Att hitta en hälsosam väg...

Sista veckan som sjukskriven efter min operation. Tiden har flugit förbi (jag som trodde att jag skulle riva väggarna innan 4 veckor passerat) och efter 3 veckor känns det som om jag varit hemma i 1 vecka! Handen är inte helt bra ännu, så jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är nervös över hur den ska vara iskick nästa vecka då jag återvänder till jobbet!

Något som jag verkligen försökt göra under sjukskrivningen är att äta hälsosamt!

Något jag haft svårt att hålla bort är bröd. Jag älskar bröd... Det är lätt och enkelt att fixa en god macka när man är hungrig.. men det är inte bra för mig. Det har varit en utmaning att få i sig en hälsosam frukost, då jag egentligen vill ha en smörgås (vilket jag äter nästan dagligen, åtminstone någongång under dagen).
Jag försöker att äta smoothies, naturellyoghurt med nötter/frön, ägg, bananplättar med blåbär och liknande.

Jag har inte ätit godis på 5 veckor, undviker all typ av bakverk och försöker ha mera grönsaker och protein på tallriken och mindre av potatis/pasta. Att tänka mer ren mat och mycket färg.

Dagens lunch blev en sallad som påminde om vegetarisk ceasarsallad blandat med tomat-mozzarella och massor av färsk basilika. Den blev jättegod och fräsch!

Tallriken till höger är stekt kyckling med wokade grönsaker (morot, paprika, fänkål och cashew), lite ris och en stor knippe microleaf mix som sallad. En middag som var väldigt omtyckt av alla i familjen.

Oj vad jag längtar efter att dyka in i köksträdgården och skörda massor av egenodlade godsaker till familjens måltider! Det känns i luften som att det närmar sig, åtminstone närmar sig såtiden, skörden ligger nog en bit bort ännu.

Motion...
Motion är något jag måste få in mera av! Det blir en del promenader och lite lätt jumppa hemma som inte kräver att jag stöder på handen eller håller i något, alltså rätt så basic... Längtar efter att kunna ta i riktigt ordentligt och göra ett svettigt pass, men jag kommer dit, så småningom.

Jag märker att jag inte rör på mig lika mycket på dagarna som då man är på jobbet. Även om jag försöker äta hälsosamt, så kompenserar det inte vardagsmotionen och träningspass. Jag skulle så gärna skaka av mig en del av min vikt, men det sitter hårt nu. Får nog dra lite hårdare i tyglarna och plocka bort mer kolhydrater från min kost om jag ska komma någonvart... Och givetvis öka på motion och träning.

Jag har gjort en stor resa i mitt liv, för inte så många år sedan...
Det var året jag fick stressymptomer och började ta tag i min hälsa.
Utan att banta gick jag ner 34 kg med hjälp av rätt kost och massor av träning!
Under de senaste två åren har jag tyvärr dragit på mig största delen av vikten igen. Det skär mig i hjärtat bara att skriva det, men det är sant! Allt hårt jobb är bortblåst! Det hela började när mina handleder pajade hösten 2014 och den ena saken efter den andra hindrat mig och som fått min motivation att tryta. Nu har jag ena handen opererad och den andra handen sparar jag till senare iår. Men nu ska jag hitta ljuset i tunneln!
(Inlägg om min viktresa hittar ni här)

Vardagsmotion och träning är något som kommer automatiskt i samband med våren, iallafall som trädgårdsmästare!
Det är ett fysiskt jobb innan hela trädgårdsbutiken är städad och fylld med växter! Och så är det ju fritiden också, som även den spenderas i trädgården. Det ska räffsas, grävas, rensas och bäras krukor och jordsäckar...
I år har jag även min odlingslott (ogräsåker) på över 200 kvm som ska fixas. Innan vi fått åkermarken att bli en lott med odlingsbäddar så kommer det att gå åt massor av kalorier! Yes yes, ser framemot att hugga i.

För de som inte märkt, så går trädgård och mat ganska sida vid sida, åtminstone ifall man gillar att satsa på odling också och inte bara prydnadsträdgården. Sedan skadar det inte heller att man är både kock och trädgårdsmästare, det gifter sig bra att ha de två yrkena som intressen.

Puh!
Alltså det här inlägget som skulle handla om mat och hälsosammare val i vardagen blev som ett slag i magen och plötsligt skrev jag om mycket djupare saker än jag hade planerat. Det var inte alls meningen, men nu blev det såhär...

Kitty 

Blommig fredag: I år ska jag...

