fredag 22 mars 2019

Biokol? - Därför ska jag testa!


Biokol har varit på tapeten ett par år nu, men för många är det ännu en obekant produkt.

Biokol har en unik förmåga att lagra näring i jorden.
Den binder fukt och näringsämnen, men bryts ner långsamt. Detta gör den perfekt att ha i odlingsjorden samtidigt som du gör en insats för klimatet. Du kan använda den direkt i din jord, som strö i komposten eller torrtoaletter. Biokolen har även egenskapen att dämpa lukt.  Fungerar också som reningsfilter som fastlägger skadliga ämnen.
Blanda 1-2 delar biokol på 10 delar jord, eller mer.

Lika mycket koldioxid som binds via fotosyntesen i växterna när de lever, åker tillbaka till atmosfären via mikroorganismernas andning när växterna dött och förmultnat.
Det går åt mycket fossil energi till att binda luftkvävet i konstgödsel. Man pratar om positivt och negativt klimat i trädgården. Använder man konstgödsel är trädgården klimatnegativ och med naturgödsel är den klimatpositiv.

Biokolen ger dig en bördigare jord med porös struktur, som dessutom blir svartare och balanserar pH-värdet. Det skapar en gynsa plats gör mikrolivet i jorden och gynnar även mykorrhiza. 
Mykorrhitsa är en svamprot, ett symbiosiskt förhållande mellan svampens mycel (svamptrådar) och växtens rötter, där den hjälper rötterna att ta upp vatten och närsalter. Den stärker rotsystemet, kan förebygga sjukdomar och ökar tillväxten.

Man kan även ladda biokolet med urin, nässelvatten eller lakvatten från bokashi!
Häll vätskan över biokolen och låt stå en eller ett par veckor.

Biokol och granulerat ekogödsel frön köksträdgården svängs ner i jorden.

Lådan nedan skulle jag så i direkt (höstsådd av palsternacka), så jag grävde bort ett par hinkar jord innan jag gödslade upp min jord och svängde ner ett par skyffeltag av biokol. Denna gång hade jag inget stallgödsel hemma, men använde istället ett ekologiskt gödselgranulat för köksträdgården. När jag svängt ner allt biologiskt material, gödsel och biokol så hällde jag tillbaka jorden för att få en såyta utan nytillsatt gödsel.


Själv har jag tänkt testa biokol en längre tid, men det har bara inte blivit av. I höstas hade jag äntligen fått skaffat hem biokol från den lokala trädgårdshandeln. Att det ska vara så svårt när det såldes där man jobbade?

Det var på hösten jag hade hem biokolen, men säckarna lämnade att stå en tid då jag fick ett segt flunssa virus som varade 1,5 månad. För att vara uppe i Österbotten (zon 4 i Finland) så är det svårt att tänka sig att alla fotona i detta inlägg är tagna den 17:e november! Vanligen har vi redan snö då, men de senaste åren har man inte riktigt haft koll på när de olika årstiderna riktigt växlat. Men helt okej för mig att kunna fixa i köksträdgården inför vinter efter att jag tillfrisknade i november.


Jag började med att rensa bort vissnade växtdelar i mina nya pallkragar (förstorade köksträdgården förra våren).
I pallkragarna har jag byggt upp egen jord med hästgödsel, torrt gräs- och lövräffs från vårstädningen, lite små kvistar och grenar, gammal jord från krukor mm och sedan toppade jag med köpejord i säck. Några lådor fick även en dos bokashi.

Att bygga upp egen jord är både ekonomiskt smart, men även långsiktigt för mikrolivet och strukturen i jorden.

När jag gräde i jorden nu kunde jag hitta enstaka löv och kvistar, men annars så hade allt förmultnat. även om det var rätt kallt och i mitten av november så lyckades jag få syn på maskar i min jord, mina jordarbetare.


Växter som ska ränsas bort behöver inte slängas, utan kan svängas ner i jorden.
Jag vill svänga om min jord och gödsla upp den färdigt, åtminstone där jag vet att det ska vintersås eller odlas tidig vår då man kanske inte har helt upptinad jord på djupet ännu.


