Odlingsplan och vintersådd

Nu går det inte att hålla tillbaka längre!
Nu vill jag börja odla!

Det är säkert många som tänker: "What? Är hon galen? Det är ju mitt i vintern!"
JA, visserligen, men vem stoppar det?

Det finns ju faktiskt bra metoder som har många fördelar.

1. Man kan förkultivera inne, vissa saker börjar man med i tid, redan i februari. Exempelvis tomater, paprika och chili.

2. Förkultivering inne närmare våren för sådant som behöver kortare tid innan det ska utplanteras. Vissa ska utplanteras först efter frostrisken är förbi eller när jorden når en viss temperatur, så de behöver tajmas in lite.

3. Vinterså på friland. Mellan januari och mars kan man så en hel del direkt på friland. Alla frön klarar inte av kylan, men bara man känner till vad som funkar så går det hur bra som helst. Det börjar dessutom ge skörd redan vid tidpunkten du sår dina grönsaker i maj! Bra exempel är spenat, sallader, rädisa, dill, persilja, morot och en hel del annat faktiskt. Att så en del av grönsakerna på friland gör att det sprider på sådderna, skördetiden och således också "arbetsbördan" på våren.

HÄR har jag inlägg om min vintersådd 2016 och HÄR har jag inlägg med några av Sara Bäckmos filmklipp.

4. Vinterså i plastbackar. Många köldtåliga frön kan förkultiveras ute på vintern-vårvintern. Man sår i små tråg och ställer in dem i ventilerade plastbackar. Sedan får de stå ute (inte i direkt sol) och man behöver bara titta till dem lite, eventuellt lufta eller vattna. Men det spar massvis med utrymme och det kommer mycket plantor.

Sara Bäckmo har ett jättebra filmklipp om detta, kolla här:

Alla dessa saker man förbereder innan underlättar arbetet på våren, eftersom det sprider på det. Alla vet hur mycket jobb det är innan hela trädgården är vårstädad och köksträdgården är iordningsställd, alla frön är sådda och plantor utplanterade. Om man dessutom snyggar till och förbereder odlingsytorna redan på hösten så har man spritt ut arbetet ännu mera och allt löper på snabbare.

Varför sätter jag tid på att skissa upp en odlingsplan?

För det första underlättar när jag ska köpa frön och plantor, eftersom jag har lättare att beräkna åtgång.
Jag följer inte alltid min plan till 100%, men till 95%. En odlingsplan är ändå bra att ha, och att spara.
Då kan man bläddra tillbaka och titta vilka grönsaker man hade i vilka sektioner, för att få rotation på grödorna, såkallad växtföljd. Växtföljden är viktig för att jorden ska få vila eftersom det kan uppstå sporer och bakterier som dras till vissa växter. Det minskar risken för växtsjukdomar och för att ohyra som eventuellt övervintrat på platsen inte har bara att fortsätta där hen slutade året innan. Det finns olika grönsaker med olika arter av ohyra, exemelvis Kålmal, Morotsloppa och Lökfluga, som redan på namnet avslöjar vem offret är.

I växtföljden så fokuserar man på vissa växtgrupper som inte passar att odla på samma växtplats år efter år.
Därför är det enklast att dela upp köksträdgården i sektioner och hålla ett roterande system. Ifall det inte funkar, som för mig, så är det bara att bläddra bakåt och titta var de vuxit åren innan och byta plats på dem.

Det här med sektioner kan vara lite trixigt beroende på hur stor odlingsyta man har. Vissa grönsaker kanske man odlar mycket mer av en andra, vilket gör att de kräver mera utrymme, så de kan inte bara byta plats. Egentligen borde man dela in i ännu fler sektioner, men detta är de viktigaste.

Baljväxter är bra att rotera runt, men är inget måste, eftersom de fångar upp kväve ur luften och transporterar ner det till roten som producerar små kväveklumpar som jorden kan ta upp. De är alltså bra för jorden! De ovannämnda grupperna är då motsatsen, eftersom de kan tillföra problem i jorden.

Olika salladssorter hör heller inte till någon specifik grupp som behöver rotera plats. De kan växa tillsammans med det mesta och skadas inte av att växa på samma plats. Bra utfyllnadsväxt. Dessutom finns ju så många vackra och goda sorter som estetiskt tillför glädje för ögat.

Min köksträdgård

Nu räcker det ju inte med en odlingsplan för mig. Eftersom jag sår första omgången redan på vintern så behöver jag ha en plan för grönsaker att fylla ut med vartefter det skördas. Då är det bra att planera in sådant som kräver varmare jord och mildare väder till omgång 2. Vissa grönsaker kan man så under hela säsongen, men inte alla.

Min skiss är bara första utdraget, och den är inte helt klar. Men något liknande blir det.

Halvfärdig odlingsplan för odling 2016, del 1

(Se bilden ovan) När jag planerar hur jag ska odla, så tänker jag också på utseendet. Vill gärna att det är estetiskt vackert när jag tittar runt i köksträdgården. Högst upp till vänster hade jag morötter, snittselleri, tagetes och luftlök förra året. Nu blir det lite blommor på kanten och luftlöken står kvar, men i övrigt blir det rader av huvudsallad och purjolök mellan raderna. Tror att det kan se fint ut...

(Se bilden nedan) Som man ser i odlingslådan närmast, så blir det en hel låda spenat. När jag slutskördat här har jag en hel låda tom. Driver upp färdiga salladsplantor, så får jag plantera ut när växtplatsen blir ledig. Uppdrivna plantor blir betydligt tidigare skördeklara.

Morot är inte så snabb i starten, och behöver lite tid innan de är skördeklara. Därför har jag planerat in plocksallat mellan raderna. Jag har tänkt mig en "baby leaf mix" som man kan börja plocka blad av redan som späda plantor.

Att så både vinter, vår, sommar och höst ger större spridning på skörden och utbudet i köksträdgården.

Ska fortsätta planera... och försöka hålla mig ett par veckor ännu innan jag går ut med mina fröpåsar.

Ska jag överraska er?

Idag var jag och köpte en hel bunt frön igen!

Hahaaa, jag vet.. Ni är inte alls överraskade...

Har ni vårkänslor ännu?

När börjar odlingssäsongen för dig?

Kitty