Odla vitlök

Vitlök, Allium sativum

Vitlöken säljs som sättlökar på hösten.

De har en lång utvecklingstid och sätts därför helst på hösten (det finns sorter som ska sättas på våren och vissa sorter går både på hösten och våren). De rotar sig på hösten och inväntar sedan att jorden ska tina upp på våren så att de kan fortsätta växa. Det finns många olika sorter/grupper av vitlök, men kommer inte gå närmare in på dem nu. I mitt inlägg som skrevs förra året har jag skrivit lite om dem, (men det finns flera olika sätt hur de delar in, exempelvis engelska har flera indelningar än vi använder).

Det jag kommer göra nu är att visa vilka sorter jag kommer odla under inkommande säsong och ge lite tips angående plantering, jord, växtplats osv.

Germidour

Underbart vacker vitlök med mild men ändå fyllig smak.
Det perfekta valet för ugnsbakning eller på grillen.

Messidor

Pålitlig sort som alltid ger jämna och stora skördar.
Mycket fin, mustig smak som gör den användbar i alla sammanhang.

Förra säsongen odlade jag två andra sorter och resultatet blev riktigt lyckat!
Iår satte jag två helt nya sorter som jag inte testat tidigare, eftersom jag var lite sent ute och sortimentet hade hunnit minska i trädgårdshandeln.

Det första du ska tänka på är att ha en välgödslad och dränerande jord.
Vitlöken vill ha en näringsrik, lucker och mullrik jord, därför är det bra att gödsla upp och jordförbättra innan klyftorna grävs ner. Välj en solig växtplats och tillför gärna kalk, eftersom vitlöken trivs i en pH-halt runt 7,5.
Jag gräver ner en hink bokashi och svänger ner lite sönderklippt blast mm. Att tillföra biologiskt material hjälper dig att få en lucker, mustig och fin jord med massor av levande microorganismer och maskar som gör jobbet åt dig.

Lökar som står blött har en tendens att börja ruttna, därför bör du tänka på att ha en bra och genomsläpplig jord och gärna odla i lådor eller upphöjda bäddar.

Utplantering
Jag börjar med att skala av de yttersta lagren på löken och bryter sedan loss klyftorna.
Kolla att de har fin spänst och inte är mjuka eller mögliga.

Jag placerar ut klyftorna med roten neråt och den spetsiga toppen uppåt. Först är de bara lätt tryckta ovanpå jordytan, för att jag ska se hur mycket utrymme de behöver. Sedan vill jag gärna minnas vilken sort som växer i vilken rad. Jag dokumenterar med kameran och senare ska jag även skriva skyltar att sätta ut.

Som ni såg på de första bilderna så kommer vissa lökar ensamma i förpackningen och vissa kommer två och två. Detta beror oftast på indelningen med lökstorlekar. Den som kommer ensam (i mitt fall "Messidor") är en större lök 60/80 och de som kom två i förpackningen ("Germodour") har mindre storlek 55/60.

Så när jag plockade ut dem så blev första raden sorten "Messidor" med 9 klytor och sedan blev det nästan 3 fulla rader av "Germidour" som totalt hade 22 klyftor.

Baksidan av etiketten har en tydlig och bra beskrivning som visar plantavstånd, planteringsdjup och hur löken uppför sig under växtperioden. Vitlöken kan skördas redan på sommaren om man vill, men risken är att den ännu inte klytat sig. Jag brukar ofta ta en liten bit av blasten under sommaren när jag vill få in lite vitlökssmak i maten.

Nästa steg blir att gräva ner klyftorna.

Det gör man enkelt genom att trycka ner den ordentligt eller genom att göra ett hål med fingret och ställa ner klyftan. Detta lite beroende på hur mjuk jord man har.

Jag märker ut området där mina klyftor är nergrävda med pinnar i varje hörn. I denna odlingslåda ska jag till våren sätta bönor. Jag har lämnat utrymme för det, men ifall vitlöken ännu inte kommit upp när jag sår/planterar så vet jag hur nära de är så att jag inte stör dem.