När de olika biologiska materialen förmultnar så sjunker jorden ihop.
Skulle jag vinterså i denna låda så kan den stå kvar såhär, för att jag ska ha rum att hälla på en ny upptinad jordyta på vintern då jorden är frusen. Annars kan man fylla upp färdigt så att odlingsytorna står redo på våren. Och jo, det går lika bra att fylla på jord på våren.

Jag fyllde upp många av mina odlingslådor eftersom jag ville tömma en pallkrage för att ha en plats där jag kan gräva ner bokashi och göra ny jord med biologiskt material. Ett smart sätt att hela tiden producera ny jord. En livfull jord.


Ännu kan jag inte berätta om resultatet eller egen erfarenhet av biokol. Detta blir första säsongen, så det ska bli intressant att se om jag märker någon skillnad i de odlingslådor som blandats upp med kolen.


Har ni testat biokol?
Kommentera gärna vad ni erfarat och ifall ni upptäckt någon skillnad.

Var detta nytt för dig?
Kommentera gärna och berätta om detta var något nytt för dig och hur du upplevde nyheten.

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

måndag 18 mars 2019

Vintersådd i plastback


Igår passade jag på att så den första plastbacken med vintersådder. Det kommer nog bli några till, men nu är jag pågång iallafall.

Vintersådd/kallsådd av olika slag underlättar mycket i uppdrivningsskedet, inte minst för att det sparar utrymme på odlingsbordet.
När man sår ute på friland så kommer grödorna upp när fröet anser att temperaturen är bra, då har man redan igång odlingen innan marken tinat upp, vilket betyder lite mindre jobb på våren.
När man sår i tråg som ställs i plastbackar har man dem ute i halvskugga där de får växa upp i ett svalt klimat med naturligt ljus. Detta ger dej starka fina plantor som inte behöver någon avhärdning, utan kan planteras ut direkt på friland, aningen tidigare än de som förkultiverats inomhus.

Jag kör med samma princip under tidig vår, då det ännu inte går att så direkt i jorden.
Jag sår i tråg, pluggbrätten och krukor som ställs i plastbackar. Toppen för sådant som inte behöver så många veckors utvecklingstid och sådant som ska drivas för att planteras ut när de första grödorna slutskördas och skapar en ledig odlingsyta.


Denna låda rymmer 6 tråg (beroende på storlek).

Jag sådde tre sorters blommor:
Mörklila blåklint 'Black Beauty'
Gul ringblomma 'Lemon zest'
Färgmix av Lejongap

Blev tre sallads-/kålsorter:
Pack Choi
Lila Pak Choi 'Arax'
Maché-/Vintersallat 'Vit'



Trågen fylls med vanlig trädgårdsjord. Strö ut fröna och täck med lite jord. Platta till lite med handen. Släng över ett snötäcke och sätt på locket. Ställ lådan i halvskugga.




Glöm inte att det ska finnas några hål i bottnet av plastbacken och en rad med hål uppe i kanten.
Detta för att vattnet ska kunna rinna igenom och för kondens.

Använd lådor med bra lock som går att knäppa fast eller annars håller fast bra.
Annars är risken att vinden tar locket, eller att nån katt, hund eller barn har bort locket. Ställ lådan på en plats där det inte är så mycket rörelse så att någon stjälper den.



Här hittar ni ett filmklipp om ni vill se då jag vintersår i plastbackar.

I lördags var jag tillsammans med Maj Ahlvik och höll en 4 timmar lång föreläsning (vi åt nog en lunch emellan) om odling och vintersådd i Korsholm.
Vi hade en back up plan att fylla ut dagen med att prata om sådant som blir aktuellt i trädgården till våren. Men våra åhörare var riktigt intresserade och hade massor av frågor som skapade dialog under hela föreläsningen, så det blev inget om det.

Vi fick spida på i slutet för att hinna igenom allt jag hade tänkt prata om!
Det är inte alls svårt att fylla 4 timmar med snack och diskussioner om odling!
Inga problem alls!


det är så roligt och inspirerande med kurser!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

onsdag 13 mars 2019

Recept: Gratinerad pumpa


Pumpa. En relativ ny grönsak i mina odlingar.
Men vad ska man göra av den?

Det finns faktiskt en hel del olika recept för pumpa exempelvis pumpakaka, pumpapaj, pumpasoppa, gryta med pumpa, inlagd/picklad pumpa, gratinerad pumpa osv...

