I det vilda...

Det var ju det här med att ta sig tid att stanna upp, se sig omkring och upptäcka naturen.

Idag gjorde jag precis det.
Även om jag hela tiden hölls i trädgården, men det var skogskanten som fastnade på bild. Ovanför den stora stenmuren vid köksträdgården. Att upptäcka det där utanför den anlagda trädgården, naturens vilja att växa. Det finns så mycket vackert om man bara tittar lite lite närmare än man kanske annars gör.

Där jag satt på knä, halvliggandes i skogskanten upptäckte jag hur Linnéa har brett ut sig och nu var det massor av knoppar och utslagna klockor. Linnéa kan växa som täta snår med riktigt långa utlöpare. De ser ut som runda blad som sitter parvis på en lång lång tråd. Väldigt fina och dekorativa i binderier och arrangemang.

Linnéa

Rödklöver... Inte den trevligaste att ha i gräsmattan eftersom den bildar rätt så stora tuvor. Men iallafall sprider den sig inte lika vilt som vitklöver. Men kaninerna älskar det!

Rödklöver

Grässtjärnblomma är en fantastiskt vacker växt med sina skira vita stjärrnliknande blommor. Att ha den här uppe på stenkanten runt köksträdgården gör mig absolut ingenting!

Grässtjärnblomma

Bergssyra, sprider sig överrallt, inte alls roligt att ha i blomrabatten. Men även denna är kaninerna riktigt förtjusta i.

Revsmörblomma hör också till den där växten som man ogillar i blomrabatten. Ett riktigt ogräs som sprider sig med utlöpare och får stora rötter. Inte det vackraste i gräsmattan heller. Men när man tittar på den såhär nära, speciellt när bakgrunden råkar vara en svart tunna, så är den rätt vacker och mäktig med sina kraftigt gula blommor.

När stannade du upp sist och tittade dig runt?

Det är inte för sent att delta i "Måndagstema" ännu. Det är bara att gå in här och länka sitt bidrag (eller läsa andras). Veckans tema är "En kruka eller tio".

Kitty