Man kan med fördel täcka jordytan med löv. Det jämnar ut temperaturen lite och kan även hålla grävande katter borta, samtidigt som det fungerar som täckodling.

Underhåll
Vitlök är relativt lättodlad och kräver nästan inget arbete under växtsäsongen. Om våren är torr kan man vattna den ca 1 gång/vecka (beroende på vädret). Håll bort ogräs och tilläggsgödsla en gång i maj ungefär.

Skörd
När man ser att blasten börjar vissna, runt juli-augusti beroende på var man bor, är löken klar att skördas. Låt lökarna torka utomhus, helst under tak. Sen kan löken förvars torrt och luftigt, eventuellt i en fläta (vissa sorter har för hårda stjälkar för flätning).
En vitlök som skördas för sent i augusti har i regel kortare lagringstid. När klyftorna släpper försämras hållbarheten.

Vitlöken innehåller rikligt med vitaminer, mineraler och eteriska oljor.
100 g vitlök innehåller ca: 158,4 kcal och 15 mg C-vitamin.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Har ni odlat vitlök?
Vilka är era favoriter?
Har ni någon sort ni aldrig misslyckats med?
Ifall ni kommenterar och svarar på dessa frågor så får ni gärna skriva var ni bor och vilken odlingszon ni har.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Som ni säkert upptäckt, så har jag inte hunnit uppdatera bloggen så ofta som jag brukar. Har nog material till massor av inlägg, men inte tiden till att fullfölja dem. Men var inte oroliga, de kommer nog! I vinter kommer jag antagligen att skriva om hur min odlingssäsong varit och lite om trädgården mm. så fortsätt kika in bara!

Är rätt flitig på Instagram, så där kan ni följa mig på @dromgarden_kitty om ni vill se vad jag sysslar med då jag inte hinner skriva på bloggen!

/ Kitty 

Höstsådd av palsternacka

Vilken underbar helg det varit!
Klart väder, men lite kallt och blåsigt.

Jag har äntligen börjat hitta orken igen efter att haft en riktigt jobbit flunssa sen början av oktober. Den här helgen hade jag inga speciella planer. Det betyder att jag fick lite trädgårdstid både på lördag och söndag. Därimellan har jag satsat på bra mat till familjen och kockat ihop både lunch och middag, ibland med barnens hjälp. Känns som att hela familjen är mer positivt inställd till matlagning sedan vi började med veckomenyerna för 5-6 veckor sen.

Det jag satsade på under helgen var köksträdgården.

Jag har rensat bort sönderfrusna växter och svängt ner dem i jorden tillsammans med gödsel och biokol (mer om biokol snart). Sedan har jag jämnat upp ytorna, så att jag kan vinterså när jorden är frusen. Hann inte med så många, eftersom jag fortfarande har grönsaker som står och växer lite här och där, men några av de slutskördade odlingslådorna står nu klara.

En av dem valde jag att ta i bruk på en gång.

Jag hittade en oöppnad påse palsternacka när jag kollade igenom mina frölådor. Perfekt, tänkte jag, och gick ut och sådde 5 löpmeter palsternacka (ca 10 cm mellan fröna, det blir väl ungefär 45 palsternackor om alla gror). Lådan kommer jag täcka med ett lock, så att det inte ligger kvar snö för länge på våren. Och det skyddar även mot grävande katter eller lekande barn.

Palsternacka hör till rotsaker, och är en av de som passar utmärkt att så på hösten. Man kan även göra det på vintern eller våren. Skulle inte rekommendera att så för sent på sommaren, eftersom roten tar lite tid på sig och hinner kanske inte växa sig så stor.

Tänk på att palsternackorna blir långa och behöver minst 30-50 cm jord att växa i. Djupet på din odlingsbädd/-låda kommer avgöra hur bra du lyckas. Satsa på bra och djup jord.

Runt oktober-november är en bra tid att så palsternackorna (beroende på var du bor), just innan det fryser på. Detta kan ju alltså variera från år till år. Man vill inte att fröna ska hinna gro. De ska ligga i vila och sedan aktiveras då värmen och ljuset återvänder till våren. Hinner man inte så innan jorden frusit på så gör det inget. Ni har hela vintern på er att så palsternacka!