Idag ska jag visa hur jag tillreder spagettipumpa på ett busenkelt sätt.

Spagettipumpa är lite annorlunda i struktur. Redan när man skär upp den kan man se att köttet nästan ser ut att ha porer, att den ser ut som packad spagetti.


Gratinerad spagettipumpa

Med små pumpor kan en halva serveras direkt på tallriken, men redan när de är lite större så blir en halva för stor till en portion.

Jag börjar med att halvera dem och smörjer in med lite olja innan jag saltar och pepprar. Sedan svänger jag dem upp och ner och sätter ca 1cm vatten i formen. In i ugnen under aluminiumfolie ca 1h på 175 grader.


Detta är alltså 4-6 portioner, beroende på hur hungrig man är.

Fyllning:
ca 120g (5 medelstora) champinjoner
1 röd paprika
1 medelstor morot
1 liten/medelstor lök
50 g fetaost
2 dl riven ost
ca 2 dl kokt quinoa
bladselleri
chili

olja
örtsalt
peppar
paprikapulver
torkad timjan
grönsaksbuljong
curry

Tärna löken, svampen och paprika. Riv osten och moroten.
Koka upp quinoa enligt anvisningen på förpackningen. Min förpackning innehöll 4 portioner, och ca halva var tillräckligt. Vill man ha quinoa som tillbehör eller att blanda i salladen så kan man koka lite extra.

Fräs lök, svamp och morot i lite olja.
Tillsätt paprika och kokt quinoa.
Krydda.
Ställ åt sidan tills pumpan är klar.


Ta pumpan ur ugnen och häll bort vattnet. Dra loss fruktköttet med en gaffel i samma riktning som åringen. Det blir som spagettiliknande remsor, helt av sig själv. Placera skalen tillbaka i ugnsformen.




Blanda ner pumpastrimlorna och bladselleri i fyllningen.
Smaka av så att den är tillräckligt kryddad, pumpan stjäl rätt mycket smak när den är så neutral. Och det blir rätt mycket pumpa!

Blanda i osten och vänd försiktigt ner fetaosten. Skeda fyllningen i skalen.



Toppa med ost och gratinera ca 10-20 minuter på 175grader i mitten av ugnen.


Denna gång blev det en vegetarisk variant.
Man kan lika bra fräsa lök, paprika, köttfärs och tillsätta pumpa. Tillsätt lite köttbuljong istället för grönsaksbuljong.



Gillar när man får servera direkt ur pumpaskalet.
Bon apetit!


Har några pumpor kvar...
Få se vad det blir av dom.

HÄR hittar ni ett annat pumpa recept, en god sockerfri paj!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

lördag 9 mars 2019

Omskolning av chili och tomater


Beroende på när du drog igång dina sådder, så kan det hända att du befinner dig i tidpunkten för omskolning nu.

För mig är det chili som skolats om.
Chili sådde jag 9.2, och ett par veckor senare sådde jag till lite mer som nu är riktigt små och har bara fått hjärtbladen ännu. Förrådet har jag gjort i ordning och äntligen har jag fått flytta ut de andra plantorna också. Värmeelementet är inställt så att temperaturen ligger mellan 14-18 grader beroende på utetemperaturen. Morgonen är alltid svalare, men under dagen blir det varmare när växtbelysningen är igång (6.30-21.30).


När jag skolar om använder jag en substrat/plantjord som är gödslad. Jag fuktar den och blandar i lite perlit, det håller jorden lite luftigare runt rötterna.

Iår har jag drivit upp chili i torvbriketter (som ni kan läsa om HÄR, och en annan variant av torvbriketter HÄR).
Det är betydligt enklare att skola om det som är uppdrivet i bricketter eller pluggbrätten, då man inte behöver pilla upp dem ur jorden där de växer tillsammans ett helt gäng.

Man kan tydligt se hur rötterna börjat tränga ut ur pluggen och de små håren/kapillärrötterna ser friska och fina ut.


Pluggbrättet har ett litet hål i bottnet som gör det enkelt när man vattnar plantorna via brickan, och sedan vid omskolning kan man knuffa upp pluggen med fingret för att skona plantan. Jag fyller ungefär halva krukan med jord och gör ett hål i mitten där jag placerar plantan. Ju längre skaft, destu djupare släpper jag ner pluggen. Sedan är det bara att varsamt fylla upp med jord och försiktigt trycka till den lite. Den får inte bli för hårt packad, men inte heller för löst.