Så har vi fredag då igen. Veckorna tickar förbi och vi är snart halvvägs in i februari.

Att vara halvvägs in i februari betyder också att jag snart ska börja så mina grönsaker och lite blommor på friland, men även inomhus som ska förkultiveras.

Blommig fredag har temat "i år ska jag..."
Och för mig kommer detta att vara ett år då jag satsar mycket på odlingen. Att odla fram grönsaker till familjen, lära sig ta hand om skörden, både som färskvara och som ska förvaras en längre tid, för att kunna avnjuta egenodlade grönsaker under vintern också.

I lådan med vintersådd fanns en del spenat och rädisor skördeklara redan i mitten av maj, då jag sådde samma sak pånytt! Vanligen sår jag allt mellan mitten av maj-mitten av juni. Vintersådd gav tidigare skörd och möjligheten att plantera in mera vartefter jag skördade bort. Övriga grönsaker i lådan är romersk sallad, sommarmorot och dill som blev klara lite senare.

I år ska jag satsa mera på mängden, men även variation i utbudet när jag ska skörda både i köksträdgården och på odlingslotten.

I år ska jag också få in mera grönsaker i familjens kost. Vi äter nog en hel del sallad och grönsaker i maten, men jag vill introducera ännu mera gröna godsaker för barnen. Det finns så mycket kroppen tackar oss för, bara vi ger den sådant som den behöver och mår bra av.

Skörd av rädisor 21 maj (sådd mitten av mars på friland)

I år ska jag testa att odla potatis!
Låter rätt basic, i know, men det är något jag inte gjort tidigare pga utrymmesbrist.
Ifall jag lyckas, har jag tänkt testa olika varianter hur jag kan förvara potatisen, samtidigt som jag gör snabba alternativ för kommande måltider. Nämligen att både tärna, skiva och klyfta potatis som ska förvällas och frysas.

I år ska jag göra ännu mer gurksallad, devils jam, sylter och inläggningar.

Homemade devil's jam, Djävulssylt/ Diablesylt.. finns många namn och varianter. Recept

I år ska jag även testa nya sådd- och odlingsmetoder för att förlänga säsongen och få ut så mycket skörd som möjligt från mina odlingsytor.

Har jag någon plan på hur jag ska lyckas med detta då?
Jo, till viss del har jag nog det, men inte en vattentät sådan. Det är väl att testa sig fram, hoppas på lyckat resultat och lära sig av misstagen då det går sämre.

HÄR kan ni kika på en grovskiss av odlingslotten.
HÄR är odlingsplan för köksträdgården och lite om vintersådd på friland och i plastbackar.
HÄR finns inlägg om hur jag grupperat mina frön och när/hur jag tänkt så dem.

Odlingslådor i min köksträdgård

Listan på vad jag ska göra i år kunde göras hur lång som helst, men jag besparar er det. Ni får följa med och se hur det går.

Mer blommig fredag på bloggen Bland rosor och bladlöss!

Ha en bra helg!

Kitty 

Knopparna sväller mitt i vintern!!

Ett exempel på något som inte är så bra för tillfället, det är knopparna som sväller på äppelträden! När vädret är så milt och solen lyser på med sina värmande strålar, då kan växterna missta sig och tro att våren är på intågande. Man kan se hur de utvecklas! 

Det är nästan så man kan höra ljudet av de svällande knopparna.

Det är nästan så att det gör ont...

Är det knopparna till äppelblommen som börjar på, och sedan fryser, då kan vi kyssa äpplena hejdå iår!

Där i den vita bakgrunden, förbi astilbens fröställningar, kan man skymta de krypande buskarna Ribes glandulosum, Kryprips (dvärgrips).

På bilden ovan ser de rätt små ut (för att största delan är under snön) men de bredde faktiskt ut sig riktigt långt under säsongen, fastän jag hade klippt den rejält. De har en tendens att skjuta iväg en meter långa krypande grenar, så de behöver snaggas i princip varje vår (de första åren) för att förgrena sig och bli täta.

Krypripsen hör till en av de tidigaste buskarna i hela trädgården!

Otroligt tacksam, snabbväxande, tidigt grönskande och härdig växt, som dessutom har vackra små vita blomklasar på våren och skiftande höstfärg.

Kryprips 20:e april 2016

På bilden under ser man hur knopparna har börjat utvecklas!