Palsternackan är väldigt köldtålig och kan stå ute under hela vintern. Exakt. Du måste inte skörda bort alla på hösten. Självklart kan de varierande vintrarna påverka härdigheten. Ett bra sätt att jämna ut temperaturerna och skydda palsternackor som övervintras i jorden, är exempelvis att täcka med ett lager halm. Ifall jorden inte är allt för hård, så kan man även skörda palsternackor in på vintern, eller försöka spetta lossa dem. Men var lite försiktig så att de inte går sönder.

Märk ut sådderna, så har du enklare att urskilja ogräs och grönsak när de börjar gro (om du inte är säker på deras utseende). Man kanske tror man minns var raderna gick, men sällan gör man det. De gånger jag glömt så brukar jag titta på bilderna jag tagit (tur jag är en sådan som dokumenterar mycket), och så uppskattar jag var de går. Speciellt om du inte sått i hela lådan och vill så till eller plantera ut något innan de börjat komma upp.

Det finns ju mycket annat man kan så nu också. I princip allt man annars så på vintern, men det kan ni kolla in närmare här.

Nu har jag två odlingslådor klara inför våren 2019!
I den närmast är det vitlöken som jag satte för några veckor sedan och den längre bort är med palsternackorna jag sådde nyss. Jag brukar inte så på hösten, för att jag inte vet hurudan vinter vi får. Har vi långa milda perioder så är jag rädd att de ska börja gro och gå förlorade. Därför brukar jag så i februari-mars istället. Då är det fulla vintern ännu här uppe hos oss, oftast. Då är oddsen större för ett lyckat resultat.

Efter onsdagens föreläsning med Sara Bäckmo (inlägg & filmklipp hittar ni här) var jag så peppad att jag bestämde mig för att testa. Och nu i helgen då jag haft tid att vara i trädgården medans det är ljust ute, så har fröna kommit i jorden.

När det kommer till kallsådd (höst, vinter eller tidig vår), så är det sällan man får den informationen på påsen.
Men palsternackan har faktiskt höstsådd med på påsen.
Enligt mig är det lite tidigt att så i augusti, speciellt när det blir vintrar som denna. Risken är att fröna börjar gro. Det som inte står är att palsternackan kan sås vilken månad som helst mellan de uttsatta (september-april). Bara att skyffla bort snön, hälla på en yta med jord och så in fröna som vanligt. Täck över med ett lock eller fiberduk så att sådden får vara ifred. Locket gör också att jorden värms upp snabbare på våren, vilket leder till att fröet gror snabbare.

Vad brukar ni höstså?
Brukar ni alls höstså?
Hur är det med kallsådd? Har ni testat?
Hur har era resultat varit?

Oj detta odlande! Att man kan få en sån kick av det!

/ Kitty 

Sätt vitlöken på hösten

Vitlök - Allium sativum

Varför sätta lök på hösten?

Löken tar lång tid på sig för att göra stora klyftade lökar, men den kan sättas både höst och vår. Planterar man på hösten så sänder även vinterkylan signaler att den ska göra klyftor. Bästa tiden är då jorden är runt +8 grader (oftast runt september-oktober beroende på var man bor). Vitlöken är vinterhärdig och tuff, men gillar att planteras i upphöjda bäddar eller odlingslådor.
Av min erfarenhet så brukar sättlöken vara i bättre skick när man köper den på hösten.

Vitlöken som passar för odling i nordiskt klimat är indelade i fem grupper utifrån deras egenskaper.