När jag skolar om bredsådda plantor börjar jag oftast med mindre krukor (typ 6-9 cm stora), men med pluggarna tar jag 10-11 cm krukor för att få plantorna tillräckligt djupt ner i jorden.


Nyskolad chili 'Vampire'
Några plantor var ganska små ännu, så de får växa till sig lite och blir antagligen omskolade samtidigt som de jag sådde senare. Purjolöken bredsåddes två sorter av och nu är de omskolade i ett pluggbrätte. Brukar odla ca 10-20 purjolökar, men iår har jag 45 plantor.



Nedan hittar ni ett filmklipp som jag gjorde förra året då tomaterna skolades om.
Principen lite samma, men dessa är bredsådda i tråg.


Nu ska jag så mina tomater!
Jag brukar vänta med det till ca 10-15 mars för att de inte ska växa sig för stora innan jag får ut dem. Har inte plats helt enkelt!

Har ni förslag och önskemål på ämnen ni vill att jag skriver om så är det bara att tipsa i kommentarsfältet.

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

lördag 2 mars 2019

Odlingslotten: Plan 2019

Idag har vi lite oväder ute och kall vind. Hade tänk förbereda några odlingslådor för vintersådd, men valde att stanna inne istället.

Jag har inte mätt upp hur stora mina bäddar är på odlingslotten eller exakt var de ligger, men jag har gjort en ungefärlig skiss på hur det ser ut där.
Det är nästan ett måste med en karta över odlingsytan varje år, annars är det svårt att minnas vad man odlat och framförallt var.


På bilden nedan ser ni hur odlingslotten såg ut 2018 och vad jag odlade i mina bädda och pallkragar.
De tomma rutorna är pallkragar som plockats ut när jag täckt in marken med kartong, tidningspapper och halm. Då har pallkragarna fått stå som tyngd tills jag hunnit fylla dem med biologiskt material och toppat med jord. Fick ut 8 nya pallkragar förra säsongen, men hann bara odla i hälften av dem.


På bilden nedan ser ni den nya odlingsplanen för 2019

Här har jag tagit hänsyn till odlingsföljden/växelbruk under båda åren jag odlat här. Det vill säga att under de två åren och under kommande året så odlas inget på samma ställe som det odlats förr. Åtminstone inte potatis, morot (rotsaker ), kålväxter och lök.
Det är de som jag tycker är viktigaste att rotera för att undvika sjukdomar och vilseleda eventuell ohyra som övervintrat i jorden.

Odlingsplan 2019

De svarta konturerna är bäddar jag planerar att anlägga till våren.
Jag måste fixa mera bäddar för potatis och pumpor. Speciellt potatis tar upp flera bäddar för att jag ska ha rum att odla den mängd jag planerat. Pumporna breder ut sig med så långa rankor, så de kan man inte placera var som helst.

Jag hoppas att jag hittar tid i sommar att få hela odlingslotten i ordning.
Jordhögen i mitten är i vägen, så den ska förminskas eller helst användas upp. Har lite ojämnheter (kullar och gropar) som borde jämnas ut lite, för att det ska vara enklare för mig att utöka med bäddar och pallkragar.

På bilden nedan ser ni det klippta gräsområdet som hör till min lott och förhoppningsvis är allt en odlingsbar yta till hösten.
Jag sätter tidsplanen till hösten, eftersom jag vet att det tar mycket tid att få igång alla bäddar och pallkragar på våren. Sen så hinner jag inte så stora kliv per gång jag är ute på lotten. Jag behöver inte hinna odla i allt iår, men det skulle kännas fantastiskt att ha ställt klart så att jag kan odla på hela 200kvm nästa år.


På odlingsplanen fattas en hel del av det jag odlar, men det beror på att jag även odlar hemma i trädgården. Jag ska ännu göra en plan för köksträdgården också.
I min köksträdgård har jag totalt 18 pallkragar/odlingslådor i lite olika storlekar. Här odlar jag mycket av sånt som vi använder dagligen och sådant som ska lämna kvar för senhöst-/vinterskörd.

