Biokol? - Därför ska jag testa!

Biokol har varit på tapeten ett par år nu, men för många är det ännu en obekant produkt.

Biokol har en unik förmåga att lagra näring i jorden.
Den binder fukt och näringsämnen, men bryts ner långsamt. Detta gör den perfekt att ha i odlingsjorden samtidigt som du gör en insats för klimatet. Du kan använda den direkt i din jord, som strö i komposten eller torrtoaletter. Biokolen har även egenskapen att dämpa lukt.  Fungerar också som reningsfilter som fastlägger skadliga ämnen.
Blanda 1-2 delar biokol på 10 delar jord, eller mer.

Lika mycket koldioxid som binds via fotosyntesen i växterna när de lever, åker tillbaka till atmosfären via mikroorganismernas andning när växterna dött och förmultnat.
Det går åt mycket fossil energi till att binda luftkvävet i konstgödsel. Man pratar om positivt och negativt klimat i trädgården. Använder man konstgödsel är trädgården klimatnegativ och med naturgödsel är den klimatpositiv.

Biokolen ger dig en bördigare jord med porös struktur, som dessutom blir svartare och balanserar pH-värdet. Det skapar en gynsa plats gör mikrolivet i jorden och gynnar även mykorrhiza. 
Mykorrhitsa är en svamprot, ett symbiosiskt förhållande mellan svampens mycel (svamptrådar) och växtens rötter, där den hjälper rötterna att ta upp vatten och närsalter. Den stärker rotsystemet, kan förebygga sjukdomar och ökar tillväxten.

Man kan även ladda biokolet med urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi!
Häll vätskan över biokolen och låt stå en eller ett par veckor.

Biokol och granulerat ekogödsel frön köksträdgården svängs ner i jorden.

Lådan nedan skulle jag så i direkt (höstsådd av palsternacka), så jag grävde bort ett par hinkar jord innan jag gödslade upp min jord och svängde ner ett par skyffeltag av biokol. Denna gång hade jag inget stallgödsel hemma, men använde istället ett ekologiskt gödselgranulat för köksträdgården. När jag svängt ner allt biologiskt material, gödsel och biokol så hällde jag tillbaka jorden för att få en såyta utan nytillsatt gödsel.

Själv har jag tänkt testa biokol en längre tid, men det har bara inte blivit av. I höstas hade jag äntligen fått skaffat hem biokol från den lokala trädgårdshandeln. Att det ska vara så svårt när det såldes där man jobbade?

Det var på hösten jag hade hem biokolen, men säckarna lämnade att stå en tid då jag fick ett segt flunssa virus som varade 1,5 månad. För att vara uppe i Österbotten (zon 4 i Finland) så är det svårt att tänka sig att alla fotona i detta inlägg är tagna den 17:e november! Vanligen har vi redan snö då, men de senaste åren har man inte riktigt haft koll på när de olika årstiderna riktigt växlat. Men helt okej för mig att kunna fixa i köksträdgården inför vinter efter att jag tillfrisknade i november.

Jag började med att rensa bort vissnade växtdelar i mina nya pallkragar (förstorade köksträdgården förra våren).
I pallkragarna har jag byggt upp egen jord med hästgödsel, torrt gräs- och lövräffs från vårstädningen, lite små kvistar och grenar, gammal jord från krukor mm och sedan toppade jag med köpejord i säck. Några lådor fick även en dos bokashi.

Att bygga upp egen jord är både ekonomiskt smart, men även långsiktigt för mikrolivet och strukturen i jorden.

När jag gräde i jorden nu kunde jag hitta enstaka löv och kvistar, men annars så hade allt förmultnat. även om det var rätt kallt och i mitten av november så lyckades jag få syn på maskar i min jord, mina jordarbetare.

Växter som ska ränsas bort behöver inte slängas, utan kan svängas ner i jorden.

Jag vill svänga om min jord och gödsla upp den färdigt, åtminstone där jag vet att det ska vintersås eller odlas tidig vår då man kanske inte har helt upptinad jord på djupet ännu.

När de olika biologiska materialen förmultnar så sjunker jorden ihop.
Skulle jag vinterså i denna låda så kan den stå kvar såhär, för att jag ska ha rum att hälla på en ny upptinad jordyta på vintern då jorden är frusen. Annars kan man fylla upp färdigt så att odlingsytorna står redo på våren. Och jo, det går lika bra att fylla på jord på våren.

Jag fyllde upp många av mina odlingslådor eftersom jag ville tömma en pallkrage för att ha en plats där jag kan gräva ner bokashi och göra ny jord med biologiskt material. Ett smart sätt att hela tiden producera ny jord. En livfull jord.

