Skördelycka!

Mina ögon sveper över odlingslådan. Jag letar efter en stor och stark blast i hopp om att hitta stora fina morötter. Jag pillar undan lite jord närmast stjälken för att kolla om moroten ser ut att ha vuxit sig stor. Med en stadigt grepp drar jag sakta upp roten... Perfektion! Vilken lycka!

Har en sann favorit bland morotssortimentet i fröhyllan,

Sugersnax 54' F1.

Jag har odlat morötter i mina odlingslådor i tre säsonger nu. Varje år köper jag två olika sorter, men den ena är alltid Sugersnax!

Som sweet-o-meter märket på fröpåsen avslöjar så är sötman i moroten 5/5. De blir väldigt långa och smaken är obeskrivlig! Jag bara måste odla den varje år!

Barnen gillar att vara med och dra upp morötter. Tycker själv att det är viktigt att visa barnen var maten kommer från och att man faktiskt kan odla den själv! Det är alltid så roligt att se deras ansiktsutryck när man drar upp en riktig baddare till morot! Det är givande för mig som mamma!

De tycker också om att gå runt i trädgården och fråga vad olika växter heter, helst det vetenskapliga namnet, för det låter oftast roligare!

Egen odlad morot är ju som bäst när den är nysödad och bara avspolad med vattenslangen. Helst ska den avnjutas medan man fortfarande går runt i trädgården. Sedan är det ju faktiskt roligt att tillreda mat med egna grönsaker också.

Ett bra exempel är när grannen kom förbi häromdagen med en knippe kålrot. Hon ville ge mig några när skörden blev så stor. Kålroten (som jag annars inte är så förtjust i) var saftig, söt och mju i smaken! Tror inte att jag ätit så god kålrot i hela mitt liv!

Själv gick jag senare ut och skördade morot och röd salladslök, samt lite örter. Detta blev tillsammans riktigt goda ugnsrostade rotsaker som vi åt tillsammans med gris innerfilé i brun pepparsås och potatismos.

När maten kom till bordet så visste barnen precis varifrån grönsakerna kom och att även löken och örterna som jag smaksatt med kom från trädgården.

Det är för mig riktigt skördelycka och ett gott exempel för framtidens barn!

Kitty