Hemma vintersår jag även direkt på friland, men odlingslotten är begravd i snö vid denna tidpunkten på året och ligger kanske 50 meter från parkeringen, så dit går man inte plumsande mitt i vintern. Istället vintersår jag mycket i plastbackar (och tidig vårsådd), så får jag tidiga plantor att ta med ut till odlingslotten på våren istället.

31.5.2018 Vallmo, Vintersådd i plastback. Redo för utplantering.

24.6.2018 Kål, kallsådd i plastback under april månad.

Ser så fram emot odlingssäsongen!
Egentligen är det svårt att säga när en säsong börjar och slutar. Har ju sått en del och satt vitlök på hösten. Förkultiveringen började i februari, men grönskan kommer först i april...
Grönska... Ska bli så härligt med grönska.

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar

torsdag 28 februari 2019

Film: Så fungerar torvbriketter


När det kommer till förkultivering, som är väldigt aktuellt nu, så finns det flera olika möjligheter hur man kan gå tillväga.

Jag sår så mycket som möjligt utomhus och ställer trågen/krukorna i plastbackar.
Det sparar utrymme på borden och plantorna blir knubbiga och starka då de får växa upp i svalare temperaturer med naturligt ljus. Dessutom behöver de ingen avhärdning.

Men en del växter behöver en tidigare start för att hinna utvecklas tillräckligt innan utplantering.

Jag har gjort om mitt uteförråd till en odlingszon.
Där har jag växtbelysning upphängt och ett värmeelement som gör att jag kan styra temperaturen. Jag brukar hålla ungefär 15-18 grader ute i förrådet, vilket är ganska passligt för de flesta grödor som drivs upp där. De frön som vill ha varmare (20-25 grader) när de gror, får starta inne där vi har en rumstemperatur på 22-23 grader. Sedan när de kommer upp får de flytta ut i förrådet.


Vilken jord ska vi odla i då?

På marknaden finns olika varianter av odlingssubstrat, såjord, briketter och you name it.
En enkel regel när du funderar om dina frön behöver såjord eller inte, är att tänka på direktsådd. Alla frön som kan sås direkt ut på friland kan sås i vanlig trädgårdsjord, de behöver inte en såjord. Sedan finns det en del känsligare frön som kan brännas av en gödslad jord, och då används såjord. Vid omskolning behöver man en gödslad jord för att växten ska få näring som hjälper den växa och bli stark. När man driver upp inomhus brukar jag använda mig av Kekkiläs gula säckar, som är upphettade. Då är risken mindra för övervintrade flugägg och sorgmyggor. De finns i tre olika varianter (såjord, plantjord och grov krukjord) som passar för växtens olika stadier. Men det finns andra valmöjligheter också som är bra. Fråga i butiken om du är osäker.

Har man inte stora mängder som ska sås, och inte vill ta in någon jordsäck för de tidigare sådderna som görs redan nu, så finns andra alternativ.

Torvbriketter

Torvbriketter är relativt billiga och tar inte upp mycket plats. Exempelvis min låda med 30 briketter är mindre än min hand och kostar typ 5,90€. Det finns en annan variant också, som inte är komprimerade, utan i sin rätta storlek. De är också lite dyrare och är ofta mindre till antalet i förpackningen.

Att använda torvbriketter till mina tidigare sådder, gör att jag ännu inte behövt släpa hem någon så- och plantjord. Jag hade lite jord kvar från förra året, och det räckte till för mina bredsådder av purjolök och rotselleri som behövde sås redan runt jan-feb.


Efter att man haft dem i blöt så att de sugit upp vätska och svällt upp till sin fulla storlek (tar ca 15 minuter) så är det bara att släppa ett frö i var. Man kan ha dem och stå enskilt för sig, eller göra som jag gjorde, och sätta dem i pluggbätten. Det gör dem smidigare att flytta på.


Klicka på filmen nedan så får ni se hur det går till!
(Har du problem att se filmen? Då kan du göra det direkt på youtube istället)


Så var februari månad slut. Mars kom emot med stormsteg och snart är det ännu fler sådder att ta sig an, för att inte prata om kallsådderna ute.

Ha ett fint veckoslut!

/ Kitty 
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Finlandssvenska bloggtoppen