Visst  är det trevligt att se livet i växterna... lysande röda knoppar... men inte nu! Vi vill ju inte att de ska frysa bort och skada växten. Den är så pass härdig, så jag tror att den klarar av det (hoppas jag iallafall), men ifall knopparna fryser nu så dröjer det nog längre innan den blir vacker på våren! Eller så kanske man får klippa ner den nästan helt för att de ska komma igång med nya knoppar...

Ribes glandulosum, Kryprips (dvärgrips)

Kolla inlägget från 6: maj 2016 så får ni se hur frodigt grön de är innan  de andra buskarna och träden knappt vaknat.
Inlägget från 27:e oktober 2016 visar er höstfärgerna och hur mycket den bredde ut sig under säsongen.

Bra att tänka på när vårsolen börjar värma:

Allmänt på våren så är det bra att skydda en del växter för vårsolen, men även vårvindarna. Många tror att det är kylan man skyddar mot på våren, men det är oftast solen som gör skada åt växterna, speciellt när det ännu är tjäle marken. Det är inte bra för växten att börja vakna till liv när det ännu är fruset och rötterna är i vila.
Några exempel på växter som mår bra av skydd på våren är barrväxter, tujor och rhododendron.
Snart är det dags att dra skyddet på dem om man inte gjort det, för nu börjar man känna hur vårsolen redan värmer.

Rosor är ett exempel på sådana som man skyddar för att grenarna inte ska frysa bort.
Det finns olika alternativ hur man kan skydda dem, men det ska göras först när det blir kallare och marken fruser på, annars kan de få för fuktigt och mögla. Åren vi har mycket snö så kan man skyffla upp snö så att det täcker in buskarna, eftersom snön isolerar så kan det räcka till (beroende på härdigheten förstås).
Jag har själv sett tydligt vissa år på mina buskar hur mycket snö vi haft (jag är nämligen otroligt slarvig med att täcka mina rosor). Vissa år då vi haft jättekallt och lite snö så kan grenarna bli mörka hela vägen ner. Då är det att klippa ner busken och vänta på att den skjuter nya skott. Andra år, då vi haft snö innan kölden slagit till, så kan man se på grenarna hur högt upp snön nått. Allt där under är grönt och allt ovan "snögränsen" är svart. Då är det att klippa bort allt som är frostskadadt tills det når friska grenar, sedan sköter busken resten.

Kitty 

Vinter på norrhörnet

Det är alltid dessa kalla dagar som är som vackrast, men det är inte lika behagligt att gå ut som att titta genom fönstret... I morsse hade vi -17 grader. Egentligen är det ju inte sååå kallt, det är ju faktiskt vinter, men man har ju hunnit vänja sig med det milda vädret.

Hur som helst, så har jag vårkänslor!
De kommer alltid med februarivädret då man börjar känna att solen faktiskt värmer, även om det är kallt. Och hur roligt är det inte då att titta tillbaka i tiden? Tillbaka till sommarens grönska och höstens färger.

När man står på norrhörnet av huset och blickar ut över bakgården så gillar jag det jag ser. Inte den isiga och hårda marken som knappt är täckt med snö, utan formerna, stenarna, buskar och träd som skapar liv till en vilande trädgård. Det kan vara ett klätterstöd, naturstenar, en trälåda, en rad med buskar och träd som ramar in ett område... enkelheten... men något att titta på, även om det inte är grönt eller speciellt livfullt just nu. Små saker, som att en glimt av solen som lyser upp en sten eller ett träd...

På bilden nedan är samma vy som ovan, men taget i slutet av oktober. Här har en del växter redan frusit bort och blivit bruna eftersom vi haft många frostnätter i en månad. Men det är ändå färger kvar eftersom vissa får sin intensiva röda färg först när det blir kallt, och flera buskar och perenner håller sina blad och sina färger långt in på hösten, eller över hela vintern.

25.10.2016

Sett från andra sidan av anläggningen som är mitt i gräsmattan på bakgården, mot solen. Klematisstödet, buskar, stenar och en trälåda i motljus. Skönheten i enkelheten.

Samma plats, men med solen i ryggen. Solen träffar i klematisstödet, trälådan, den stora stenen, den städesgröna bolltujan och sedan lyser den upp grenverket på min Manchuriska valnöt.

6.2.2017

Bilden nedan är tagen från nästan samma ställe som bilden ovan.
Alltså nu längtar jag efter grönska!!!

3.7.2016

Valnöten har ännu inte visat tecken på att börja utveckla sina knoppar, något jag varit lite rädd för. Det kan vara förvillande för växterna när vi får dessa milda vintrar. De tror helt enkelt att våren är nära, men så är ju inte fallet...