Grupp 1: Fransk Vitlök
Troligen den vanligaste som odlas här. Vit till violett i skalet med många klyftor och flätbar blast. Varierad vårtemperatur kan ibland stressa fram topplökar. Planteras höst eller vår.
Sorter:  Germidour (kort lagringstid), Corail, Messidore, Messidrome, Terador, Thermidrome, Sabadrome, Vigor

Grupp 2: Silvervitlök
Sortgruppen med bäst lagringsförmåga, upp till 15 månader vid rätt hantering. Silvrigt skal och ursprung från medelhavsområdet. Sorten har små, men många klyftor och flätbar blast. Planteras höst eller vår.
Sorter: Arno, Christo, Clédor, Falvor, Printador, Rosso di Sulmona

Grupp 3: Kaukasisk vitlök
Östeuropeiskt ursprung med vitt till violett skal. Något färre klyftor, men istället stora och lättskalade. Får ofta ca 70 cm hög stängel med små topplökar på. Planteras höst eller vår.
Sorter: Topset

Grupp 4: Centralasiatisk vitlök
Vitt till rött skal som ibland är randigt. Får ca 100-150 cm höga stänglar med en boll av microlökar eller blomknoppar. Har få med stora och lättskalade klyftor, kraftig blast. Planteras på höste, sen skörd.
Sorter: Antonnik, Hammar, Leningradskij, Russian red

Grupp 5:
Typ 5 saknar samlingsnamn. De har en ca 60 cm hög stängel med topplökar som små ärtor. Violettrandiga, blasten lämpar sig inte för flätning. Går att skörda tidigt. Planteras höst eller vår.
Sorter: Irkutsk, Nazus, Petrovskij, Primor ( planteras helst på våren), Sibirian red, Sprint, Tsezar

(Köper man från Engelska sidor är de indelade i 11 grupper)

(Källa till sortgrupperna: Allt om Trädgård)

Varför certifierad sättlök?

Vitlök köpt i vanlig mataffär kan ibland vara behandlade med olika saker. Bl.a. kan den vara bestrålad och då gror inte klyftorna. Vitlöken i butiken är oftast importerad och kan bära sjukdomar, två av de värsta är löknematoder och vitröta. Får man dem kan du inte odla lök på den ytan på väldigt många år. De är dessutom ofta kallagrade med bruten köldcykel, vilket gör att de riskerar att börja växa redan innan vintern och kan då frysa bort.

Jag rekommenderar certifierad sättlök från en trädgårdshandel eller att spara några egna lökar till utsäde. En certifierad lök är dessutom granskad, behandlad mot sjukdomar och ger bättre resultat. Alla behandlingar är ju inte helt giftfria, men det finns ekologiska sättlökar på marknaden.

Plantering

Enligt sättlöken jag satte så ska klyftan ner 7 cm i jorden. Men en del trycker ner den så att lite av toppen lämnar synligt eller så att den är precis under jordytan. När jorden tinar och fryser om vartannat på vintern kan lökarna tryckas upp. Att täcka över jordytan med löv, halm eller gräsklipp jämnar ut temperaturen i jorden en aning. Ett kompostgaller eller armeringsnät skyddar även mot grävande katter, ifall man brukar ha det problemet.

I bäddar har man ofta ca 15 cm mellan lökarna och 20 cm mellan raderna. I pallkragar/odlingslådor kan man odla dem tätare, ca 10 cm mellan både lökarna och raderna. Man kan lättare styra jorden och näringstillförseln i en pallkrage och därför kan de planteras tätare där.

Tryck ner lökarna med den trubbiga sidan neråt och jämna sedan till jorden.
Löken rotar sig på hösten och vilar på vintern. Därför är det också bra att täcka jorden med något täckmaterial på hösten ifall det blir frost snabbt efter plantering. Löken kommer sköta sig själv och komma upp till våren. Därefter är det att reglera med bevattning beroende på nederbörd och givetvis tilläggsgödsla vid behov (med exempelvis nässelvatten).

Gödsel och jord

Vitlöken vill ha en bra och välgödslad jord.
För att den ska växa sig stor och fin är det bra att tänka på gödslingen innan löken sätts ut. Att svänga ner exempelvis biologiskt material (gräsklipp, löv, skörderester), biokol, bokashi eller stallgödsel innan är en bra start. Finns många bra alternativ hur man får en bra och näringsrik jord. Givetvis kan man även gödsla till under växtsäsongen nästa sommar också, men jag rekommenderar att grundgödsla jorden bra redan på hösten.

