För att förra inlägget inte skulle bli för långt så delade jag upp vinterträdgården i två inlägg.
Igår fick ni se från bakgården, idag är det framsidan och terassen. Finns flera sidor, men ville inte plumsa i snön med lågskor när jag fotograferade...
Vi har fått grusa på gården för att inte slinta omkull när vi rör oss ute. Nu är det halt!!
Inte lika roligt med grus på asfalten när våren kommer, men det är nödvändigt.
Kommer lite höst/sommar bilder här mellan så att ni ser hur det ser ut under snön...
Är så glad att vi hann göra ny trappa upp till huset innan vintern.
den gamla var smal, hade för smala steg och det kändes som fjädring under när man gick på dem, eftersom stommen hade ruttnat sönder. Med den nya bredare trappan kan vi gå säkert upp och ner, dessutom fick jag någonstans att ställa lite krukor och grejer också...
Tror inte jag insett innan hur BLÅTT vårat hus var.
Inte förrän man ser på före-efter bilderna!
Under snömassorna gömmer sig min entrérabatt...
Och på terassen står en hel del krukor kvar...
Den gråa mosskransen av renlav ser fortfarande likadan ut som då den var nybunden.
Alunrot är en tacksam perenn!
Självklart hänger bladen en aning eftersom de haft snö på sig vid flera tillfällen, men annars har den fina blad som hållit både färg och form.
Att ha dem kvar i krukorna/konservburkarna över vintern kan vara riskabelt, ifall man är rädd om dem. Med våra varierande vintrar så kan man inte räkna med att de ska överleva, men om de gör det så är det en bonus. Jag vill ändå ha dem kvar som dekoration istället för att gräva ner dem i rabatten.
Nästa gång ska ni få se mer från vår vinterträdgård... Men inte bara en snötäckt trädgård med throwback-bilder till grönskan. Nej... Då ska jag avslöja ett projekt vi inledde igår...
Så var vi återigen in på ett par minusgrader.
Vi hade plusgrader och regn för ett par dagar sedan, då blev det väldigt isigt på vägarna och snön blev tung i träden. Mitt buskage till vänster på bilden sitter ganska hårt nedtryckt under snön.
Brudspirean spelar det inte så stor roll med, den kan man klippa ner, eller gräva bort.
Hör inte till mina favoriter. Den är risig mesta delen av året och sprider sig till de andra buskarna.
Min rödbladiga smällspirea (Physocarpus opulifolius 'Coppertina') däremot är jag rädd om.
Gillar dess färg och form, dessutom tycks den vara svår att hitta. Vi har försökt beställa in den till mitt jobb, men inga leverantörer har den. Men det finns en motsvarande som heter 'Lady in red'.
Samma plats i september 2017.
Den rödbladiga busken i mitten och på två sidor av äppelträdet som skymtar till höger står två buskar av brudspirean. Börjar vara aningen inträngda.
En av favoritplatserna.
Bänken intill mutterrabatten.
Det händer ofta att man går raka vägen hit och slår sig ner en stund då man kommer hem från jobbet (från vår till höst). Det är även en plats där barnen ofta har fika.
Det märks att det varit varmare, för runt allt trämaterial och stenar har det smultit mycket snö.
Alvas kök sticker upp och på bordet står fortfarande de rosa målade konservburkarna med månadssmultron. Bredvid finns ett gäng avsågade stockar som fungerar som bord och pallar. Även de har fått sig en släng med penseln. Bordet är rosa med linjer för luffarshack och pallarna knallgula. Nu har det varit mycket snö på dem, men när den började smälta ser det ut som om de har vita hattar på sig.
Uppe i skogen under våra tallar och granar är det inte så mycket snö.
Fint med det vintergröna lingonriset som kikar fram.
Förra veckan höll jag en kurs på Sunds Trädgård.
Det var entusiastiska åhörare som kommit ut för att lära sig mer om ämnet. En del hade testat nån variant men ca 2/3 hade inte prövat alls. Under kvällen gick vi igenom varför och hur man vintersår, både på friland och i plastbackar.
När jag kom till caféet var det framställt dator och duk färdigt. Bara att sätta i minnesstickan och ställa fram lite lådor, krukor och frön mm...
Det finns ju så mycket man kan vinterså/kallså, men jag plockade ut lite tips från fröhyllorna att visa upp.
Här fanns:
Morötter, palsternacka, olika sallader, spenat, pak choi, rädisor, kryddor, blommor osv.
