Blommor på odlingslotten

Så var vi plötsligt halvvägs in i september.
Lördagen bjöd på en underbart solig dag och jag hann vara två varv ut till odlingslotten, totalt 5 timmar. Njöt av varje sekund!

Jag skördade en del, men satte mest tid på att rensa och fixa. Nu när vi fått lite regn så är det inte bara mina grödor som växt. Det fanns en hel del ogräs också. Runtom hela odlingslotten var det som ett buskage av brännässlor och kvickrot.

Idag tänkte jag visa lite vilken glädje blommor och färg gör när man samplanterar i sina odlingar.

Eftersom allt har sin tid, blommar olika tidigt osv, så tänker jag blanda bilder från 27.7.19 och 14.9.19, så det är nästan två månader mellan bilderna.

Vallmo och blåklint blir en fantastisk kombination. Vart efter vallmon blommat ut så står de dekorativa med sina frökapslar.

Jag hade massor av självsådd vallmo på odlingslotten, men stor del har jag rensat bort. Där de fick fortsätta att växa tätt inpå varandra blev de betydligt klenare, men bara man gallrar ordentligt och ger dem utrymme så blir de fina och kraftiga.

Låter du vallmokapslarna vara kvar kommer du alltid att ha självsådd vallmo!

Vallmon blommar som sagt mitt i sommaren, men enstaka blommor fortsätter och jag har ännu någon lite här och där på odlingslotten som blommar. Men vallmon har tre olika stadier som är väldigt fina. Det första stadiet är när de är i knopp och just ska spricka upp. Det andra stadiet är när blomningen är som rikligast. Det tredje stadiet är deras underbara frökapslar.

De två bilderna nedan är fotograferade från samma plats. Den första bilden från 27.7 och den andra fotograferad i lördags 14.9.

Vill man inte att vallmon ska sprida sig, så bör man klippa bort kapslarna innan de öppnar sig.

Hur ser man det då?
Jo, man kan se att vissa kapslar ser ut som om de skulle ha ett öppet galler under hatten på kapseln. När dessa kapslar lutar så häller det ut massor av frön. Vill man samla dem kan man ta en papperspåse/kaffefilter och bara skaka ur fröna. Gissar att en kapsel kan räcka till en bädd på minst två meter med vallmo.

Lökbädden,

som senare blev hela odlingslottens blickfång fullspäckad av blommor i alla de färger!

Jag satte ut tre olika sorters sättlök här. Först kommer gullök, sedan bananscharlottenlök och längst bort rödlök. Jag grupperade löken så att på en del ställen kom ett tomt utrymme mellan grupperna och ibland slingrade bara på mitten så att jag fick tomma ytor på ytterkanterna. Dessa tomrum fylldes dock väldigt snabbt med mina vintersådda ringblommor och lejongap. När jag rensade bädden i yttre bakhörnet (där det var massa blommor föregående säsong) så hittade jag lite självsådda ringblommor, och vita blåklint mm som jag flyttade hit.

Måste nog säga att detta varit en av de finaste bäddarna under hela säsongen, tack vare lökens tidiga grönska. Medans blommorna växte till sig så såg det aldrig tomt eller glest ut här när det var så mycket lökblast.

Bananscharlottenlöken har alltid ett par lökar som går upp i blom.

Banancharlotten är en mild och god lök som blir rätt stor och oval i formen. Några av lökarna får långa stjälkar med en jättefin vit och runt lökblomma (likt allium-lökar i blomrabatten).

Gillar kontrasten mellan de runda ringblommorna och den spetsiga lökblasten.

Ringblomma 'Lemon zest' och gullök 'Stuttgarter'

Men när löken sedan är skördeklar så viker sig blasten, och det är inte det snyggaste.
Ringblommorna är en sort som är låg och kompakt, vilket hjälpte löken att hållas mera upprätt. Där löken inte hade något stöd ligger den ganska fult.

Dags att börja skörda!
Jag skördade inte allt på en gång, utan i sektioner, sort för sort. Bar hem ett stort gäng lökar 3-4 gånger innan allt var skördat. Några enstaka lökar står här ännu idag, de som blommar och de som sitter fast tillsammans med de som blommar. Bananscharlottenlök ger ofta två fina lökar från varje sättlök, och ifall en gått upp i blom och jag bruter loss den andra, så tappar den fästet och vinkar.

Första sektionens lökskörd av en 500g påse sättlök. Började med den mittersta delen av bädden med banancharlotten lök 27.7.2019.

Tomutrymmet som bildades efter skörden gav mer plats för blommorna som under sensommaren växt till sig och nästan täckt in hela bädden. Här samsas många färger, men jag blir så glad av dem varje gång jag kommer till odlingslotten.