Som ni nyligen kanske läste (i mitt förra inlägg) Så har jag en bra jord uppbyggd av mycket organiskt material, stallgödsel och bokashi.
Innan vitlöken sattes i jorden svängde jag ner två bokashi hinkar till. När jag grävde upp gropen kunde jag se lite äggskalsrester här och där (eftersom det tar mycket längre tid att bryta ner), men allt annat var bara fin och lucker jord. Det var även tänkt att jag skulle blanda ner biokol här, men det upptäckta jag att jag glömt sedan vitlöken var nertryckt i jorden.

På bilden ovan är löken inte nertryckt ännu.
Jag visste att lådan var lite för stor för antalet lökar jag hade, så jag valde att plocka ut dem först så att jag får fotografera var raderna går. Då kan jag kolla tillbaka på de bilderna nästa år då jag ska fylla ut lådan med lite annat också. Kanske blir det persilja och snittselleri som kommer i kanten och på mitten. De är gröna och frodiga, dessutom går det åt massor när jag gör örtsalt.

Täcker sedan jordytan med löv, halm eller dylikt och galler, så skyddas lökarna under vintern från att tjälen ska trycka upp dem eller att katterna ska gräva där.

Jag satte sorterna 'Unikat' (2 mindre lökar) och 'Therador' (1 stor lök). Det var spänstiga och fina lökar. Detta är faktiskt första gången jag odlar vitlök hemma, men förväntningarna är höga. Skulle ha odlat förra säsongen, men hann inte få några lökar innan de tog slut i handeln.

Dagen efter att vitlöken sattes, då kom den första snön. Jag har ännu purjolök och kryddväxter oskördat. och de borde jag få in snart eftersom alla inte gillar kylan. Ett par kålsorter står också i lådorna ännu, men de är tåliga och kan skördas under snön.

/ Kitty 

Köksträdgården FILM del 1

Som fortsättning på inlägget "En dag i trädgården" så kommer det att komma två filmklipp. Beslöt att göra filmen i två delar för att den inte skulle bli för lång.

Det är filmat i lördags, då vi hade en fantastisk dag. Det var bara 4 grader, men solen strålade och det kändes underbart att spendera 6 timmar i trädgården!

Den första delen heter
Höstsysslor i köksträdgården

I klippet ger jag lite tips och visar vad jag gör i köksträdgården nu på hösten, jag skördar lite, planterar mm. Visar också hur det gått med höstsådden.

Ser ni inte klippet? Klicka här och se det på youtube istället.

Vill ni veta mera om lådbygget eller locken till odlingslådorna? Här hittar ni inlägg och filmklipp.

Imorgon är det november! NOVEMBER!!!
Helt ofattbart!
Vilken tur att jag fick hela lördagen spenderad i trädgården. Nu har jag mycket mindre på min "att göra innan vintern-lista". Det tar sig. Imorgon har jag ledigt, så jag har lagt in en önskan på trädgårdsväder!

I nästa klipp visar jag mer om skörden mm.
Hejdå!

Kitty

Frost i köksträdgården

Morgonsol och frost i köksträdgården.
Hur kan något så vackert ge så blandade känslor?! Rädsla och sorg blandat med förtjusning och beundran.

Man är lika nervös efter varje nattfrost att grönsakerna ska vara förstörda, men samtidigt så vill man gå runt och fotografera för att det är så vackert!

Romansalladen har bugat för sig och visar stolt upp den frostiga ryggraden...

Locken på odlingslådorna och fiberduken skyddar lite mot kylan, men inte helt.

Dessutom händer det sig att jag kanske glömt att sätta på locken tillbaka ifall jag haft upp lådan för att vattna...

I den ena lådan är spenat... wow, den är helt enorm!

blev sått lite för sent. Hade tänkt så i början av augusti, men det blev 2-3 veckor senare. De trivs ju när det är svalare, så bara det inte blir kallar ännu så kanske det hinner bli något smått att skörda iallafall...

I samma låda växer vintersallad/machésallad.