Morot och palsternacka vintersår jag endast på friland för att slippa omplantering och inte bråka med deras rötter.
Visade upp plastbackar med olika typer av lock (locken bör sitta bra, annars kan vinden ta dem) och berättade om hur och varför jag borrar hålen som jag gör. Visade hurudana tråg jag bredsår i och hade släppt fröpåsar i varje tråg som exempel.
När jag kallsår senare, alltså tidig vår då det ännu är frost, så använder jag mest krukor och mindre luggbrätten i plastbackarna.
Jag har bara testat kallsådd i plastback ett år innan, så det är något jag fortfarande testar mig fram på.
Iår kommer jag att testa många fler sorter för att se hur det går. Sedan har jag förstått att Rosenskära passar bra till vintersådd, men mina grodde inte. Helt klart måste jag testa dem även iår. När jag upptäckte att allt annat hade grott, förutom Rosenskäran, så gjorde jag en ny sådd, en kallsådd tidig vår i plastback. Denna gång lyckades det. Vet inte om det var det växlande vädret som gjort att de inte lyckades innan, eller vad problemet var.
Jag sådde i min plastback 25.2.2017, sedan hade vi ett par väderväxlingar innan våren kom och fröna grodde. Det som är risken med väderväxlingar är att frön som fryser precis när grodden börjat växa, riskerar att förstöras. Just därför sår jag inte för tidigt, eftersom en senare sådd ger mig bättre kontroll. Jag som bor i zon 4 i Finland har en betydligt senare vår än i södra delarna av Finland och Sverige, därför ger det ingen tidigare sprickning fastän jag skulle så en månad tidigare.
Under kursen visade jag hur jag sår i ett av trågen, det blev pak choi i den.
Någon snö kunde jag inte slänga på eftersom vi var inomhus, men det får jag göra hemma. Nu vill jag bara så resten av dem å.. Men ska hålla mig 2-3 veckor ännu. Denna ska jag ställa skuggigt så att det inte kommer sol på lådan som värmer upp sådden för tidigt. Ännu får inget gro hos mig!
På friland brukar jag så först i mitten av mars.
Nu har vi gott om snö. det är enkelt att bara skyffla bort den, hälla ut lite upptinat jord och så fröna som vanligt. Sedan slänger man på snö och sätter locket på. Först till våren då solen börjar värma och marken tinar upp behöver man börja lufta och vattna. Superenkelt.
Något som förenklar är om man snyggar till odlingsytan på hösten där vintersådd ska ske. Då har du jämnare startfält under snön!
Varför vintersår man? Varför inte vänta till våren? Det ska jag berätta.
1. Du har mindre att så på våren, alltså sprider du ut arbetet.
2. Du får en tidigare skörd.
3. Möjlighet att få flera skördar från samma yta då det blir rum för ny sådd eller plantor då man slutskördan vintersådda grödor.
4. En del växter gillar kylan och mår bra av vintersådd (sådana som lätt går i stock(blom när det blir varmare).
5. Ohyran har inte vaknat ännu då det börjar gro och växa i lådorna.
Här står ännu grönkål som inte är skördad helt. De är sådda i plastback tidig vår.
Vintersådden behöver inte göras i pallkragar/odlingslådor, utan kan även göras i odlingsbäddar. Då kan man täcka över med exempelvis dubbelvikt fiberduk eller ifall man har bågar kan man spänna över växthusplast. Plasten gör att vinden inte blåser igenom, och skapar därför effekten av ett växthus.
Idag tänkte jag bjuda på ett busenkelt recept som passar bra när man vill äta lite hälsosammare och renare mat.
Receptet innehåller bra med protein men väldigt lite fett och kolhydrater och går att använda som bas och sedan göra sin egen twist.
Kycklingbiffar med Linser, morot och paprika
800 g Kycklingfärs
0,5 dl Sweet chilisås
140 g morot, finriven
80 g paprika, tärnad (röd)
1 pkt (290 g) kokta röda linser
0,5 dl vatten
1 ägg
1,5 tsk örtsalt (varierar beroende på sort)
1-2 msk timjan
1-2 msk paprikapulver
Svartpeppar
färska eller torkade örter
Riv morot och tärna paprika. Tillsätt ett ägg och blanda.
Mixa linserna med vatten grovt och blanda ner i grönsakerna.
Krydda smeten, blanda om och tillsätt sedan köttet.