Mix av lejongap 14.9.2019

Jag har nu i två år njutit av lejongap, håller fortfarande på med samma fröpåse, en mix från Nelson garden. Nu tar jag egna frön och märker dem enligt färg.

Finns ju lite andra ringblommor ochså här. Höga och låga, enkel- och dubbelblommiga, vita, gula och orange. Skönheten här nedan hittade jag i ytterkanten av en gång. En självsådd fin ringblomma som har en mörk undersida på kronbladen.

I en liten pallkrage såddes en aprikos-orange ringblomma tillsammans med dotterns 4H-solrosor.

De såddes ganska sent, så det blev inga baddare precis, men vi njuter av dem ändå.
Älskar solrosor!
Ska ha ännu fler nästa år. Helst en hel bädd!


Alla blommorna på odlingslotten är självsådda eller vintersådda i plastback.

Ibland driver jag upp  inomhus, men iår är de uppdrivna hemma i köksträdgården.

Såhär har det sett ut, från kallsådd i mars till strax efter utplantering i juni.

Imorgon tänkte jag åka och plocka hem en blombukett från lotten!
Ha en skön fortsättning på veckan!

/ Kitty 

Skörderecept: Spenatplättar

Så var det dags att börja frossa i spenatskörden!

Jag har bredsått en matta av spenat och rucola i en pallkrage, och nu får jag skörda för fullt! Där kan jag plocka till sallad, att sätta på smörgåsen eller att använda i matlagning eller smoothies.

Nu ska jag dela med mig av ett recept som kom till när jag slängde lite ett av varje i en mixerskål och körde runt med stavmixern! Superenkelt, jättegott och bara några råvaror. Receptet kan enkelt göras glutenfritt eller mjölkfritt.

Spenatplättar
(12 st små plättar)

2 ägg
0,5dl valfri mjölk
1 msk plättmjöl (eller motsvarande)
1 liten näve spenat (ca 15-20g)
1/3 banan (ca 40-50g)
lite färsk persilja
1/3 tsk grönsaksbuljongpulver
salt
peppar

fett till stekning

Sätt alla ingredienser i en behållare och kör med stavmixer några sekunder så att ingredienserna blandas. Stek i en plättpanna på medelhög värme.

Vill man inte ha bananen i så går den bra att lämna bort. Jag glömde den av misstag när vi hade spenatplättar idag, men de blev riktigt goda ändå.

Serveringsförslag:

Idag åt vi spenatplättarna tillsammans med kokt potatis och en vanlig vitsås (bechamel) med kokt ägg. Men det går lika bra att äta tillsammans med en sallad och kanske en klick gräddfil. Eller varför inte den snabba varianten? Knäckebröd med spenatplättar på som toppas med kokt och skivat ägg och lite örtsalt.

/ Kitty 

Boktips: Flera fingrar gröna

Hej på er alla ivriga odlare!
Idag vill jag tipsa om en bok som säkert många av er hört om redan, nämligen
"Flera fingrar gröna".

Boken är en uppföljare av den gröna "alla fingrar gröna" Skriven av Theres Lundén och Johannes Wätterbäck (Farbror Grön). Tillsammans har de gett ut dessa två fantastika böcker och driver även bloggen/websidan farbrorgron.se

 Båda böckerna innehåller odlingstips från sådd till skörd för 36 olika grödor. Här får du läsa om olika alternativ för uppdrivning för olika tider på säsongen, omskolning, avhärdning, utplantering, gödsel, skörd, problem, ohyra, lagring och mattips mm.

Väldigt praktiskt när man vill slå upp en specifik grönsak för att få råd hur man lyckas med just den specifika sorten.

Pärmen är läderartad och passar bra att ha med som handbok i trädgården, och är okej även om den råkar få sig en liten stänk eller om det faller nåt smuts på den.

Böckerna täcker alltså tillsammans 72 olika grödor!

Boken skiljer sig från andra trädgårds- och odlingsböcker när det kommer till bilderna. Boken innehåller inte forografier av grönsakerna, utan vackra illustrationer i akvarell av Tatiana Shirbidova. Illustrationerna är helt fantasiska och verklighetstrogna verk baserade på bilder tagna av Theres och Johannes.

Det är ganska vanligt att man kan bli lite osäker när man ska börja på med odlingen. Det är många frågor och tankar som dyker upp och en del kan bli lite rädda, men det behöver man inte vara. Många gånger så är det bästa att man vågar testa och vågar misslyckas för att lära sig.

Vad vill jag odla?
Hur ska jag göra?
Vilken jord vill just de grödorna ha?
Hur börjar man?
Förkultivera, kallsådd eller direktsådd?
Hurudan odlingsplats vill de ha?
När kan man plantera ut?
När ska de skördas?
Vilken gödsel ska man använda?

Allt detta och så mycket mer hittar man svaren på här!