Ännu kan jag inte berätta om resultatet eller egen erfarenhet av biokol. Detta blir första säsongen, så det ska bli intressant att se om jag märker någon skillnad i de odlingslådor som blandats upp med kolen.

Har ni testat biokol?
Kommentera gärna vad ni erfarat och ifall ni upptäckt någon skillnad.

Var detta nytt för dig?
Kommentera gärna och berätta om detta var något nytt för dig och hur du upplevde nyheten.

/ Kitty 

Höstsådd av palsternacka

Vilken underbar helg det varit!
Klart väder, men lite kallt och blåsigt.

Jag har äntligen börjat hitta orken igen efter att haft en riktigt jobbit flunssa sen början av oktober. Den här helgen hade jag inga speciella planer. Det betyder att jag fick lite trädgårdstid både på lördag och söndag. Därimellan har jag satsat på bra mat till familjen och kockat ihop både lunch och middag, ibland med barnens hjälp. Känns som att hela familjen är mer positivt inställd till matlagning sedan vi började med veckomenyerna för 5-6 veckor sen.

Det jag satsade på under helgen var köksträdgården.

Jag har rensat bort sönderfrusna växter och svängt ner dem i jorden tillsammans med gödsel och biokol (mer om biokol snart). Sedan har jag jämnat upp ytorna, så att jag kan vinterså när jorden är frusen. Hann inte med så många, eftersom jag fortfarande har grönsaker som står och växer lite här och där, men några av de slutskördade odlingslådorna står nu klara.

En av dem valde jag att ta i bruk på en gång.

Jag hittade en oöppnad påse palsternacka när jag kollade igenom mina frölådor. Perfekt, tänkte jag, och gick ut och sådde 5 löpmeter palsternacka (ca 10 cm mellan fröna, det blir väl ungefär 45 palsternackor om alla gror). Lådan kommer jag täcka med ett lock, så att det inte ligger kvar snö för länge på våren. Och det skyddar även mot grävande katter eller lekande barn.

Palsternacka hör till rotsaker, och är en av de som passar utmärkt att så på hösten. Man kan även göra det på vintern eller våren. Skulle inte rekommendera att så för sent på sommaren, eftersom roten tar lite tid på sig och hinner kanske inte växa sig så stor.

Tänk på att palsternackorna blir långa och behöver minst 30-50 cm jord att växa i. Djupet på din odlingsbädd/-låda kommer avgöra hur bra du lyckas. Satsa på bra och djup jord.

Runt oktober-november är en bra tid att så palsternackorna (beroende på var du bor), just innan det fryser på. Detta kan ju alltså variera från år till år. Man vill inte att fröna ska hinna gro. De ska ligga i vila och sedan aktiveras då värmen och ljuset återvänder till våren. Hinner man inte så innan jorden frusit på så gör det inget. Ni har hela vintern på er att så palsternacka!

Palsternackan är väldigt köldtålig och kan stå ute under hela vintern. Exakt. Du måste inte skörda bort alla på hösten. Självklart kan de varierande vintrarna påverka härdigheten. Ett bra sätt att jämna ut temperaturerna och skydda palsternackor som övervintras i jorden, är exempelvis att täcka med ett lager halm. Ifall jorden inte är allt för hård, så kan man även skörda palsternackor in på vintern, eller försöka spetta lossa dem. Men var lite försiktig så att de inte går sönder.

Märk ut sådderna, så har du enklare att urskilja ogräs och grönsak när de börjar gro (om du inte är säker på deras utseende). Man kanske tror man minns var raderna gick, men sällan gör man det. De gånger jag glömt så brukar jag titta på bilderna jag tagit (tur jag är en sådan som dokumenterar mycket), och så uppskattar jag var de går. Speciellt om du inte sått i hela lådan och vill så till eller plantera ut något innan de börjat komma upp.

Det finns ju mycket annat man kan så nu också. I princip allt man annars så på vintern, men det kan ni kolla in närmare här.

Nu har jag två odlingslådor klara inför våren 2019!
I den närmast är det vitlöken som jag satte för några veckor sedan och den längre bort är med palsternackorna jag sådde nyss. Jag brukar inte så på hösten, för att jag inte vet hurudan vinter vi får. Har vi långa milda perioder så är jag rädd att de ska börja gro och gå förlorade. Därför brukar jag så i februari-mars istället. Då är det fulla vintern ännu här uppe hos oss, oftast. Då är oddsen större för ett lyckat resultat.

Efter onsdagens föreläsning med Sara Bäckmo (inlägg & filmklipp hittar ni här) var jag så peppad att jag bestämde mig för att testa. Och nu i helgen då jag haft tid att vara i trädgården medans det är ljust ute, så har fröna kommit i jorden.