Provstek en liten biff i panna eller micro. Smaka av. Tillsätt kryddor enligt smak.
Klicka ut på bakplåt och grädda i ugn ca 15 minuter på 180 grader.
Fördelen med att tillreda biffar och köttbullar i ugnen är att man inte behöver något extra fett för stekningen, vilket man annars använder i stekpannan.
Självklart tycker en del kanske att det blir godare stekyta, men jag gör alltid biffar i ugnen.
När man använder sweet chili sås får man en mera asiatisk smak på biffarna. Vill man ha dem ännu hälsosammare så kan det lämnas bort eller bytas ut till vanlig chili för lite hetta om så önskas. Då minskar även lite socker som annars finns i chilisåsen.
Jag kan rekommendera att ösa på med örter!
Färska eller torkade ingen skillnad. Jag kände att jag saknade smaken av örter, så det kommer jag själv öka på nästa gång jag gör dessa biffar.
Passar väldigt bra att servera med gräddfil och sallad, ris eller nudlar.
En fräsch sallad som passar som tillbehör till det mesta är coleslaw.
Men istället för majonnäs som är fett så kan man göra den lättare och fräschare. När jag gjorde min råkade det vara en gräddfil med 12 % fett vi hade i kylen, men man kan ju använda 6 % om man vill ha ännu fettfattigare. Smaken ändrar inte så mycket.
Coleslaw på äpple, isbergssallad och fänkål
100 g äpple (grönt)
50 g isbergssallad
40 g fänkål
50 g gräddfil
(2-3 g) Pressad lime
Salt (örtsalt)
Svartpeppar
Blanda gräddfilen med kryddor och limesaft. Strimla grönsakerna och blanda om. Smaka av för passande syra, sälta och peppar. God att toppa med exempelvis pumpafrön (ej inräknade i näringstabellen). Ifall man vill kan isbergssalladen eller fänkålen bytas ut till kål eller blomkål, för att få variation.
Nu som då kan det komma frågor till min mail av läsare på bloggen. Denna gång tänkte jag svara på det mailet i ett inlägg.
----- ----- ----- -----
Hej!
Vi har aldrig sått tomatplantor från frön tidigare utan köpt färdiga plantor från Sunds.
Nu funderar vi på att så själva i år.
Mina frågor blir då:
Hur fort ska vi så? I vilken jord?
Vad ska plantorna gödslas med sen när de kommer igång?
Vi tänkte ha dem inomhus i ett ljust västerfönster där rummet inte är för varmt.
Sen planterar vi ut dem i växthuset när det blir tillräckligt varmt ute.
Vi tycker om att odla allt möjligt och fantiserar om att utöka ännu mera...
MVH Gunilla Sundqvist i Purmo
----- ----- ----- -----
Tack för ditt mail Gunilla. Ska gå igenom steg-för-steg i detta inlägg, så ska du förhoppningsvis få svar på dina frågor.
1. Såjord
Jag brukar använda en såjord när jag sår mina tomater. I handeln finns lite olika varianter, men jag gillar bäst Kekkiläs gula säck (för yrkesodlare) som heter "kylvöseos" alltså en såjordsblandning. De går att få tag i ifall man besöker en trädgårdshandel med brett sortiment, exempelvis Sunds Trädgård har dem.
Såjorden är svagt gödslad, vilket är en fördel för att inte bränna de små rötterna när fröet gror.
Chili och paprika sådd täckt med vermikulit på bilden, men tekniken är den samma. Tomaterna sår jag först i mars dock.
2. Sådd
Jag brukar bredså mina tomater i ett plastbrette, för att senare skola om till enskilda krukor. när du sått fröna och strött på en yta jord så är det en fördel att strö på vermikulit. Vermikulit hjälper att hålla fukten och hindrar mögelbildning och bakterier i jorden. Jag använder oftast en drivlåda med lock för att de ska hålla fuktigheten bättre. Det är viktigt att fröna inte torkar ut när de ska gro. Om ett frö torkar precis då grodden börjat utvecklas så kan fröet mista sin grobarhet och du hamnar att så om.
Tomaten är ganska snabb att gro, oftast redan inom en vecka.
Så fort de kommer upp så behövs mycket ljus, helst växtbelysning! Dock max 18h/dygn. Annars är det en risk att de blir väldigt långa och rangliga. Viktigt är att inte vattna för mycket, då kan de drabbas av "damping off" (groddbrandsjuka), men att inte heller låta dem stå torrt när de har små och späda rötter. Därför är det bäst att låta sådderna suga upp tempererat bevattningsvatten genom sålådans hål i bottnet, underbevattning.