I slutet av boken finns dessutom bra förklaringar på olika begrepp, material, ohyror, sjukdomar, såtider, gödsel och allt möjligt som är bra att veta.

Det finns många grödor som kan vintersås, höstsås eller sås tidigt på våren. Det beror på att en del klarar av att ligga i frusen jord och vänta på varmare tider, såkallade kallvädersväxter. Spenat hör till en av dom, och är även en av de 36 nya grödorna som finns med i boken.

Det här är boken som följer med ut när man vill ta det lite lugnt i köksträdgården, lära sig mer och framför allt inspireras att testa nya sorter!

Förra våren skrev jag om den första boken "Alla fingrar gröna" då jag hade lånat den av en kollega. Men den boken är returnerad, för härefter har jag en egen!

Tack Johannes och Theres för de fina böckerna ni har jobbat fram! Båda böckerna ger möjligheten att lyckas även för de oerfarna odlarna, samtidigt som erfarna odlare kan lära sig något nytt, hitta nya knep och inspireras att pröva på något nytt!

Hur många av er har läst någon av böckerna?

/ Kitty 

Våren och köksträdgården

Vintersådd Komatsuna grodde för några dagar sedan.

Vilken underbar dag vi haft idag! Helt fenomenal!

I lilla växthuset i köksträdgården har den första sorten av vintersådda grönsaker grott.

Det var Komatsuna som var först ute att kika upp ur jorden. Jag väntade på flir med att bygga klart växthuset, så ena triangeln uppe vid taket är ännu öppet. Varför? kanske ni undrar, men det är bara för att mina vintersådder inte ska få för varmt för snabbt. Har skaffat hem det sista materialet, så jag är nog i startgropen med att fixa det sista.

I plastbacken har lila blåklint och både lila och grön pak choi grott.

Den lila pak choi 'Arax' var först ut av allt, och den lådan står helt och hållet i skuggan. (Har tyvärr inte tagit någon bild på det, men det kommer nog)

När man blickar ut över köksträdgården så är det inte mycket snö kvar, nästan bara där det legat skugga nu när solen ännu är så lågt på himlen.

Köpte vita vinbär på stam förra året som planterades i en av pallkragarna. Den ser ut att ha klarat sin första vinter, för man ser redan skymten av grönskande knoppar.

Vita vinbär på stam i köksträdgården 12.4

I samma pallkrage som vinbäret växer nu också min rabarber som visar det första livstecknet.
Rabarbern fyllde tidigare hela den odlingslåda där tomathuset står nu. Hoppas den ska trivas lika bra här. Det var en riktig pers innan jag hade upp plantorna ur odlingslådan då de skulle maka på sig. Rötterna gick så djupt ner i den hårda backjorden som finns under köksträdgården.

Rabarber 12.4.2019

En av mina favoriter i köksträdgården, när det kommer till sådant som ögat omedelbart dras till, är luftlök!

Luftlöken får breda, ihåliga och kraftiga stjälkar som kan ätas precis som vårlök. I juni börjar man se att det bildas små lökar i toppen och ju längre in på säsongen det går, destu knasigare växer de små lökarna i "luften". Det är en klase med små lökar som får både korta och långa stjälkar som kan slå knorr på sig eller växa åt vilket håll som helst, den kan blomma där bland smålökarna och det kan komma nya lökar på toppen av en själk som växt ut från lökklasen. Helt otrolig!

När det blir höst viker sig blasten och lökarna faller ner till marken.

Där ligger de ovanpå jorden och bildar rötter. Och så enkelt ser den till att överleva och föröka sig. Det är superenkelt att skaffa sig mer plantor när man väl har en luftlök i trädgården. Ibland hjälper jag till och ställer ner lökklasar på jorden redan under sommaren då jag skördar en stjälk, eller om något brutits i hård vind.

Jag klipper inte ner luftlöken till vintern, utan låter den vika sig och klipper den på våren.

Den har så stora ihåliga stjälkar, så jag vill inte att vatten ska gå ner i stjälken och frysa på djupet.

På bilden nedan kan ni se de torra stjälkarna som brutits på hösten och nu kommer nya stjälkar upp från roten och små lökklasar som landat på jorden har vaknat.

Såhär ser den ut på sommaren!

Foto: Nina Gustafsson

Tänkte inte hitta mina bilder av luftlöken, även om jag vet att jag fotograferat den förra året. Men grävde till sist fram en bild som Nina fotograferade här förra året och närbilderna är några som jag fotograferade 2017.

Luftlöken är så häftig med sitt unika växtsätt! 

Ja... Nu är det vår!

Och våren känner man även igen när man kommer hem från jobbet en fredag och man hittar maken som sitter och njuter av kvällssolen uppe vid ladan, utan jacka och med lite uppkavlade ärmar.

Ha en skön helg!

/ Kitty