När det kommer till kallsådd (höst, vinter eller tidig vår), så är det sällan man får den informationen på påsen.
Men palsternackan har faktiskt höstsådd med på påsen.
Enligt mig är det lite tidigt att så i augusti, speciellt när det blir vintrar som denna. Risken är att fröna börjar gro. Det som inte står är att palsternackan kan sås vilken månad som helst mellan de uttsatta (september-april). Bara att skyffla bort snön, hälla på en yta med jord och så in fröna som vanligt. Täck över med ett lock eller fiberduk så att sådden får vara ifred. Locket gör också att jorden värms upp snabbare på våren, vilket leder till att fröet gror snabbare.

Vad brukar ni höstså?
Brukar ni alls höstså?
Hur är det med kallsådd? Har ni testat?
Hur har era resultat varit?

Oj detta odlande! Att man kan få en sån kick av det!

/ Kitty 

Sätt vitlöken på hösten

Vitlök - Allium sativum

Varför sätta lök på hösten?

Löken tar lång tid på sig för att göra stora klyftade lökar, men den kan sättas både höst och vår. Planterar man på hösten så sänder även vinterkylan signaler att den ska göra klyftor. Bästa tiden är då jorden är runt +8 grader (oftast runt september-oktober beroende på var man bor). Vitlöken är vinterhärdig och tuff, men gillar att planteras i upphöjda bäddar eller odlingslådor.
Av min erfarenhet så brukar sättlöken vara i bättre skick när man köper den på hösten.

Vitlöken som passar för odling i nordiskt klimat är indelade i fem grupper utifrån deras egenskaper.

Grupp 1: Fransk Vitlök
Troligen den vanligaste som odlas här. Vit till violett i skalet med många klyftor och flätbar blast. Varierad vårtemperatur kan ibland stressa fram topplökar. Planteras höst eller vår.
Sorter:  Germidour (kort lagringstid), Corail, Messidore, Messidrome, Terador, Thermidrome, Sabadrome, Vigor

Grupp 2: Silvervitlök
Sortgruppen med bäst lagringsförmåga, upp till 15 månader vid rätt hantering. Silvrigt skal och ursprung från medelhavsområdet. Sorten har små, men många klyftor och flätbar blast. Planteras höst eller vår.
Sorter: Arno, Christo, Clédor, Falvor, Printador, Rosso di Sulmona

Grupp 3: Kaukasisk vitlök
Östeuropeiskt ursprung med vitt till violett skal. Något färre klyftor, men istället stora och lättskalade. Får ofta ca 70 cm hög stängel med små topplökar på. Planteras höst eller vår.
Sorter: Topset

Grupp 4: Centralasiatisk vitlök
Vitt till rött skal som ibland är randigt. Får ca 100-150 cm höga stänglar med en boll av microlökar eller blomknoppar. Har få med stora och lättskalade klyftor, kraftig blast. Planteras på höste, sen skörd.
Sorter: Antonnik, Hammar, Leningradskij, Russian red

Grupp 5:
Typ 5 saknar samlingsnamn. De har en ca 60 cm hög stängel med topplökar som små ärtor. Violettrandiga, blasten lämpar sig inte för flätning. Går att skörda tidigt. Planteras höst eller vår.
Sorter: Irkutsk, Nazus, Petrovskij, Primor ( planteras helst på våren), Sibirian red, Sprint, Tsezar

(Köper man från Engelska sidor är de indelade i 11 grupper)

(Källa till sortgrupperna: Allt om Trädgård)

Varför certifierad sättlök?

Vitlök köpt i vanlig mataffär kan ibland vara behandlade med olika saker. Bl.a. kan den vara bestrålad och då gror inte klyftorna. Vitlöken i butiken är oftast importerad och kan bära sjukdomar, två av de värsta är löknematoder och vitröta. Får man dem kan du inte odla lök på den ytan på väldigt många år. De är dessutom ofta kallagrade med bruten köldcykel, vilket gör att de riskerar att börja växa redan innan vintern och kan då frysa bort.

Jag rekommenderar certifierad sättlök från en trädgårdshandel eller att spara några egna lökar till utsäde. En certifierad lök är dessutom granskad, behandlad mot sjukdomar och ger bättre resultat. Alla behandlingar är ju inte helt giftfria, men det finns ekologiska sättlökar på marknaden.