Den är lite längre utvecklad än spenaten. Helt isig i kanten, men den klarade av kylan. Det är roligt att följa med när det växer i köksträdgården, nu när man annars brukar städa ur lådorna.

I en helt oskyddad låda växer ruccola och rädisor tillsammans med lite självsådd spenat.
Här kan man snart börja skörda lite... men väldigt lite...

I den andra lådan som är skyddad med lock finns min Rosensallad som såddes i maj.

Den är fortfarande inte skördeklar. Det största huvudet är av en pytteliten planta som jag försått inne och planterade ut när den hade fått hjärtblad, men ännu inte hade karaktärsblad. Även om den var så liten så har den mycket mera kraft än de direktsådda. Den är betydligt större, och egentligen bara den som har ett ordentligt salladshuvud ifall jag skulle bli tvungen att skörda bort dem nu.

Har ni sett så det sjunktit undan i tunnan?!

Jag hade fyllt den till ca 7-10 cm från kanten i april. Det är färsk hästgödsel varvat med ihopräffsat grås/löv och lite hö med kaninbajs. Sedan har jag tömt ur gamla krukor och fyllt på med lite ny jord innan jag planterat här när risken för nattfrost var förbi. Zucchini och frilandsgurka har samsats här i sommar.

När jag städar ur odlingslådorna så tar jag jord här från tunnan. Nu har hästbajset och det biologiska materialet brunnit och förmultnat. Här har varit ett rikt maskliv som jobbat på för att förbereda en fin jord till mig.

Ser så fram emot Sara Bäckmos föreläsning! Hon kommer över hit till Nykarleby, Finland, den 11:e november. Självklart är jag anmäld redan för llänge sedan!

Kitty

Kallt i köksträdgården

Är tacksam över de soliga dagarna vi haft nu i veckan. Underbart att titta ut genom fönstret (nu som bäst då jag skriver) och se hur kvällssolen lyser upp tallarnas stammar, så att de blir nästan brinnande orange. Barnen leker ute och allt är tyst och stilla här inne.

Men värme har vi inte direkt. Nu just är det närmare 10 grader och de senaste nätterna har vi haft över 7 plusgrader. Men vi hade ett par frostnätter, så nu har det verkligen blivit höst och gult i trädgården.

I köksträdgården ser det ändå relativt bra ut.
Luktärterna är över 2,5 meter höga och blommar för fullt!
De sista björnbären håller på att mogna. Tror det är första året som jag kan skörda ALLA björnbär. Förra året hann bara lite mogna och resten frös bort.
Jordärtskockorna är höga och ståtliga. Små knoppar ser man, men jag tror inte att jag kommer få chansen att se dem blomma.
Morötter har jag mycket av ännu, men jag skördar vartefter vi behöver.
Purjolöken som planterades först är stor och fin, men de senare plantorna är nog lite ynkliga, men helt dugliga att äta ändå.
Ärterna blommar ännu och ger lite snacks att plocka när man passerar...
Chili har jag massor av, och stora ser de ut att bli, men de är fortfarande helt gröna.
Något som inte är så snyggt just nu är rabarbern...

När det var kallt plockade jag fram locken till odlingslådorna, där var jag kunde sätta lock på så att säga. Närmast i bild är lådan där jag sått grönsaker i mars och dit jag senare flyttat salladsplantor. Det är så gott som slutskördat här, bara några morötter och lite sallad är kvar (och oregano som frösått sig här).

Är förvånad över hur tålig salladen är. Det syns inte det minsta på dem att de tyckt illa om köldnätterna!

I mitten satte jag fiberduk för att skydda bataviasallden, persiljan och rödbetorna.

Lådan längst bort med lock innehåller mina vackra rosensallad plantor. De har verkligen tagit tid på sig! Nu knyter de sitt huvud iallafall, så när vi ätit upp övrig sallad så kanske den är klar att skörda. Vill ju inte att den ska få för kallt efter att man sått, vattnat, väntat och sett den växa HELA sommaren och hösten.

Närmast i bild under locket är de små plantorna av machésallad och spenat. Det går rätt långsamt där i lådan, men jag är positiv och hoppfull.