Förra vintern var ju extrem!

Vi hade länge bar mark och sedan blev det isande kallt, ner till -20 grader ungefär. Det dröjde en tid innan snön kom men kylan hade hållit i sig. Inte bra för växterna som står utan sitt skyddande vita täcke. Jag var riktigt nervös hur det skulle gå med valnöten, den är ju lite gränsfall här hos oss. På våren kom den igång senare än vanligt. Ibland vill den spräcka upp sin knoppar lite väl tidigt, vilket inte alls är passande för ett frostkänsligt träd som manchurisk valnöt.

Toppen av en gren frös in ett par centimeter, men grenen sköt ut tre förgreningar som växte flera decimeter under säsongen. Helt lyckat! (Det är grenen som syns på bilderna ovan eller på bilden under så är det grenen ner till vänster.)

Hur mår era trädgårdar?

Kitty 

Solig februaridag

Vi har haft en fantastiskt vacker dag idag. I morsse stod mätaren på -4 grader, men nu har det krypit under -9 grader. Solen lyser upp hela kåken och man kan verkligen känna att det är februari nu.

På terassen står Calluna fortfarande lika fina!

Synd att jag bara hade 3 calluna plantor i höstas, ser inte sådär jätte inbjudande ut nu när allt annat har vissnat ner...

Nedanför terassen (i entrérabatten) har snön som kom tidigare smällt bort runt växterna, så det ser ut som att de står i en krater. Nu har vi fått lite nysnö, en liten puderyta iallafall, men det är så fins när det sätter sig ovanpå växterna (fastän själva växter är frusen och brun)

Dessa soldagar ska vi ta vara på, och njuta av!

Kitty 

Om jag fick börja om från början...

Fredag igen, och jag är lite sen med mitt inlägg till veckans "Blommig fredag" som idag har temat: Om jag fick börja om från början... 

När vi skulle bygga vårat hus hade jag nyss fyllt 20 år och hade ingen direkt kunskap om trädgård. Intresse hade jag, men ingen erfarenhet utöver det jag hjälpt mamma med när jag bodde hemma. Trädgården planerade jag i lägenheten med bara en karta på tomten framför mig.

Jag har ju faktiskt gjort om en hel del i trädgården sen dess, men skulle jag helt börja om från början, skulle det antagligen se ganska annorlunda ut.

Jag gillar våran trädgård, men jag har inte alltid kännt mig lika nöjd som jag gör idag.

Vi kan ta hörnet på bakgården som exempel.



Bilden ovan är taget från grannens övervåning i augusti 2016.
Bara under 2014-2016 har jag helt grävt om anläggningen närmast (som fortsätter där häcken slutar), göra en ny rabatt mitt i gräset och anlägga ny rabatt + stengång intill huset.
Men innan var det bara gräs och ett igenväxt hörn!
Skulle jag ha hunnit "bo in mig" på tomten innan jag började gräva första gången, så hade det nog inte sett ut såhär. Men när man sett träd och buskar växa upp sedan 2004-2007 (åren de flesta planteringar skedde) så är det inte så enkelt att helt göra om, istället förbättrar man, förstorar och bygger vidare. Känner att jag varit rätt begränsad när jag vill göra om något, men vi har ändå lyckats skapa en trädgård som vi trivs i.
Nu skulle jag ALDRIG ens drömma om att börja om!

Klicka in på inlägget HÄR så får du se bilder av hörnet mellan 2005-2012 så att ni fattar vad jag menar.

2014 var det sååå igenväxt, klasespirea och rosenhallon hade spritt sig och tagit över... Det var helt kaos! Nu får ni klicka in er på följande inlägg HÄR så ser ni hur det så ut och vad vi gjorde åt saken!

Ja, men precis, vi grävde bort hela skiten och började om från början! Vi djupgrävde för att få bort alla grova rotstockar från buskarna och fyllde upp med ny jord. Det enda som blev kvar var manchurisk valnöt, en incarvillea och en bolltuja. Det man också kan se på bilderna här är att vi håller på att få grannar.
När jag gjorde hörnet på 2005 hade jag inte en tanke på att vi någongång skulle få grannar eller hur det skulle se ut från andra sidan. Häcken gick ju inte ens så långt!