Plantering

Enligt sättlöken jag satte så ska klyftan ner 7 cm i jorden. Men en del trycker ner den så att lite av toppen lämnar synligt eller så att den är precis under jordytan. När jorden tinar och fryser om vartannat på vintern kan lökarna tryckas upp. Att täcka över jordytan med löv, halm eller gräsklipp jämnar ut temperaturen i jorden en aning. Ett kompostgaller eller armeringsnät skyddar även mot grävande katter, ifall man brukar ha det problemet.

I bäddar har man ofta ca 15 cm mellan lökarna och 20 cm mellan raderna. I pallkragar/odlingslådor kan man odla dem tätare, ca 10 cm mellan både lökarna och raderna. Man kan lättare styra jorden och näringstillförseln i en pallkrage och därför kan de planteras tätare där.

Tryck ner lökarna med den trubbiga sidan neråt och jämna sedan till jorden.
Löken rotar sig på hösten och vilar på vintern. Därför är det också bra att täcka jorden med något täckmaterial på hösten ifall det blir frost snabbt efter plantering. Löken kommer sköta sig själv och komma upp till våren. Därefter är det att reglera med bevattning beroende på nederbörd och givetvis tilläggsgödsla vid behov (med exempelvis nässelvatten).

Gödsel och jord

Vitlöken vill ha en bra och välgödslad jord.
För att den ska växa sig stor och fin är det bra att tänka på gödslingen innan löken sätts ut. Att svänga ner exempelvis biologiskt material (gräsklipp, löv, skörderester), biokol, bokashi eller stallgödsel innan är en bra start. Finns många bra alternativ hur man får en bra och näringsrik jord. Givetvis kan man även gödsla till under växtsäsongen nästa sommar också, men jag rekommenderar att grundgödsla jorden bra redan på hösten.

Som ni nyligen kanske läste (i mitt förra inlägg) Så har jag en bra jord uppbyggd av mycket organiskt material, stallgödsel och bokashi.
Innan vitlöken sattes i jorden svängde jag ner två bokashi hinkar till. När jag grävde upp gropen kunde jag se lite äggskalsrester här och där (eftersom det tar mycket längre tid att bryta ner), men allt annat var bara fin och lucker jord. Det var även tänkt att jag skulle blanda ner biokol här, men det upptäckta jag att jag glömt sedan vitlöken var nertryckt i jorden.

På bilden ovan är löken inte nertryckt ännu.
Jag visste att lådan var lite för stor för antalet lökar jag hade, så jag valde att plocka ut dem först så att jag får fotografera var raderna går. Då kan jag kolla tillbaka på de bilderna nästa år då jag ska fylla ut lådan med lite annat också. Kanske blir det persilja och snittselleri som kommer i kanten och på mitten. De är gröna och frodiga, dessutom går det åt massor när jag gör örtsalt.

Täcker sedan jordytan med löv, halm eller dylikt och galler, så skyddas lökarna under vintern från att tjälen ska trycka upp dem eller att katterna ska gräva där.

Jag satte sorterna 'Unikat' (2 mindre lökar) och 'Therador' (1 stor lök). Det var spänstiga och fina lökar. Detta är faktiskt första gången jag odlar vitlök hemma, men förväntningarna är höga. Skulle ha odlat förra säsongen, men hann inte få några lökar innan de tog slut i handeln.

Dagen efter att vitlöken sattes, då kom den första snön. Jag har ännu purjolök och kryddväxter oskördat. och de borde jag få in snart eftersom alla inte gillar kylan. Ett par kålsorter står också i lådorna ännu, men de är tåliga och kan skördas under snön.

/ Kitty 

Morotsskörd och Bokashi

Nu har jag slutskördat den sista odlingsytan med morötter.
Har knappt fått nåt i frysen iår, bara ett par påsar sopprötter, men inga morotsslantar. Jag har bara odlat sommarmorötter, mest 'Sugarsnax', 'Harlequin mix', 'Deep purple' och några blandade påsar av orange morot.

En sak är säker, nästa år ska jag odla ÄNNU MERA morötter!
Vi har skördat vartefter behovet dykt upp, och det har verkligen varit en lyx att springa ut till köksträdgården när man ska fixa mat eller snacks. Att ha egna morötter från sommar till höstvintern, det är något jag inte vill vara utan. Har ju haft morötter på odlingslotten också, men de skördade jag först för att sedan ha närmare att hämta då jag inte är lika ofta till lotten. Har odlat ungefär 13 meter morot, men det var för lite...

När odlingslådan var tom skyfflade jag upp jorden i halva lådan och grävde ner bokashi, sedan lika på andra sidan. Det blev två bokashi hinkar i denna 110 x 120 cm stora låda. Det kommer att göra susen inför nästa odlingssäsong. Kolla bara på denna gottande blandning av biologiskt avfall som ligger och ryker i kylan.