3. Omskolning
Vid omskolning behöver du ha en jord som är lite mera gödslad. Här brukar jag också använda Kekkiläs gula säck, men en som heter "taimiseos", alltså en blandning av plantjord. Men det finns ju olika i handeln, så gå till din trädgårdsbutik och se vilken de rekommenderar.
Efter att tomaterna grott kommer först två "hjärtblad" som sedan följs av två "karaktärsblad". Det är då du kan börja tänka på omskolning. Ifall dina plantor har lång stjälk innan första bladparet (som på bilden ovan) så kan de planteras djupare vid omskolning, så att groddbladparet kommer vid jordytan. Plantorna blir då mycket kraftigare och nya rötter bildas på den nersänkta stjälken.
Jag brukar ibland använda perlit (ett vulkaniskt material) i min jord för att få den luftigare för rotsystemet.
Häll upp lite jord i en behållare och vattna.
Blanda om och gör ett "kläm-test" för att se om jorden är passligt fuktig. Kläm en näve jord, orkar du pressa ut några droppar vatten är det lagom, det får inte rinna vatten, då är jorden för blöt. Fyll en kruka med jord och gör ett hål i mitten för plantan. Var försiktig med rötterna, jag brukar använda en pinne som hjälpmedel när de små plantorna lyfts upp. Tryck försiktigt till jorden så att den inte är för porös, men den får inte packas. Strö på vemikulit (lite mer än på bilden nedan). Vermikuliten reflekterar även ljus till plantan, istället för den mörka jordytan som suger ljus.
Plantorna kommer nu att ta upp mycket mera utrymme än tidigare.
Nu är det även viktigt att ha tillräckligt med ljus och helst en plats som inte är för varm. Driver man upp inne i hemmet är problemet oftast att platsen är för varm och mörk, vilket ger klena plantor. Ju varmare man har destu mera ljus kräver plantorna.
Här finns en film som jag gjorde på 2016. Här visar jag hur jag går tillväga vid omskolning av tomater som blivit bredsådda, men även sådana som drivits upp i torvpluggar.
I filmen använder jag krukstorlek 9x9x10, men man kan ta en mindre storlek och sedan skola om en gång till när de växt till sig. För stor kruka, sålänge rotsystemet är litet, kan göra att jorden hålls för blöt, eftersom det blir svårare att hålla passligt fuktigt med en upptorkning mellan bevattningarna.
4. Gödsel
Då plantorna börjat rota sig efter omskolningen kan man börja gödselvattna. Det finns många olika gödsel att använda. Mängden gödsel varierar också beroende på fabrikat. Så läs på förpackningen! Det finns både pulver, granulat, flytande och gödselpinnar.
Jag föredrar flytande, det är så enkelt att blanda i vattenkannan och vattna ut. På flaskorna brukar det stå hur många ml gödsel/liter vatten och hur långt den lösningen ska räcka.
Själv har jag testat både Neudorff´s och Kekkilä´s ekologiska gödsel för tomater. Tyckte om dem båda.
5. Utplantering
Utplanteringen sker först när frostrisken är över. Odlar du i växthus kan man ta ut plantorna lite tidigare än om man odlar på friland. Det kan dock vara bra att ha en frostvakt eller att skydda plantorna ifall det plötsligt blir kallare.
Glöm inte att avhärda plantorna!
När det börjar närma sig utplantering är det dags att ställa ut sina plantor en stund om dagen för att de ska vänja sig med temperaturen, UVstrålningen och vinden (ifall odling på friland). De bör stå skyddat, annars förstör vinden bladen och de blir köldskadade. Ska du odla i växthus kan du ställa ut dem dit istället. Det är till fördel att avhärda dem åtminstone i en veckas tid.
Har man ett kallt uterum eller hall så kan man börja med att avhärda dem där innan de ställs ut för avhärdning.
Lycka till! Jag har odlat mina tomater i pallkragar och i krukor, eftersom jag inte har något växthus. Då väljer jag sorter som är anpassade för frilandsodling.
Har ni frågor eller önskemål på ämnen ni vill att jag skriver om?
Det är bara att kommentera eller maila på dromgarden10@gmail.com så svarar jag av bästa förmåga eller gör ett inlägg om det på bloggen.