När vi grävde om blev det väldigt tomt här i hörnet...
Min valnöt är kvar, och den har växt massor! Förhoppningsvis fortsätter den i samma stil, men det kan nog hända att jag måste hålla den tillbaka om den ser ut att trivas så bra som den gjort, de kan ju faktiskt bli extremt stora!
Istället för att vänta 10 år på att en fortsättning på granhäcken skulle växa till sig så bestämde vi oss för att plantera aroniahäck istället i kanten. Häcken slutade här eftersom anläggningen här i hörnet gjordes innan häcken planterades, och då hade jag inte en tanke på att lämna utrymme för den.
Det bryter av häcken lite, men det är ju också en helt avskild anläggning, så det fick bli så... Aronia blir också ganska stora, så jag är ganska aktsam med växtvalen här. Några astilbe och kryprips är planterade, men i övrigt är det bara bark ännu.

13.7.2016

15 augusti 2016

Skulle jag få ändra på något så skulle jag inte ha väntat i 12 år förrän stengången och rabatten här i norrhörnet av huset anlades! Jag skulle ha gjort det mycket tidigare!

Nu bildas slingrande gångar av gräs mellan anläggningarnas stenkanter.
Det var precis det jag var ute efter!
Ett flow... Något lite mer intressant än bara gräs!

Den stora stenen på bakgården (skymtar bakom valnöten) har barnen haft mycket nytta av. Det har varit både lek och picknick där. Själv har jag klättrat upp där för att fotografera vid flertal tillfällen.
Men den står såååå i vägen!
Den har verkligen begränsat mina planer vid flertal tillfällen, så jag önskar nästan att vi aldrig skulle ha placerat den där! Den var så stor, att den inte gick att lyfta med grävmaskin när vi jämnade ut tomten, därför blev den rullad hit (iställe för att spränga).
Om jag fick börja om från början, då hade inte stenen lämnat kvar på gården! Vi har ändå skogen full av stenar för barnen att klättra på!

Är ni nyfikna på hur det sett ut här så finns flera inlägg under etiketterna Trädgård 2004-2009 och trädgård 2008-2010. Jag började blogga 2012, så från det så finns alla år under egen etikett.

Vill ni läsa vad andra bloggare skrivit om temat?
(Klicka då här)

Kitty 

Tips inför sådd

"Hej! Har tänkt så från egna frön för första gången i mitt liv, men eftersom jag är nybörjare så vet jag inte hur och när. Kunde du inte göra ett inlägg för nybörjare, vad man bör tänka på, vilken tidpunkt man ska så sommarblommor osv? Tack för inspirerande sida! :) mvh Mia"

Jag blev frågad om jag inte kan göra ett inlägg om förkultivering och frösådd för nybörjare och vad man behöver tänka på. Att driva upp egna plantor är självklart mer ekonomiskt än att köpa ifall man ska ha stor mängd. Ska försöka lista upp lite tips och råd.

Kan börja med boktips.
Det finns ju massvis av böcker, beroende på vad det är man vill odla. Två som jag dyker i titt som tätt är Sara Bäckmos bok om Skillnadens trädgård (skrev en recension på den tidigare) och Ulla Hasselmarks Fröbok.

Men det finns saker man behöver ta i beaktan.
Det finns så många olika växter man kan driva upp själv från frö, men även många olika element att tänka på beroende på vad det är man ska odla.

För att göra det lite enklare delar vi in det i kategorier:

1. Grönsaker

2. Sommarblommor

3. Perenner

Hur och när man sår är väldigt individuellt för olika frön, men det finns vissa ord man kan leta efter i beskrivningen på fröpåsen.
När det kommer till grönsaker, speciellt sallad, så är ordet trögblommande väldigt viktigt. En trögblommande sallad är en sort som inte går så lätt i blom. Gå i stock, är ett annat ord för grödor som går i blom. Vissa kan gå i stock om de sås för tidigt, och vissa ifall man sår mitt i sommaren när det är varmt.
En annan viktig sak vid sådd är temperatur, speciellt när man driver upp växterna inne. Frön kan kräva olika temperaturer vidd sådd, när den gror och vid tillväxt. Sedan har vi ljuset. Läs på påsen om fröet är mörkesgroende eller om det ska stå ljust.
När det kommer till blommmor så är ordet stratifiering viktigt. Stratifiering är en köldbehandling som innebär att man sätter sådden i kyl för en viss tid, kan handla om dagar eller veckor. En del frön måste köldbehandlas en gång eller flera för att över huvudtaget gro.

1. Grönsaker

När det kommer till grönsaker så kunde man också dela in i ytterligare några kategorier angående såtiden. En del frön är nämligen extremt köldtåliga.