Jag har en riktigt fin jord här i köksträdgården.
Jag har använt delvis med påsjord, och delvis med naturgödsel, biologisk material från trädgården och bokashi. Nu har jag en jämn och fin yta och den ska jag faktiskt fylla redan i höst.

Vad gör ni i köksträdgården på hösten?
Förbereder ni jorden inför kommande säsong?
Sår ni nåt redan nu eller sätter vitlök?
Låter ni vissnade grödor stå kvar eller putsar ni upp odlingsytorna?

Kommentera gärna och berätta!

/ Kitty 

Köksträdgården 9:e oktober

Hösten tillför en speciell känsla i trädgården och naturen med alla starka färger som uppstår. En del av odlingslådorna i köksträdgården står med vissnade och sönderfrusna växtrester, men inte alla...

Det nyplanterade vita vinbäret på stam håller ännu i en del av sina gula blad, Men rabarbern i samma låda är betydligt fulare. I porten, som leder in till köksträdgården, har klematisen blommat klart men är ännu grön.

(Och ja, växthuset står fortfarande halvfärdigt)

Vit sidenklematis, Clematis vitalba 'Paul Farges' ('Summer Snow')

Kålväxterna är det ingen panik med, de tål en hel del.
Speciellt grönkål och svartkål kan skördas fastän de är frusna. När man skördar blad nerifrån på stammen så fortsätter den uppåt och producerar fler och fler blad. Den fina spetskålen 'Kalibos' har jag inte skördat av alls ännu, så den ska bli intressant att provsmaka. Det är första året jag odlar den.

Inte en blomma, inte ett enda bär, hade jag på mina tre blåbärsbuskar iår. Växt har dom gjort och ser uta tt må gott. Får hålla tummarna till nästa år.

En odlingslåda morötter är slutskördade och snart är även den andra det. En rad morötter kvar, sen är det finito. Det mesta har vi ätit upp vart efter jag skördat, men ett par påsar sopprötter har jag frusit ner.

Persilja
En otroligt tacksam kryddväxt. Den är inte den snabbaste på våren, men den blir stor och fin när den fått växa till sig. När man skördar så fortsätter det att komma mer nerifrån och dessutom klarar den ganska låga temperaturer. Det syns ingenting på denna att vi redan haft flera frostnätter. Persiljan är tvåårig och kommer igen följande år. Den innehåller många goda näringsämnen, bl.a. järn, kalium, kalcium, betakaroten, vitamin A B C E och antioxidanter mm..

Astern tycks vara riktigt köldtålig!
Den har hur fräscha knoppar som helst ännu.

Trevlig helg på er!
Själv ska jag kurera bort en kraftig förkylning som hittade mig i början av veckan. Hade feber när jag kom hem från jobbet på fredagen och haft stegring idag. En sväng orkade jag ut i trädgården, men mest har jag vilat under filten.

/ Kitty 

Eftermogna chili

Tabascopeppar 'Cayennetta' och körsbärspaprika 'Koral'

Chilin vill inte riktigt mogna ute i pallkragarna, så jag plockade in en del för att mogna dem i rumstemperatur. Körsbärspaprikan 'Koral' tycks dock mogna riktigt bra där ute.

Körsbärspaprika 'Koral'

För ett par veckor sedan hade jag också gallrat lite chili, från de samma plantorna, som jag tog in. Och nu börjar de få sin röda färg! Ett par dagar ska de få ligga framme ännu innan jag sätter dem i kylen. De går ju även att använda innan mognad, men smaken och styrkan ändrar nog lite vid mognad. Vill man ta frön av dem så är det mogen frukt som gäller.

Sorterna är inte alls starka.
'Cayennetta' ligger på ca 10 000-20 000 scoville och 'Koral' på ca 30 000 scoville.

Så fort jag får tid ska jag torka chilipulver och göra mer salsa!

***   ***   ***

Plantorna sattes ut 16.6.2018 i en pallkrage tillsammans med några tomatplantor.

Och senare under sommaren fick jag byta bågar och sätta fast ett tillfälligt plast (som var för litet), då tomatplantorna blev så mycket högre än utlovat...

Växtkraften tryckte upp hela plasten!

Nu i september är det fortfarande samma tillfälliga lösning som står där. Men det har fungerat bra, även om det är långt ifrån snyggt!

Här ser ni tydligt att körsbärspaprikan 'Koral' mognar bra på plantan...

Trevlig helg på er!
Nu ska jag åka ut till odlingslotten!

Vill ni inte missa mina inlägg så kan man prenumerera på bloggen och få avisering när jag postar något nytt.

/ Kitty