra sidan. Det blev två bokashi hinkar i denna 110 x 120 cm stora låda. Det kommer att göra susen inför nästa odlingssäsong. Kolla bara på denna gottande blandning av biologiskt avfall som ligger och ryker i kylan.

Jag har en riktigt fin jord här i köksträdgården.
Jag har använt delvis med påsjord, och delvis med naturgödsel, biologisk material från trädgården och bokashi. Nu har jag en jämn och fin yta och den ska jag faktiskt fylla redan i höst.

Vad gör ni i köksträdgården på hösten?
Förbereder ni jorden inför kommande säsong?
Sår ni nåt redan nu eller sätter vitlök?
Låter ni vissnade grödor stå kvar eller putsar ni upp odlingsytorna?

Kommentera gärna och berätta!

/ Kitty