Vissa grönsaker kan man så redan på hösten för att ge en tidigare skörd följande säsong, exempelvis palsternacka, morot, havrerot, svartrot, persiljerot, persilja och dill. Rotsaker som ex. palsternacka och morot kan inte förkultiveras och planteras ut, eftersom de inte vill att man rör rotsystemet, därför ska de alltid sås direkt på den plats de ska växa.

Man kan även så en del frön på vintern. En odlingslåda är ett bra alternativ för vintersådd, eftersom det är enkelt att täcka med ett lock, men det går även med bäddar. Då tar man bort snön, breder ut ett lager med jord och sår sina frön som normalt. Sedan slänger man på snö (som sedan kommer att fukta jorden när den smälter) och täcker med ett lock (ex. en träram med plast faststiftat). När fröna tycker att jorden nått en bra temperatur närmare våren så gror de. Bra exempel på detta är sommarmorot, spenat, sallad, en del kålsorter (ex. pak choi och tatsoi), dill, persilja, rädisor m.fl.

Jag har skrivit om vintersådd tidigare, klicka på inlägget "Odlingsplan och vintersådd" för att läsa mer och se filmklipp.

De ovannämnda grönsakerna kan även sås tidigt på våren. Här är det viktigt att läsa på fröpåsen eftersom en del grönsaker kan gå i stock om de sås för tidigt. Det gäller även vissa morötter och salladssorter.

Trögblommande sorter ger skörd under en längre tid och blir inte så beska. De tål även värmen bättre på sommaren. Vissa salladssorter går lätt i blom när det är varmt, de passar bättre för tidig sådd. Exempelvis Rucola och spenat går lätt i blom om de sås för sent på försommaren.

Sedan finns även en del snabbväxande guldkorn som man kan så tidig vår eller vinter, men även på sensommaren (typ i juli/början av augusti). Då får man en tidig skörd på våren och sedan när de sås i mitten/slutet av juli så hinner man få en till skörd innan vintern. Några exempel är rädisa, spenat, machésallad och portulak.Vinterportulak sår man i juli/augusti, men trädgårdsportulak kan man driva upp och plantera ut tidig vår.

Så finns det förstås en del grönsaker som behöver förkultiveras. En del av dem kan man både förkultivera och så direkt, men exempelvis kålsorter är bra att förkultivera för att snabbare få stora starka plantor som kan stå emot exempelvis angrepp av kålmalens larver.

Näringskrävande grönsaker som exempelvis kål- och lökväxter kan man med fördel så i en jord uppbyggd av två lager. En näringsfattig jord överst (ex. såjord) och en mer näringsrik jord i botten. Det gör att plantan orkar komma igång bättre och man behöver inte skola om lika snabbt ifall men bredsått i tråg. (men bredsådd menar jag att man strör ut frön på en jordyta.)

En del fröpåsar visar att man ska direktså på friland, som exempelvis rosensallad som på bilden nedan. Den här kan jag ändå rekommendera att driva upp innan, det ger ett bättre resultat och den börjar snabbare knyta sitt salladshuvud. Även om mina plantor drevs upp jyst innan utplantering, så blev den snabbt mycket större än de som direktsåddes på samma plats.

Rosensallat

Att så en del av fröna direkt på växtplatsen och samtidigt plantera ut småplantor av samma gröda ger också en spridning på skörden, samtidigt som det inte kräver att du måste så så många plantor inomhus ifall du har utrymmesbrist.

Chili, paprika och tomater behöver också förkultiveras. Det ser man även tydligt på påsen, eftersom den saknar den gröna linjen för direktsådd. Den bruna linjen visar att förkultiveringen rekommenderas i januari-mars för att de ska hinna växa så långt som de behöver. I texten ser man exakt vilka temperaturer de vill ha när de gror och även för utplantering.

Chilipeppar 'Piment d'Espelette'

Det kan även gå att vinterså tomater i kalla växthus, sålänge det inte drar på nån köldknäpp sen. Har inte testat det själv, men jag vet de som har (med blandat resultat), men det skulle vara intressant... sedan då jag äger ett växthus alltså.. 😉

Bönor och ärter går bra att så direkt på friland. Blötlägg fröna ett par timmar och pilla ner dem i jorden. Dessa behöver man dock vänta med eftersom bönorna vill ha ca 12 grader i jorden och ingen nattfrost. Jag läste någonstans att någon brukade så bönorna parvis, eftersom fåglarna ofta for iväg med det ena fröet, men kan inte säga att jag haft något problem med det.
Jag brukar ofta driva upp ett par bönplantor, bara för att få en snabbare start då de väl tål att växa ute. Har man en växtplats där vinden slipper på så är det bra att inte driva upp för stora plantor, då kan de blåsa sönder. Härda dem gärna innan utplantering.