I tunnan finns fortfarande några frilandsgurkor och ett par små zucchini fast på plantorna. Bladen på dem är dock helt bortfrusna och fula. Några rankor som varit skyddade nära marken och stenarna har ännu blad och blommor som ser friska och spänstiga ut. All typ av gurkplantor är väldigt känsliga för köld, de gillar inte vinddrag heller, men frilandsgurkan klarar lite mer än slanggurkan. Om våren hör de till de lite senare som sätts ut, för annars är risken stor att de tackar för sig.

Nu börjar det bli dags att planera vintern i köksträdgården!

Vilka grönsaker ska jag så i vinter?
Hur många lådor ska jag använda till vintersådd?
Vilken månad ska jag så i iår?

Samtidigt som vintern planeras så måste även våren planeras.
Växelbruk ska tas i beaktan!
Jag har ju bara 4 odlingslådor med lock, och i den ena finns ännu en del rabarber kvar. Jag måste fundera vilka grönsaker jag haft i vilka lådor, för att få ommöblerat till nästa år så att inte dylika grödor odlas på samma plats. Speciellt viktigt är det med kålväxter, lök, morot och rädisor. Man vill inte ha några övervintrade kryp som förstör odlingen. De kommer nog ändå tillräckligt!

Sallad och baljväxter har ingen betydelse, de kan odlas hur som helst. Baljväxter producerar själv kväve som den tillför jorden, så den är bra att byta plats på för jordens skull.

Bäst är när växelbruket görs i fyra delar, så att det bara odlas lök eller kål på platsen vart fjärde år.

Det är ju enkelt att se på skissen från denna sommar och förra sommaren för att se var jag haft exempelvis kålväxterna de senaste två åren.
Det som försvårar lite är att jag sått in mera och planterat in grödor efter hand i sommar, så då stämmer det inte riktigt mera. Dessa gånger är det bra att man är flitig med att fotografera, så får jag kolla bildgalleriet samtidigt som jag planerar ifall minnet sviker.

Nog om det för denna gång.
När planen är klar kommer den nog upp här. Lär nog ta en tid, för vi har lite annat pågång här hemma nu. Vill ju testa något nytt i odlingen nästa år dessutom, så blir att kolla runt bland fröfirmorna först.

Kitty

Höstsådden just nu

För ungefär en månad sedan testade jag att höstså grönsaker för första gången (inlägg om det här..). Det har grott riktigt bra och nu går jag och väntar på att få se dem växa, i hopp om grönsaksskörd senare i höst...

Min Machésallad/Vintersallad har fått sina första karaktärsblad. Dessa är köldtåliga, så jag håller tummarna för att de ska lyckas, men måste säga att de kalla nätterna oroar mig... Inatt har jag lock på lådorna, vilket jag antagligen borde ha haft i en vecka redan.

Spenaten börjar också få sina karaktärsblad, men ännu är det långt till skörd... Känns det som... Har ingen aning om hur snabbt de växer under hösten.

Så gott som alla spenatfrön har grott och nu har jag en jämn spridning med små plantor. Avståndet behövs för att bladen ska ha utrymme att växa sig stora.

I en annan låda har jag sått ruccola. På denna plats hade jag en spenatsort med lila ådring i bladen. Den tycks ha frösått sig, för halva odlingslådan har små lilaskiftande spenatplantor utspridda här och där.

Rädisa är den fjärde sorten som såddes i höst.

Den har absolut varit den som varit snabbast med att växa. De har redan stora karaktärsblad, men ännu har inte själva rädisknölen börjat bildas. När den väl börjar utvecklas så brukar det gå rätt snabbt.

Här ser man hur spenaten växer mellan rädisraderna... Men vad gör det. Mer spenat till mig bara! Helt välkommet.

Ännu vet jag ju inte om detta lyckas. Hoppas iallafall att det inte ska förekomma hårda frostnätter med flera minusgrader på en tid framöver. Jag uppdaterar om ett par veckor igen, så får vi se hur det går. Alltid intressant när man testar något nytt.

Note to myself: "Så några veckor tidigare nästa höst!"

Kitty