2. Sommarblommor

Själv odlar jag ganska lite sommarblommor, och de jag odlar sår jag ofta direkt på friland. Bra exempel är ringblomma, klint, rosenkrage, solros och många fler, men de är sådana man kan hitta i min köksträdgård.
Rosenskäran kan ibland vara ganska sen i blomningen ifall det varit en sämre sommar. Därför kan den med fördel förkultiveras inne först.

Rosenskära

Vissa behöver man dock driva upp inomhus för att få starka och fina plantor. En del går säkert att direktså, men det kan hända att de inte hinner växa till sin fulla storlek eller att de inte hinner blomma, eftersom här uppe i norr har vi en ganska kort säsong.

Enkla sommarblommor att börja med är exempelvis Tobaksblomma och tagetes. Självklart finns det många, men de gror fint och är enkla att driva upp. Båda passar fint både i kruka och på friland. Bra tips med Tagetes är att toppa plantan för att få den buskigare. Toppen kan man använda som stickling för att få ytterligare plantor om man vill. Tobaksblomman har hög grobarhet och behöver inte toppas. Februari är en bra såtid för dem. Lobelia är en vanlig kantväxt i mångas sommarplanteringar. Lobelian är också rätt enkel att driva upp, men dränk den inte. Det är viktigt att toppa ett par gånger för att lobelian ska bli buskig och fin. 

Så har vi ju även sommarblommor med frön som tål att stå kallt. De kan man exempelvis driva upp utomhus på vintern i plastbackar. Det är ett bra alternativ för den som har utrymmesbrist inne, eller helt enkelt ingen optimal plats att driva upp plantorna på. (en film om detta kan man se i länken ovan "odlingsplan och vintersådd"). Bra exempel som passar för denna typ av sådd är blåklint, ringblommor, solros, paradisblomster, lejongap och rosenskära, men även andra sommarblommor. Ett enkelt tips på hur man ska veta vilka som kan sås på detta sätt är att fundera vilka som frösår sig själva på hösten. Det som självsår sig på hösten kan även vintersås i backar, eftersom deras frön tål kylan, och vissa kräver kylan.

På Skillnadens trädgård finns många bra klipp av Sara Bäckmo. Klippet nedan visar hur man kan förvara sådden i plastbackar när de är stora nog att skolas om.

3. Perenner

Perennerna är kanske de som kräver mest när det gäller att driva upp egna plantor. Jag brukar faktiskt inte driva upp mina från frön, av två orsaker. Den första orsaken är att jag inte haft optimala förhållanden för riktigt bra förkultivering. Den andra orsaken är helt enkelt att jag inte har tålamod att vänta tills plantan är stor och fin. Jag vill ju ha den stor samma år jag planterar ut den...

Här kan det variera en del på hur man ska gå tillväga. Ganska många ska stratifieras, vissa behöver man kanske börja på med redan runt december-januari, andra kan räcka med start i februari. Många frösådda perenner blommar inte första året, en del av dem kan ta flera år på sig innan de blommar.

Det finns ett utbud med frösådda perenner som blommar redan första året, men då ska man verkligen komma igång i tid. Enkla att lyckas med är exempelvis Aklejor och Stjärnflocka, men något att tänka på att de som är enkla att så, är ofta de som enkelt frösår sig själv. Känn växten innan du driver upp fleråriga plantor, så att du vet hur den uppför sig i blomrabatten framöver.

Man kan ju även så på friland, men sådana frön som tar lång tid på sig att gro kan vara bra att så på en annan plats, och sedan flytta in dem i blomrabatten, ex. i en pallkrage, gärna i rader. Varför man sår dem på en mer "kontrollerad/avskild" plats är helt enkelt för att man har lättare att följa med när de kommer upp, vad som är ogräs och vad som är den sådda växten. En del kan ta månader för att gro. Det är lätt att de åker med när man rensar ogräs om de är utspridda i blomrabatten, speciellt när det handlar om frön som tar lång tid på sig. Plantorna får gärna stanna kvar i lådan första året och planteras på sin ämnade plats andra året (vårblommande kan flyttas efter blomning).
Att tänka på vid sådd på försommaren, är att välja sorter som inte behöver en kylperiod för att gro! Kan med fördel göras i växthus och sedan sättas ut i skyddat läga och plantera om i större krukor. Sätt inte ut dem i direkt sol eller där vinden slipper på.

Vintersådd i plastbackar som jag nämnde om här ovan är inte bara för grönsaker och sommarblommor, det funkar utmärkt för en hel del perenner också. Exempelvis Aklejor, borstnejlika, praktklocka, spetsmössa, stockros, lupin och vallmo m.fl. Alltså alla de som självsår sig i trädgården är givna för vintersådd.
Borstnejlikan är 2-årig, men frösår sig själv och fortsätter därför att finnas i rabatten, liksom en perenn (bara att den kan flytta på sig, på samma sätt som fingerborgsblomman). När man tittar på fröpåsen så ser man att den kan direktsås på friland i maj-juni, men även i aug-dec, den kan alltså höst- och vintersås.

En stor gemensam nämnare för all uppdrivning är ändå ljuset!
Försöker man driva upp plantor i ett rum som är för varmt och mörkt så blir de långa och klena, gäller både grönsaker och blommor. Extra viktigt med belysning är det på sådant som ska drivas upp flera månader på förhand.

Nu har jag verkligen bara skrapat på ytan, men jag hoppas att ni plockat upp något på vägen som ni kan ha nytta av när ni ska så era frön.

Kitty 

Favoritbusken vintertid

På vintern när alla träd och buskar saknar löv kan det se ganska tråkigt ut i trädgården. Men det finns ju faktiskt buskar och träd med vackra stammar, bark/näver och grenar. En av dem är kornellerna.

Korneller finns det flera olika sorter av. Det finns med bl.a. gula, gröna och röda grenar, men också gula, gröna och brokiga blad.

Korneller med färgstarka grenar syns väldigt bra på vinter. Det lyser upp, speciellt med rött grenverk.

Sorten jag har planterad här på bakgården har ni helt klart sett här på bloggen förrut. Den har röda grenar och om sommaren står den tät med grön-vit brokiga blad.

Vitbrokig korallkornell

Cornus alba 'Elegantissima' 

Bredvid kan man ännu se gamla blomklasar av Syrenhortensian 'Grandiflora'.

Klicka in er till inlägget "Blickfångets hörn" så får ni se hela buskaget när det står som vackrast. Där finns foton från nära håll och långt håll. En av kombinationerna här i trädgården som jag är rätt så nöjd med. Och ni vet ju hur jag älskar att leka med färgerkombinationer!

Kitty 

Oron stiger bland perennerna...

Hela bakgården är som en skridskobana!
Det är bara is, is och mera is så långt ögat kan nå...

I mutterrabatten finns lite snö, men mycket lite. Det man ser är hur blött det har varit och perennerna som sticker upp genom isen. Det här "täcket" gör att marken blir väldigt tät och andas dåligt. Det kan kväva eller dränka växterna! 

På norrhörnet anlades en helt ny stengång och blomrabatt förra sommaren. Den har lutning för att inte få stående vatten. Här är bara lite morgon och kvällssol, men under hösten och vintern kommer knappt någon sol alls då den ligger lågt bakom träden i skogen. Därför brukar det nästan alltid finnas snö här, ibland kan det dröja riktigt länge innan den sista snön försvinner härifrån om våren. Men titta nu!! Det har varit så varmt att det smälter ändå!

Alunrot som sticker upp genom isen i januari

Det här ser inte alls bra ut!

Dessutom handlar det om nyplantering, inte etablerade växter med stora starka rotsystem!

Hostan syns igenom isen, bara några stumpar från avklippta blommor sticker upp...

Känner mig riktigt orolig...

Förra vintern var riktigt tuff för trädgården. Gissar att ca 25% av mina perenner dog, om inte mer!
Det var katastrof!!!
Dessutom hade jag anmält mig till öppna trädgårdar för första gången, och inte vill man visa upp en trädgård med rabatter full av hål där det en gång funnits en växt... Nej, jag tog beslutet att försöka rädda läget genom att flytta på växter och köpa nya ersättare.
Billigt blev det absolut inte! Var det värt det? Jo, det tycker jag. 

Är jag orolig att det ska bli lika stort svinn iår igen?
Helt klart ja!
Skräckslagen nästan!
Jag tänkte ju vara med på öppna trädgårdar även iår...

Kitty